Mindre skolklasser, gratis SL-kort till fler gymnasieelever och förändringar inom hemtjänsten. Det är några av förslagen i Stockholms stads budget för 2027. Men allt börjar inte gälla samtidigt. Vissa satsningar kan märkas redan nästa höst, medan andra fortfarande behöver utredas.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet presenterade sitt gemensamma budgetförslag den 11 november. Det rödgröna styret vill prioritera skola, äldreomsorg, bostäder och klimatarbete utan att höja kommunalskatten.

Budgeten är ännu inte antagen. Kommunfullmäktige ska behandla förslaget den 15–16 december, med ett planerat beslut den 16 december.

Stockholms budget 2027 – de viktigaste förslagen

Flera av satsningarna riktar sig direkt till barnfamiljer, gymnasieelever och äldre. Andra handlar om hur kommunen ska utvecklas under flera år.

Förslag	När kan förändringen märkas?
Mindre klasser i lågstadiet	Börjar med förskoleklass hösten 2027
Gratis SL-kort till alla gymnasieelever bosatta i staden	Föreslagen start hösten 2027
Mer resurser till förskolan	Under 2027, om budgeten antas
Förstärkt elevhälsa	Satsningar planeras under 2027
Förändrat valfrihetssystem i hemtjänsten	Ska planeras och utredas, inget slutdatum
Fler kommunala hyresrätter	Långsiktig utbyggnad
Fler träd och förändrade trafikregler	Genomförs eller utreds successivt
Oförändrad kommunalskatt	Föreslås gälla under 2027

Skillnaden mellan beslutade satsningar, politiska mål och utredningar är viktig. Budgetförslaget innebär inte att alla förändringar automatiskt genomförs vid årsskiftet.

Mindre skolklasser införs stegvis från hösten 2027

En av de tydligaste förändringarna gäller storleken på skolklasserna.

Det rödgröna styret vill avsätta 30 miljoner kronor under 2027 för att minska antalet elever i de kommunala lågstadieklasserna.

Från höstterminen 2027 ska ett riktmärke på högst 25 elever införas i förskoleklass. Därefter är tanken att förändringen ska följa eleverna uppåt genom lågstadiet.

Det innebär att reformen inte omfattar samtliga årskurser från första dagen. En elev som redan går i exempelvis årskurs två hösten 2027 får inte automatiskt en mindre klass genom den första etappen.

Riktmärket är dessutom inte samma sak som ett absolut lagstadgat tak för varje klass.

Styret motiverar satsningen med att mindre grupper kan ge lärarna bättre möjligheter att hjälpa eleverna och skapa en lugnare undervisningsmiljö.

Förskolan och elevhälsan får också mer resurser

Budgetförslaget innehåller även ökade satsningar på förskolan. Omkring 90 miljoner kronor har presenterats för verksamheten.

Ambitionen är bland annat att fortsätta arbetet med mindre barngrupper.

För grundskolan vill majoriteten också stärka elevhälsan, bland annat genom fler skolpsykologer.

Hur stora förändringarna blir på en enskild förskola eller skola beror på hur resurserna fördelas. Det går därför ännu inte att säga att varje förskola får färre barn per grupp eller att varje skola får en egen psykolog.

Gratis SL-kort till fler gymnasieelever

En annan konkret förändring är förslaget om gratis SL-kort till samtliga gymnasieelever som bor i Stockholms stad.

Reformen är tänkt att börja gälla höstterminen 2027 och innebär att omkring 12 000 ytterligare elever får kort genom kommunen.

Kostnaden beräknas till mellan 20 och 25 miljoner kronor per år.

Det avgörande är var eleven bor, inte var gymnasieskolan ligger. En elev som är bosatt i Stockholms stad ska alltså omfattas även om skolan ligger utanför kommungränsen.

Däremot innebär förslaget inte att samtliga gymnasieelever i Stockholms län får gratis SL-kort. Elever bosatta i andra kommuner omfattas inte automatiskt.

Det återstår också att klargöra de fullständiga giltighetsvillkoren. Ett SL-kort för skolresor är inte nödvändigtvis samma sak som ett vanligt periodkort som gäller alla tider på dygnet.

För familjer som i dag själva behöver betala för ungdomarnas resor kan reformen innebära en konkret besparing.

Hemtjänsten kan förändras – men inget systembyte är beslutat

Inom äldreomsorgen vill det rödgröna styret förändra hur hemtjänsten organiseras.

En central del är att staden ska ta fram en plan för att avskaffa lagen om valfrihetssystem, LOV, inom hemtjänsten.

LOV används i dag för att låta personer med hemtjänst välja mellan utförare som har godkänts av kommunen.

Kommuner är inte skyldiga att använda systemet. De kan i stället organisera verksamheten på andra sätt, exempelvis genom kommunal drift eller upphandlade tjänster.

Men budgetförslaget innebär inte att stockholmare som har hemtjänst omedelbart förlorar möjligheten att välja utförare.

Det som föreslås är att en plan ska tas fram. Det finns ännu inget fastställt datum för när ett avskaffande skulle kunna genomföras.

