Magdalena Andersson leder Socialdemokraterna och är partiets självklara statsministerkandidat inför valet 2026. Runt henne finns en kärna där Mikael Damberg ansvarar för den ekonomiska politiken, Lena Hallengren leder riksdagsgruppen och Tobias Baudin håller ihop partiorganisationen och valarbetet.

Men Socialdemokraternas politiker är betydligt fler än de mest kända namnen. Teresa Carvalho har blivit central i rättspolitiken, Lawen Redar driver partiets nya integrationslinje och veteraner som Peter Hultqvist, Morgan Johansson och Ardalan Shekarabi har fortfarande tunga roller. Den här guiden förklarar vilka personerna är, vad de ansvarar för och hur nära partiets verkliga maktcentrum de står.

Här ligger fokus på människorna. Den som främst vill jämföra förslag, vallöften och politiska prioriteringar kan läsa Hurbra:s guide till Socialdemokraternas politik inför valet 2026.

Rollerna i guiden kontrollerades senast den 4 augusti 2026. Riksdagsvalet hålls den 13 september 2026, vilket innebär att flera uppdrag kan förändras efter valet.

Socialdemokraternas viktigaste politiker 2026

Politiker	Nuvarande roll	Varför personen är viktig
Magdalena Andersson	Partiordförande	Leder partiet och är dess statsministerkandidat
Mikael Damberg	Ekonomisk-politisk talesperson	Leder arbetet med ekonomi och statsbudget
Lena Hallengren	Gruppledare i riksdagen	Styr det dagliga parlamentariska arbetet
Tobias Baudin	Partisekreterare	Leder organisationen och valkampanjen
Teresa Carvalho	Rättspolitisk talesperson	Bär kriminalpolitiken och sitter i den innersta ledningen
Peter Hultqvist	Ordförande i försvarsutskottet	Partiets mest erfarna försvarspolitiker
Morgan Johansson	Utrikespolitisk företrädare	Tung veteran med lång ministererfarenhet
Ardalan Shekarabi	Arbetsmarknadspolitisk talesperson	Driver jobbfrågan och har en självständig profil
Lawen Redar	Integrationspolitisk talesperson	Ansikte för en stor politisk omläggning
Ida Karkiainen	Migrationspolitisk talesperson	Ansvarar för migration och arbetar med socialförsäkring
Anders Ygeman	Vice ordförande i utbildningsutskottet	Erfaren tidigare minister med ansvar för skolpolitiken
Anna-Caren Sätherberg	Landsbygdspolitisk talesperson	Sitter i partiets verkställande utskott
Fredrik Olovsson	Gruppledare i näringsutskottet	Företräder partiet i näringslivs- och industrifrågor
Fredrik Lundh Sammeli	Vice ordförande i socialutskottet	Arbetar med vård, omsorg och socialpolitik
Åsa Westlund	Gruppledare i miljö- och jordbruksutskottet	Leder arbetet med klimat, miljö och jordbruk
Heléne Fritzon	Delegationsledare i Europaparlamentet	Socialdemokraternas tyngsta EU-profil
Jonas Attenius	Kommunstyrelsens ordförande i Göteborg	Kommunal maktperson med plats nära partiledningen
Aida Hadžialić	Finansregionråd i Region Stockholm	Leder den politiska makten i Sveriges största region

Urvalet är inte en lista över alla socialdemokratiska riksdagsledamöter. Det omfattar personer som leder partiet, ansvarar för särskilt tunga frågor eller har ett tydligt nationellt, regionalt eller europeiskt inflytande.

Socialdemokraterna ingår också i en större politisk struktur där andra partiledare, ministrar och talespersoner påverkar förutsättningarna. Hurbra samlar dessa i sin översikt över Sveriges politiska partier.

De viktigaste politikerna i Socialdemokraterna

Magdalena Andersson – partiledare och statsministerkandidat

Magdalena Andersson är Socialdemokraternas partiordförande och den överlägset viktigaste personen i partiet. Hon leder både den politiska inriktningen och arbetet för att återta regeringsmakten efter valförlusten 2022.

