SpaceX har lyckats få tillbaka Starships övre raketsteg efter drygt 22 timmar i rymden. Den 14 november fångades farkosten av uppskjutningstornets mekaniska armar i Texas, efter 14 varv runt jorden. Det är ett stort framsteg för planerna på återanvändbara rymdfarkoster – men flygningen var inte helt lyckad.
Under uppskjutningen den 13 november misslyckades nämligen det första raketsteget, Super Heavy, med sin planerade återkomst. Raketen gick förlorad över Mexikanska golfen.
SpaceX fick därmed två helt olika resultat under samma testflygning. Det ena raketsteget förstördes medan det andra genomförde ett historiskt återvändande.
Starship landade efter 22 timmar i omloppsbana
Testflygningen, som hade beteckningen Flight 15, inleddes klockan 23.47 svensk tid den 13 november från SpaceX anläggning Starbase i Texas.
Efter uppskjutningen separerades raketens två delar. Super Heavy, den kraftiga bärraketen som lyfter hela systemet från marken, påbörjade sin återresa. Starship fortsatte samtidigt mot omloppsbana.
Det övre steget genomförde därefter 14 varv runt jorden. Under flygningen placerades också 26 Starlink V3-satelliter ut.
Efter ungefär 22 timmar och 33 minuter var farkosten tillbaka vid Starbase. I stället för att landa på traditionella landningsben fångades den av uppskjutningstornets stora mekaniska armar.
Det var första gången SpaceX lyckades fånga Starships övre steg efter en flygning i omloppsbana.
Vad lyckades SpaceX med – och vad gick fel?
Starship är egentligen namnet både på det kompletta raketsystemet och på dess övre steg. Det gör rapporteringen om uppskjutningar och landningar lätt att missförstå.
De två delarna har olika uppgifter och möter olika tekniska utmaningar.
| Raketdel | Resultat under Flight 15 |
|---|---|
| Super Heavy – första steget | Lyfte Starship från marken men misslyckades med återkomsten och gick förlorad. |
| Starship – övre steget | Nådde omloppsbana, placerade ut satelliter och återvände till uppskjutningstornet. |
| Hela raketsystemet | Uppdraget genomfördes delvis enligt plan, men båda stegen kunde inte återvinnas. |
SpaceX har tidigare lyckats fånga Super Heavy med hjälp av uppskjutningstornet. Bolaget har även återanvänt sådana förstasteg.
Att göra samma sak med Starship är däremot en annan utmaning.
Det övre steget ska inte bara komma tillbaka från hög höjd. Det måste kunna genomföra ett uppdrag i rymden och därefter återvända genom atmosfären med mycket hög hastighet.
Det är just den kombinationen som nu har demonstrerats.
Varför är Starships landning så viktig?
För att förstå betydelsen behöver man skilja mellan en vanlig raketuppskjutning och ett system där samma farkost ska kunna användas gång på gång.
Traditionellt har stora delar av uppskjutningsraketerna varit förbrukningsvaror. Efter att nyttolasten skickats mot rymden har raketdelarna förstörts eller lämnats kvar.
SpaceX har redan förändrat detta genom att återanvända förstasteg på Falcon 9-raketen. Med Starship vill bolaget gå betydligt längre.
Målet är att både den stora bärraketen och själva rymdfarkosten ska kunna återvända och användas igen.
Det finns framför allt tre skäl till att lördagens landning är betydelsefull.
1. Starship klarade återkomsten genom atmosfären
När en farkost kommer tillbaka från omloppsbana utsätts den för extrem uppvärmning.
Starship använder en värmesköld med ett stort antal värmetåliga plattor för att skydda farkosten under återinträdet.
Under Flight 15 fungerade återkomsten tillräckligt väl för att farkosten skulle kunna genomföra en kontrollerad landningsmanöver vid uppskjutningsplatsen.
Det är ett viktigt besked för utvecklingen av värmeskölden, även om det fortfarande återstår att undersöka hur mycket slitage flygningen orsakat.
2. Farkosten kunde styras tillbaka till uppskjutningstornet
Att återvända till jorden är en sak. Att komma tillbaka till en exakt punkt och bli fångad av stora mekaniska armar är något annat.
