Sverige har gått från att ha en av de högre socialförsäkringsutgifterna i Västeuropa till att ligga näst lägst bland de 15 äldre EU-länderna, räknat som andel av BNP. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan. Samtidigt har utgifterna faktiskt ökat kraftigt i kronor sedan 1995.

Sveriges utgifter för kontanta sociala förmåner motsvarade 19,1 procent av bruttonationalprodukten (BNP) 1995. År 2024 hade andelen sjunkit till 14,2 procent, enligt Försäkringskassans rapport Socialförsäkringsutgifternas utveckling över tid, som presenteras den 4 november.

Minskningen på 4,9 procentenheter betyder däremot inte att Sverige lägger mindre pengar på socialförsäkringen än tidigare.

Tvärtom har utgifterna ökat från 592 till 904 miljarder kronor, räknat i 2024 års penningvärde. Det är en real ökning med 53 procent.

Förklaringen är framför allt att den svenska ekonomin har vuxit ännu snabbare. Under samma period ökade BNP med 87 procent i fasta priser.

Sverige har näst lägst andel bland EU-15

Den internationella jämförelsen visar en tydlig förändring av Sveriges position.

År 1995 hade Sverige den sjätte högsta utgiftsandelen bland EU-15, alltså de 15 länder som ingick i EU vid den tidpunkten.

År 2023 låg Sverige näst lägst i gruppen. Endast Irland hade en lägre andel.

Sverige hade dessutom den största minskningen under jämförelseperioden, med 5,1 procentenheter mellan 1995 och 2023.

Även Danmark, Irland, Nederländerna och Finland har minskat sina utgifter i förhållande till BNP. Utvecklingen har däremot gått åt motsatt håll i flera sydeuropeiska länder, däribland Grekland, Italien, Portugal och Spanien.

Avståndet till de övriga länderna har därmed vuxit. Sverige låg 1995 något över EU-15-ländernas median. År 2023 låg Sverige 3,4 procentenheter under medianen.

Den internationella jämförelsen gäller huvudsakligen perioden till 2023, medan de senaste svenska uppgifterna avser 2024. För Storbritannien, som ingår i den historiska EU-15-gruppen, är det senaste jämförelseåret i rapportunderlaget 2018.

Så har Sveriges socialförsäkringsutgifter förändrats

Utgifterna är uttryckta i 2024 års penningvärde. Uppgifterna för 2024 är preliminära.

Skillnaden mellan BNP-andelen och utgifterna i kronor är central för att förstå rapporten.

När ekonomin växer snabbare än socialförsäkringsutgifterna blir deras andel av BNP mindre, även om staten och pensionssystemet sammantaget betalar ut mer pengar.

Men den ekonomiska tillväxten är inte hela förklaringen. Även utvecklingen inom olika ersättningssystem har haft stor betydelse.

Arbetslöshet och sjukersättning bakom nedgången

Två områden står för en särskilt stor del av minskningen: ersättningar vid arbetslöshet och funktionsnedsättning.

Utgifterna för arbetslöshetsersättning motsvarade 2,9 procent av BNP 1995. År 2024 hade andelen sjunkit till 0,6 procent.

Utgångsåret är viktigt. Sverige befann sig 1995 fortfarande i efterverkningarna av den djupa ekonomiska krisen under 1990-talet, med hög arbetslöshet och stora offentliga utgifter.

Även ersättningar vid funktionsnedsättning har minskat kraftigt som andel av ekonomin, från 2,5 till 0,8 procent av BNP.

En viktig faktor är att antalet personer med sjukersättning har mer än halverats. Försäkringskassan pekar bland annat på de striktare regler för sjukersättning som infördes 2008.

Tillsammans förklarar förändringarna inom arbetslöshet och funktionsnedsättning mer än fyra femtedelar av den samlade nettominskningen av utgifternas BNP-andel.

Utvecklingen påverkas också av förändrade regelverk, konjunkturer och befolkningens sammansättning.

Pensionerna står för en allt större del

Samtidigt som flera andra ersättningar har minskat i förhållande till BNP har pensionernas betydelse ökat.

Utgifterna för ålderspensioner har stigit från omkring 9 till 10 procent av BNP sedan 1995.

År 2024 uppgick pensionsutgifterna till cirka 636 miljarder kronor, av de totalt 904 miljarderna för kontanta sociala förmåner.

Det betyder att ålderspensionerna stod för omkring 70 procent av de samlade utgifterna.

Pensionerna förklarar också varför de totala socialförsäkringsutgifterna har ökat så mycket i fasta priser. Utgifterna inom samtliga övriga områden tillsammans var 43 miljarder kronor lägre 2024 än 1995, räknat i samma penningvärde.

En viktig bakomliggande förändring är befolkningens åldrande. Sverige har både fått fler invånare och en större andel äldre, vilket påverkar pensionssystemets utgifter.

Den som vill läsa mer om pensionssystemets förändringar kan även se vår guide till pensionsåldern 2026 och 2027.

Betyder en lägre BNP-andel att tryggheten har försämrats?

Inte nödvändigtvis. Det är viktigt att skilja mellan hur mycket ett land lägger på sociala förmåner i förhållande till sin ekonomi och vilket ekonomiskt skydd människor faktiskt får.

Försäkringskassans jämförelse bygger på europeisk statistik över kontanta sociala förmåner. Den omfattar bland annat pensioner, arbetslöshetsersättning, sjukpenning och ekonomiskt familjestöd.

Det är ett bredare mått än enbart Försäkringskassans egna utbetalningar, men det omfattar inte hela välfärdssektorn. Exempelvis ingår inte alla kostnader för sjukvård och barnomsorg.

Rapporten lyfter också att kollektivavtalade försäkringar och andra kompletterande ersättningar har fått större betydelse för många anställda. Sådana ersättningar ingår inte i det offentliga utgiftsmåttet.

Att Sveriges BNP-andel har minskat visar alltså att de kontanta sociala förmånerna har vuxit långsammare än ekonomin. Det säger däremot inte ensamt hur generösa ersättningarna är, vilka som omfattas eller hur människors ekonomiska trygghet har förändrats.

Den stora förändringen sedan 1995 är att pensionerna har tagit en allt större plats, medan framför allt arbetslöshetsersättning och sjukersättning har minskat som andel av Sveriges ekonomi.

Hela jämförelsen finns i Försäkringskassans rapport om socialförsäkringsutgifternas utveckling.