Andersson föddes 1967 och växte upp i Uppsala. Hon utbildade sig till civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm och studerade även nationalekonomi. Innan hon blev minister arbetade hon bland annat i Statsrådsberedningen, Finansdepartementet och på Skatteverket. Hon var också ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna.

När Stefan Löfven lämnade partiledarposten 2021 blev Andersson vald till hans efterträdare. Kort därefter blev hon Sveriges första kvinnliga statsminister. Regeringsperioden blev dock bara knappt elva månader lång, eftersom de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna fick riksdagsmajoritet i valet 2022.

Hennes bakgrund som finansminister mellan 2014 och 2021 präglar fortfarande ledarskapet. Hon uppfattas ofta som mer ekonomiskt och administrativt orienterad än som en klassisk rörelsepolitiker. Det har gett henne hög trovärdighet i ekonomiska frågor, men också skapat förväntningar på att hon själv ska bära en stor del av partiets sakpolitiska argumentation.

Anderssons formella makt är tydlig. Hon är partiordförande, riksdagsledamot, ledamot av Utrikesnämnden och förste vice ordförande i krigsdelegationen. Hennes faktiska inflytande är ännu större. Det är hon som förknippas med partiets regeringsalternativ, och det är hennes förtroende bland väljarna som i stor utsträckning avgör om Socialdemokraterna kan nå statsministerposten.

Hon står inte inför någon öppen intern utmaning. Diskussionen inom partiet handlar snarare om vilka personer hon skulle ta med i en framtida regering och vilka politiska kompromisser hon är beredd att göra för att bilda den.

Magdalena Andersson kan därför inte jämföras direkt med en vanlig talesperson. Andra politiker kan dominera ett särskilt sakområde, men ingen annan socialdemokrat har samma samlade kontroll över partiets riktning, regeringsfrågan och offentliga profil.

Hennes ställning kan sättas i ett bredare sammanhang i Hurbra:s jämförelse av Sveriges partiledare.

Mikael Damberg – ansvarig för den ekonomiska politiken

Mikael Damberg är Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson och vice ordförande i riksdagens finansutskott. Han ansvarar därmed för partiets alternativ till regeringens ekonomiska politik, från statsbudget och skatter till konjunktur, arbetslöshet och offentliga investeringar.

Damberg föddes 1971 och representerar Stockholms län i riksdagen. Han studerade offentlig förvaltning vid Stockholms universitet och fick sitt politiska genombrott genom Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU, som han ledde mellan 1999 och 2003.

Han har länge befunnit sig nära partiets centrum. Under oppositionsåren före valet 2014 var han gruppledare i riksdagen. När Socialdemokraterna återkom till regeringsmakten blev han närings- och innovationsminister. Därefter var han inrikesminister och slutligen finansminister under Magdalena Anderssons korta regering.

Att Damberg tog över som ekonomisk-politisk talesperson efter regeringsskiftet 2022 var logiskt. Han har både erfarenhet från Finansdepartementet och en lång bakgrund som central partistrateg. I valrörelsen 2026 är hans uppgift att göra partiets ekonomiska alternativ trovärdigt och begripligt.

Damberg är också ordinarie ledamot i Socialdemokraternas verkställande utskott. Det placerar honom i den grupp som står närmast Magdalena Andersson i den löpande ledningen av partiet. Hans roll är därför bredare än att enbart kommentera räntor, skatter och budgetförslag.

När Socialdemokraterna presenterar större ekonomiska satsningar eller försöker beskriva hur en ny regering skulle prioritera är Damberg nästan alltid en av huvudpersonerna. Han är en naturlig ministerkandidat vid ett regeringsskifte och skulle kunna återvända till Finansdepartementet eller få ett annat av regeringens tyngsta uppdrag.

Han är däremot inte formellt vice partiledare. Socialdemokraterna använder inte den titeln för honom, även om hans erfarenhet, VU-plats och ekonomiska ansvar gör honom till en av de tydligaste personerna bakom partiledaren.

Lena Hallengren – leder Socialdemokraterna i riksdagen

Lena Hallengren är gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen. Rollen ger henne stor makt över partiets parlamentariska arbete, även om den inte alltid är lika synlig utåt som partiledarens eller de tyngsta talespersonernas uppdrag.