SpaceX behöver kunna kontrollera farkostens rörelse, hastighet och position mycket noggrant under landningens sista sekunder.
Fångsten visar att bolaget har kommit längre i arbetet med den typen av precisionslandning.
3. Återanvändning kan minska kostnaderna
Ett av de stora hindren för rymdfart är att bygga nya raketer inför varje uppskjutning.
Om samma raketsteg kan användas många gånger minskar behovet av att tillverka ny hårdvara för varje flygning.
Det skulle på sikt kunna göra det billigare att transportera satelliter, utrustning och människor till rymden.
Men det finns en viktig begränsning: att landa en rymdfarkost är inte samma sak som att kunna använda den igen.
Starship är tillbaka – men kan den flyga igen?
Det är den stora obesvarade frågan efter Flight 15.
SpaceX måste undersöka den återvändande farkosten och avgöra hur mycket arbete som krävs innan den eventuellt kan genomföra ytterligare en flygning.
Värmeskölden är särskilt intressant. Även om farkosten klarar återinträdet kan omfattande reparationer och byte av värmeplattor göra återanvändningen både dyr och tidskrävande.
Motorer, bränslesystem och annan utrustning behöver också kunna användas igen utan omfattande underhåll.
Ett verkligt genombrott för ekonomin i Starship-programmet skulle därför vara att en och samma farkost kan återvända, kontrolleras, tankas och skjutas upp på nytt.
Lördagens landning är ett stort steg mot det målet, men visar ännu inte att hela processen fungerar.
Varför misslyckades första raketsteget?
Super Heavy skulle enligt planen också återvända till uppskjutningstornet.
Så blev det inte.
Under återkomsten avbröts boosterns planerade motorbränning i förtid. Enligt SpaceX preliminära uppgifter hade styrsystemet fått ett larm om låg bränslemängd.
Systemet bedömde därefter att raketen inte befann sig i rätt läge för att genomföra en säker fångst. Försöket avbröts och raketsteget gick förlorat.
Den bakomliggande orsaken är ännu inte fastställd.
Hurbra rapporterade tidigare om första stegets misslyckade återkomst och vad som då väntade under resten av testflygningen.
Det viktiga är att Super Heavy och Starship kan lyckas eller misslyckas oberoende av varandra efter separationen.
Därför kunde SpaceX förlora sin bärraket och ändå genomföra den historiska fångsten av det övre steget.
Vad skiljer Flight 15 från tidigare Starship-tester?
Utvecklingen blir tydligare om man jämför med föregående testflygning.
Under Flight 14 i september visade SpaceX att Starship kunde nå omloppsbana och placera ut satelliter.
Den flygningen avslutades däremot utan att farkosten återvände till uppskjutningsplatsen.
Flight 15 innebar därför ytterligare ett steg i utvecklingen.
SpaceX har nu visat att samma övre steg kan skjutas upp, genomföra ett uppdrag i omloppsbana och återvända till den anläggning där det startade.
Det innebär inte att alla problem med Starship är lösta. Men jämfört med den tidigare flygningen i omloppsbana har bolaget demonstrerat en viktig ny förmåga.
SpaceX beskriver de tekniska målen för testet i sin officiella genomgång av Starship Flight 15.
Vad betyder framsteget för framtida månresor?
Starship är tänkt att användas till betydligt mer än satellituppskjutningar.
NASA har valt en särskild version av farkosten för framtida bemannade månlandningar inom Artemis-programmet.
För att sådana uppdrag ska fungera behöver SpaceX dock lösa fler problem än att få en farkost tillbaka till jorden.
En central utmaning är att överföra stora mängder bränsle mellan farkoster i omloppsbana. Det behövs för att Starship ska kunna genomföra längre uppdrag, bland annat till månen.
SpaceX måste också visa att systemet fungerar tillförlitligt vid upprepade uppskjutningar.
Lördagens landning löser inte dessa utmaningar, men är relevant för arbetet med ett raketsystem som ska användas regelbundet i stället för att förbrukas efter varje flygning.
Nästa stora bevis blir därför inte ännu en lyckad landning, utan att SpaceX också lyckas återanvända det övre steget i en ny uppskjutning.
Det är först då Starship på allvar kan börja visa den ekonomiska och praktiska potential som hela utvecklingsprogrammet bygger på.