Flera frågor behöver besvaras innan en förändring kan bli verklighet, bland annat vad som ska hända med befintliga utförare och hur kontinuiteten för personer med hemtjänst ska säkerställas.

Staden vill också undersöka om fler verksamheter inom välfärden bör drivas i kommunal regi.

Den som redan får hemtjänst behöver alltså inte utgå från att hjälpen förändras vid årsskiftet bara för att budgetförslaget presenteras.

Fler kommunala hyresrätter och fortsatt bostadsbyggande

Bostadspolitiken är ytterligare ett prioriterat område.

Majoriteten vill bygga ut allmännyttan, alltså de kommunalt ägda bostadsbolagens hyresrätter, och behålla bostäder i kommunal ägo.

Förslaget innehåller också en inriktning mot att stoppa försäljningar av allmännyttiga bostäder till externa aktörer.

För bostadssökande är det dock viktigt att skilja mellan politiska mål och lägenheter som faktiskt blir tillgängliga.

Ett beslut om att bygga fler hyresrätter leder inte omedelbart till kortare bostadsköer. Nya bostäder kräver bland annat planering, bygglov, finansiering och byggproduktion innan någon kan flytta in.

Budgetens bostadspolitik handlar därför främst om hur stadens bostadsbestånd ska utvecklas på längre sikt.

Fler träd och förändringar i trafiken

Även stadsmiljön omfattas av budgetförslaget.

Det rödgröna styret vill fortsätta prioritera gångtrafik, cykling och kollektivtrafik samt minska biltrafikens påverkan på staden.

Planerna omfattar bland annat fler träd och grönare stadsmiljöer. Ett långsiktigt mål är att sammanlagt 50 000 nya träd ska planteras fram till 2040.

Samtidigt fortsätter arbetet med trafikbegränsningar i delar av Stockholm.

Bland förslagen och planerna finns förändrade miljözoner och ytterligare begränsningar av dubbdäcksanvändning.

Här är det särskilt viktigt att skilja på nya politiska ambitioner och regler som redan gäller. Alla trafikförändringar kan inte beslutas enbart genom kommunens årliga budget.

Vissa åtgärder kräver separata beslut, ytterligare utredningar eller rättslig prövning.

Vi har tidigare beskrivit planerna på utökad miljözon och dubbdäcksförbud och vilka frågor som påverkar genomförandet.

Kommunalskatten föreslås bli oförändrad

Stockholms stads kommunala inkomstskatt föreslås ligga kvar på 18,22 procent under 2027.

För en person med 35 000 kronor i beskattningsbar månadsinkomst motsvarar den kommunala skattesatsen 6 377 kronor per månad före hänsyn till bland annat skattereduktioner och grundavdrag.

Det är däremot inte den slutliga skatten som dras från lönen.

Utöver kommunens skatt tillkommer regionskatten, och den faktiska inkomstskatten påverkas av flera andra regler.

Att Stockholms stad föreslår oförändrad skattesats innebär därför inte automatiskt att varje invånare får exakt samma skatt 2027 som 2026.

Den som vill förstå helheten kan läsa mer om kommunalskatten 2027 och när skattesatserna fastställs.

Fler satsningar på arbete och trygghet

Budgetarbetet omfattar också åtgärder mot ungdomsarbetslöshet och social utsatthet.

Styret har presenterat 25,5 miljoner kronor för att hjälpa fler unga till arbete eller studier. Det handlar bland annat om feriejobb och insatser för ungdomar som behöver ytterligare stöd.

På trygghetsområdet finns långsiktiga mål om att minska förekomsten av öppna drogscener och särskilt utsatta områden.

Även hemlösheten lyfts fram. Bland planerna finns ett särskilt äldreboende för personer som lever i hemlöshet.

Det är satsningar med olika tidshorisonter. Vissa resurser ska kunna användas under budgetåret 2027, medan de övergripande målen sträcker sig betydligt längre framåt.

När beslutas Stockholms budget för 2027?

Kommunfullmäktige ska behandla budgetförslaget den 15–16 december 2026. Det slutliga beslutet är planerat till den 16 december.

Fram till dess är förslagen just förslag från den styrande majoriteten.

Om budgeten antas kan de delar som avser 2027 börja omsättas i stadens verksamheter efter årsskiftet. Men genomförandet varierar mellan olika åtgärder.

För invånarna är det framför allt tre tidpunkter och skillnader att hålla reda på:

• Januari 2027: Det nya budgetåret börjar och stadens verksamheter kan börja arbeta utifrån den antagna budgeten.
• Hösten 2027: Mindre förskoleklasser och utökade SL-kort till gymnasieelever föreslås börja införas.
• Senare eller ännu obestämt: Förändringar av hemtjänstens valfrihetssystem, bostadsutbyggnad och vissa trafikåtgärder kräver ytterligare arbete eller beslut.

Den fullständiga budgeten och kommunfullmäktiges behandling går att följa via Stockholms stads officiella information om budgetförslaget för 2027.

För stockholmare med barn i skolan kan förändringarna alltså bli märkbara redan nästa läsår. För äldre med hemtjänst och personer som väntar på fler kommunala hyresrätter är tidplanen betydligt mer osäker.