Hallengren föddes 1973, representerar Kalmar län och är utbildad lärare. Hon kom in i riksdagen redan 2002 och blev samma år statsråd i Göran Perssons regering. Under den perioden arbetade hon bland annat med förskola, ungdomsfrågor och vuxnas lärande.

Efter Socialdemokraternas återkomst till regeringsmakten blev hon 2018 barn-, äldre- och jämställdhetsminister. Året därpå tog hon över som socialminister. Under coronapandemin blev Hallengren en av regeringens mest framträdande personer genom återkommande pressträffar och beslut om sjukvård, smittskydd och restriktioner.

När Socialdemokraterna förlorade valet 2022 utsågs hon till gruppledare. Det innebär att hon leder riksdagsgruppen och ansvarar för att partiets ledamöter agerar samordnat. Hon arbetar med fördelningen av utskottsuppdrag, den parlamentariska strategin och kontakten mellan partiledningen och riksdagens olika arbetsområden.

Det är ett uppdrag som ger mindre utrymme för en egen sakpolitisk profil. Hallengrens betydelse ligger i stället i hennes överblick och i att hon håller ihop ett parti med fler än hundra riksdagsledamöter, många talespersoner och en stor mängd politiska frågor.

Hon sitter även i partiets verkställande utskott, riksdagsstyrelsen och krigsdelegationen. Kombinationen av dessa roller placerar henne tydligt i den innersta ledningen.

Hallengren är ett exempel på skillnaden mellan synlighet och makt. Hon förekommer inte nödvändigtvis i flest debatter, men hon har ett direkt inflytande över hur Socialdemokraterna arbetar i riksdagen och vilka personer som får ansvar för olika områden.

Tobias Baudin – partisekreterare och valorganisatör

Tobias Baudin är Socialdemokraternas partisekreterare. Det betyder att han har huvudansvaret för partiorganisationen, medlemsrörelsen och det praktiska arbetet med att vinna val.

Baudin föddes 1974 och kommer från Luleå. Han arbetade som maskinist innan han gjorde facklig karriär. Under många år var han verksam inom Kommunal och blev 2016 förbundsordförande för det stora LO-förbundet.

Han valdes till partisekreterare vid Socialdemokraternas kongress 2021, samtidigt som Magdalena Andersson blev partiordförande. De två posterna väljs särskilt och har en central ställning i partiets verkställande utskott.

Som partisekreterare arbetar Baudin med frågor som medlemsvärvning, kampanjorganisation, partidistriktens verksamhet, intern samordning och hur partiet når väljare i olika delar av landet. Under ett valår blir rollen särskilt betydelsefull. Det är Baudin som förväntas se till att partiets centrala budskap faktiskt når ut genom lokala organisationer, dörrknackning, annonsering och offentliga aktiviteter.

Han ska inte förväxlas med Lena Hallengren. Hallengren leder Socialdemokraternas riksdagsgrupp, medan Baudin leder partiets organisatoriska arbete utanför och runt riksdagen.

Baudins fackliga bakgrund är också viktig. Socialdemokraterna har historiskt haft en nära relation till LO-förbunden, och en tidigare Kommunalordförande som partisekreterare fungerar som en tydlig länk mellan partiledningen och den fackliga rörelsen.

Han är sällan den som presenterar detaljerade budgetförslag eller debatterar enskilda lagändringar. Hans faktiska betydelse ligger i stället i hur väl hela partiapparaten fungerar. Vid ett svagt valresultat brukar partisekreteraren få en stor del av ansvaret. Vid en framgångsrik kampanj stärks posten ytterligare.

Teresa Carvalho – rättspolitisk talesperson

Teresa Carvalho är Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson och vice ordförande i justitieutskottet. Hon företräder partiet i frågor om bland annat kriminalitet, polis, domstolar, straff och organiserad brottslighet.

Carvalho föddes 1984 och representerar Östergötlands län. Hon har en pol.mag.-examen från Linköpings universitet och har arbetat bland annat med diskrimineringsfrågor och på bostadsföretaget Riksbyggen. Innan hon kom in i riksdagen 2014 hade hon kommunala uppdrag i Norrköping.

I riksdagen har hon arbetat med flera områden, däribland arbetsmarknad och socialförsäkring. Det stora nationella genombrottet kom när hon utsågs till rättspolitisk talesperson 2024.

Uppdraget är ett av partiets svåraste. Brottslighet, skjutningar och organiserade kriminella nätverk har under lång tid varit centrala politiska frågor, samtidigt som Socialdemokraterna har försökt återvinna väljarnas förtroende från framför allt Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Carvalho har därför fått bära en hårdare socialdemokratisk kriminalpolitik. Hon argumenterar för fler verktyg till polisen, skärpta åtgärder mot gäng och ett starkare samhällsingripande, samtidigt som partiet fortsatt lyfter förebyggande insatser och välfärd.

Förändringen har stärkt hennes nationella profil men också skapat diskussion inom arbetarrörelsen. Kritiker har ansett att partiet närmat sig högerpartiernas kriminalpolitik för mycket. För Carvalho innebär det att hon inte bara förvaltar ett politikområde. Hon är en av personerna som förkroppsligar Socialdemokraternas försök att förändras efter valförlusten 2022.

Hennes interna position är stark. Carvalho sitter som ordinarie ledamot i verkställande utskottet och tillhör därmed den omedelbara partiledningen. Hon har också fått en synlig roll när partiet presenterat sin valplattform och sina viktigaste prioriteringar.

Det gör henne till en naturlig kandidat för ett ministeruppdrag om Socialdemokraterna återtar regeringsmakten. Att hon skulle bli justitieminister är däremot inte beslutat. Det är en möjlig utveckling, inte ett fastslaget framtida uppdrag.

Peter Hultqvist – partiets tyngsta försvarspolitiker

Peter Hultqvist är ordförande i riksdagens försvarsutskott och Socialdemokraternas mest erfarna företrädare i försvars- och säkerhetspolitiken.

Han föddes 1958 och representerar Dalarna. Före sin nationella politiska karriär arbetade han som journalist och redaktör och var under lång tid kommunalpolitiker i Borlänge.

Hultqvist blev försvarsminister 2014 och behöll posten under hela Stefan Löfvens tid som statsminister samt under Magdalena Anderssons regering. Under hans ministerår förändrades svensk försvarspolitik kraftigt. Försvarsanslagen ökade, det territoriella försvaret byggdes ut och säkerhetssamarbetet med andra länder fördjupades.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 beslutade Sverige att ansöka om medlemskap i Nato. Hultqvist hade tidigare försvarat den svenska militära alliansfriheten, men ställde sig bakom omläggningen när partiet bytte linje.

Sedan regeringsskiftet leder han försvarsutskottet och är vice ordförande i den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling. Han sitter också i krigsdelegationen och är ersättare i Socialdemokraternas verkställande utskott.

Hultqvist är inte ett framtida partiledarnamn. Hans betydelse bygger på lång erfarenhet och hög sakpolitisk trovärdighet. När säkerhetsläget, Nato, Ukraina eller försvarets finansiering diskuteras är han fortfarande en av partiets mest auktoritativa röster.

Morgan Johansson – utrikespolitisk veteran

Morgan Johansson är Socialdemokraternas främsta utrikespolitiska företrädare och vice ordförande i riksdagens utrikesutskott.

Han föddes 1970, är utbildad statsvetare och har suttit i riksdagen sedan 1998. Innan den politiska karriären arbetade han bland annat som redaktör och ledarskribent.

Johansson hör till de mest erfarna socialdemokratiska politikerna. Han blev minister redan under Göran Perssons regering och ansvarade då för folkhälsofrågor. Under regeringarna Löfven och Andersson hade han en lång rad uppdrag med ansvar för bland annat justitiepolitik, migration, inrikesfrågor och polis.

Som justitie- och inrikesminister blev han en av regeringens mest omdebatterade personer. Han förknippades starkt med hanteringen av migrationspolitiken, gängbrottsligheten och polisens utveckling. Kritiken från oppositionen var ofta hård, men han behöll Magdalena Anderssons förtroende.

Efter valförlusten flyttades han från rättspolitiken till utrikespolitiken. Där arbetar han med frågor om bland annat krig och säkerhet, EU:s utrikesrelationer, bistånd och Sveriges förhållande till andra länder.

Johansson sitter även i krigsdelegationen, är suppleant i Utrikesnämnden och ersättare i partiets verkställande utskott. Han har alltså kvar en tydlig plats nära ledningen, även om han inte längre bär det mest mediebevakade inrikespolitiska området.

Hans roll är främst den erfarna veteranens. Han är en skicklig och stridbar debattör som kan försvara partiets linje, men han framstår inte som ett nytt ledarnamn eller symbol för en generationsväxling.

Ardalan Shekarabi – arbetsmarknadspolitisk talesperson

Ardalan Shekarabi är Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson och vice ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Han föddes 1978 i Manchester och kom till Sverige som barn efter att familjen lämnat Iran. Shekarabi är utbildad jurist och representerar Uppsala län i riksdagen.

Hans politiska karriär tog fart genom SSU, där han var förbundsordförande mellan 2003 och 2005. Senare arbetade han bland annat som doktorand och politisk tjänsteman innan han blev riksdagsledamot.

När Socialdemokraterna återkom till regeringsmakten 2014 utsågs Shekarabi till civilminister. Därefter var han socialförsäkringsminister och en kort tid socialminister. Som minister profilerade han sig bland annat i frågor om offentlig upphandling, pensioner, spelmarknaden och den svenska välfärdsmodellen.

Efter valet 2022 blev han först rättspolitisk talesperson. Hösten 2024 flyttades han till arbetsmarknadspolitiken, med uppgiften att göra jobben och arbetslösheten till centrala socialdemokratiska valfrågor.

Shekarabi har en mer självständig profil än många andra talespersoner. Han deltar ofta i bredare ideologiska och strategiska diskussioner och har varit beredd att pröva resonemang som inte omedelbart uppfattats som partiledningens huvudlinje.

Våren 2026 öppnade han för att Socialdemokraterna och Moderaterna i ett särskilt parlamentariskt läge skulle kunna regera tillsammans. Uttalandet mötte kritik från andra socialdemokrater och visade att regeringsfrågan inte är okomplicerad inom partiet.

Det finns dock inget tydligt stöd för att beskriva Shekarabi som ledare för en organiserad intern falang. Han är snarare en erfaren politiker med en egen strategisk röst och ett tungt politikområde.

Han sitter som ersättare i verkställande utskottet och är en rimlig kandidat för en ministerpost vid ett regeringsskifte.

Lawen Redar – integrationspolitiker och framtidsnamn

Lawen Redar är Socialdemokraternas integrationspolitiska talesperson och ett av partiets tydligaste framtidsnamn.

Hon föddes 1989 i Sverige med föräldrar från Irak och växte upp i Stockholmsförorten Östberga. Redar är utbildad jurist och kom in i riksdagen 2014. Under sina första år blev hon främst känd genom arbetet med kulturpolitik och rättsfrågor.

Efter valförlusten 2022 fick hon en central roll i Socialdemokraternas interna arbete om segregation och integration. Uppdraget blev politiskt betydelsefullt eftersom partiet försökte ompröva delar av sin tidigare linje.

Redar har argumenterat för tydligare språkkrav, större krav på egen försörjning och kraftigare insatser mot bostadssegregation och parallella samhällsstrukturer. Hon har samtidigt betonat att integration inte bara handlar om individens ansvar utan också om arbete, skola, bostäder och fungerande välfärd.

Hösten 2025 blev hon formellt integrationspolitisk talesperson. Rollen ska skiljas från migrationspolitiken, som i första hand företräds av Ida Karkiainen. Redar arbetar med hur människor som redan befinner sig i Sverige ska bli en del av samhället, medan Karkiainens område handlar mer om asyl, invandring och reglerna för att få stanna.

Redars betydelse är större än hennes formella placering. Hon sitter i partistyrelsen men inte i det verkställande utskottet. Ändå har hon blivit ansiktet för en av de mest omfattande socialdemokratiska omläggningarna inför valet 2026.

Det är också därför hon återkommande beskrivs som ett framtidsnamn. Hon kombinerar relativ ungdom med juridisk bakgrund, riksdagserfarenhet och ansvar för ett område som kommer att vara centralt under lång tid.

Att hon en dag skulle kunna bli minister eller ingå i den innersta ledningen är en rimlig bedömning. Däremot finns ingen offentlig efterträdarprocess och hon ska inte beskrivas som utsedd arvtagare till Magdalena Andersson.

Ida Karkiainen – ansvarig för migration och socialförsäkring

Ida Karkiainen är Socialdemokraternas migrationspolitiska talesperson och gruppledare i riksdagens socialförsäkringsutskott.

Hon föddes 1988 och representerar Norrbottens län. Karkiainen har studerat statsvetenskap och arbetade före riksdagskarriären bland annat i butik, som fritidsledare, projektledare och strateg.

Hon kom in i riksdagen 2014 och har arbetat med flera olika politikområden. Hösten 2021 blev hon civilminister i Magdalena Anderssons regering. Som civilminister ansvarade hon bland annat för statlig förvaltning, kommuner, regioner, offentlig upphandling och konsumentfrågor.

Efter regeringsskiftet blev hon ordförande i konstitutionsutskottet, ett tungt kontrollorgan som granskar regeringens arbete. Hösten 2025 lämnade hon den rollen och gick över till socialförsäkringsutskottet.

Karkiainen arbetar nu med migration och delar av socialförsäkringspolitiken. Det gör henne till en viktig person när Socialdemokraterna ska förklara frågor om asyl, arbetskraftsinvandring, medborgarskap och villkoren för att få vistas i Sverige.

Ansvarsfördelningen mellan henne och Lawen Redar är viktig. Karkiainen företräder migrationspolitiken, medan Redar har integrationspolitiken. Frågorna hänger ihop men handlar om olika delar av politiken.

Karkiainen har redan ministererfarenhet trots att hon tillhör den yngre generationen i partiet. Det gör henne till en tänkbar kandidat för nya regeringsuppdrag efter valet. Hon har däremot inte samma plats i den innersta partiledningen som exempelvis Teresa Carvalho eller Mikael Damberg.

Andra socialdemokratiska politiker att känna till

Anders Ygeman – erfaren minister med ansvar för skolan

Anders Ygeman är vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott och en av Socialdemokraternas mest välkända veteraner.

Han föddes 1970 och har suttit i riksdagen sedan 1990-talet. Under de socialdemokratiska regeringarna var han bland annat inrikesminister, energi- och digitaliseringsminister samt migrations- och integrationsminister.

Ygeman lämnade regeringen 2017 efter kritiken kring Transportstyrelsens hantering av känsliga uppgifter, men återkom senare som statsråd. Efter valförlusten fick han först andra riksdagsuppdrag och flyttades 2025 till utbildningspolitiken.

Han sitter som ersättare i verkställande utskottet. Hans nuvarande makt är mindre än under ministeråren, men erfarenheten och ansvaret för skolan gör honom fortsatt nationellt relevant.

Anna-Caren Sätherberg – landsbygdspolitiker i den innersta ledningen

Anna-Caren Sätherberg är Socialdemokraternas landsbygdspolitiska talesperson och riksdagsledamot för Jämtlands län.

Hon föddes 1964 och har en bakgrund inom bland annat hotell- och restaurangbranschen samt kommunpolitiken i Åre. Sätherberg var landsbygdsminister i Magdalena Anderssons regering 2021–2022.

Hennes offentliga profil är mindre än många andra före detta ministrars. Den interna ställningen är däremot starkare än synligheten antyder. Sätherberg är ordinarie ledamot i Socialdemokraternas verkställande utskott och tillhör därmed den omedelbara partiledningen.

Hon företräder partiet i frågor om landsbygdens villkor, regional utveckling, livsmedelsproduktion och möjligheten att leva och arbeta i hela landet.

Fredrik Olovsson – näringsliv, industri och energi

Fredrik Olovsson leder Socialdemokraternas arbete i riksdagens näringsutskott.

Han företräder partiet i frågor som rör företagande, industri, energiförsörjning, statliga bolag och delar av klimatomställningen. Området har blivit särskilt betydelsefullt genom diskussionerna om elpriser, ny kärnkraft, industrisatsningar och konkurrenskraft.

Olovsson har tidigare varit statssekreterare i Finansdepartementet och har lång erfarenhet från riksdagen. Han sitter också i Socialdemokraternas partistyrelse.

Han är inte en av partiets mest kända medieprofiler, men är ofta den relevanta personen när en nyhet handlar om industripolitik, företag eller energisystemets ekonomiska konsekvenser.

Fredrik Lundh Sammeli – vård och socialpolitik

Fredrik Lundh Sammeli är vice ordförande i riksdagens socialutskott och en central socialdemokratisk företrädare i vård-, omsorgs- och socialpolitiska frågor.

Han föddes 1977, representerar Norrbottens län och har en bakgrund som yrkesofficer. I riksdagen har han bland annat arbetat med frågor om barn, familj, socialtjänst och sjukvård.

Socialutskottets område är brett och omfattar några av väljarnas viktigaste frågor. Lundh Sammeli har ändå en lägre personlig medieprofil än flera politiker med smalare ansvarsområden.

Han sitter i partistyrelsen och är viktig för att förstå vem som faktiskt arbetar med Socialdemokraternas välfärdspolitik i riksdagen.

Åsa Westlund – miljö, klimat och jordbruk

Åsa Westlund leder Socialdemokraterna i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.

Hon föddes 1976 och var ledamot av Europaparlamentet mellan 2004 och 2014 innan hon gick vidare till riksdagen. Westlund har arbetat med frågor om klimat, miljö, livsmedel, jordbruk, djurskydd och biologisk mångfald.

Hon sitter i Socialdemokraternas partistyrelse men inte i verkställande utskottet. Hennes inflytande är därför främst kopplat till det egna politikområdet.

När partiet diskuterar utsläppsminskningar, jordbrukets villkor eller svensk miljölagstiftning är Westlund en av de viktigaste personerna att känna till.

Heléne Fritzon – Socialdemokraternas starkaste EU-profil

Heléne Fritzon leder Socialdemokraternas svenska delegation i Europaparlamentet och är vice ordförande i den socialdemokratiska partigruppen S&D.

Hon har en lång bakgrund i kommunpolitiken i Kristianstad och var migrationsminister i Stefan Löfvens regering mellan 2017 och 2019. Därefter valdes hon in i Europaparlamentet.

Som vice ordförande i S&D har Fritzon en större formell position i EU-politiken än vad många svenska väljare känner till. Hon arbetar bland annat med miljö-, klimat- och jämställdhetsfrågor.

Fritzon sitter också i Socialdemokraternas partistyrelse. Hon ska inte blandas ihop med de riksdagspolitiker som arbetar med EU-frågor från Sverige. Hennes makt utövas direkt i Europaparlamentet och i en av dess största partigrupper.

Jonas Attenius – Göteborgs ledande socialdemokrat

Jonas Attenius är kommunstyrelsens ordförande i Göteborg och leder Socialdemokraterna i Sveriges näst största kommun.

Han har arbetat som snickare och har även en bakgrund som FN-soldat. Den yrkesmässiga bakgrunden skiljer honom från många nationella politiker som gått direkt från ungdomsförbund, universitet eller politiska tjänster till riksdagen.

Attenius leder den kommunala makten i Göteborg och arbetar med stora frågor som stadsutveckling, välfärd, trygghet, bostäder och kommunens ekonomi.

Hans nationella betydelse förstärktes när han blev ersättare i Socialdemokraternas verkställande utskott. Det ger honom en formell koppling till partiets centrala ledning som få kommunpolitiker har.

Han är inte en del av den dagliga riksdagsdebatten, men företräder en storstad och en viktig del av partiorganisationen.

Aida Hadžialić – leder Sveriges största region

Aida Hadžialić är finansregionråd och ordförande i regionstyrelsen i Region Stockholm. Hon är därmed den ledande politikern i Sveriges största region.

Region Stockholm ansvarar för bland annat sjukvård och kollektivtrafik och har en budget och organisation som är större än många statliga verksamheter. Hadžialićs roll ger henne därför ett betydande faktiskt inflytande, även om hon inte sitter i riksdagen.

Hon föddes 1987 i Bosnien och Hercegovina och kom till Sverige som barn. Efter en snabb politisk karriär blev hon 2014 gymnasie- och kunskapslyftsminister och då den yngsta ministern i Sveriges historia.

Hon avgick 2016 efter att ha stoppats i en trafikkontroll med alkohol i blodet. Händelsen är relevant eftersom den avslutade hennes första nationella karriär, men hon återvände senare till politiken och byggde upp en ny maktbas i Region Stockholm.

Hadžialić sitter i Socialdemokraternas partistyrelse. Kombinationen av ministererfarenhet, regional makt och relativt låg ålder gör att hon ibland nämns som möjlig kandidat för framtida nationella uppdrag. Någon sådan återkomst är dock inte beslutad.

Vem ansvarar för vad i Socialdemokraterna?

Politiskt område	Ansvarig person	Roll
Partiledning och statsministerfrågan	Magdalena Andersson	Partiordförande
Organisation och valkampanj	Tobias Baudin	Partisekreterare
Riksdagsarbetet	Lena Hallengren	Gruppledare
Ekonomi och statsbudget	Mikael Damberg	Ekonomisk-politisk talesperson
Rättspolitik och kriminalitet	Teresa Carvalho	Rättspolitisk talesperson
Utrikespolitik	Morgan Johansson	Vice ordförande i utrikesutskottet
Försvar och säkerhet	Peter Hultqvist	Ordförande i försvarsutskottet
Arbetsmarknad och jobb	Ardalan Shekarabi	Arbetsmarknadspolitisk talesperson
Integration	Lawen Redar	Integrationspolitisk talesperson
Migration och socialförsäkring	Ida Karkiainen	Migrationspolitisk talesperson
Skola och utbildning	Anders Ygeman	Vice ordförande i utbildningsutskottet
Näringsliv, industri och energi	Fredrik Olovsson	Gruppledare i näringsutskottet
Vård och socialpolitik	Fredrik Lundh Sammeli	Vice ordförande i socialutskottet
Miljö, klimat och jordbruk	Åsa Westlund	Gruppledare i miljö- och jordbruksutskottet
Landsbygd	Anna-Caren Sätherberg	Landsbygdspolitisk talesperson
Socialdemokraterna i EU	Heléne Fritzon	Delegationsledare i Europaparlamentet

Socialdemokraterna har fler utskottsledare och talespersoner än de som ryms i tabellen. Den som behöver kontrollera den allra senaste fördelningen kan använda partiets sida med Socialdemokraternas aktuella talespersoner och presskontakter.

Så är makten fördelad inom Socialdemokraterna

Socialdemokraterna är ett stort parti med en omfattande organisation. Formell makt finns i kongressen, partistyrelsen, det verkställande utskottet och riksdagsgruppen. I praktiken är den dagliga ledningen koncentrerad till ett mindre antal personer.

Partiledaren sätter riktningen

Magdalena Andersson har den starkaste individuella positionen. Hon leder partiet, företräder regeringsalternativet och har ett avgörande inflytande över valstrategi, politiska prioriteringar och framtida ministerval.

Partiledaren bestämmer inte ensam. Stora vägval behöver förankras i den övriga ledningen och ibland i partistyrelsen eller kongressen. Men när Socialdemokraterna ska fatta snabba strategiska beslut är Andersson den centrala personen.

Partisekreteraren leder organisationen

Tobias Baudin ansvarar för partiets praktiska och organisatoriska arbete. Det handlar bland annat om medlemsorganisationen, kampanjerna och kontakten med partidistrikten.

Partisekreteraren har därför stor betydelse inför och under ett val. Rollen innebär däremot inte att Baudin automatiskt är den näst mäktigaste socialdemokraten i alla politiska frågor.

Gruppledaren styr riksdagsarbetet

Lena Hallengren håller ihop Socialdemokraternas riksdagsgrupp. Hon arbetar med hur ledamöterna ska rösta, vem som företräder partiet i olika frågor och hur utskottsarbetet samordnas.

Gruppledaren är ofta mindre synlig än de sakpolitiska talespersonerna men har större överblick över det parlamentariska arbetet.

Johan Löfstrand är förste vice gruppledare före valet 2026 men kandiderar inte för en ny mandatperiod. Vem som tar över hans funktion efter valet är ännu inte fastställt.

Verkställande utskottet är den innersta ledningen

Det verkställande utskottet, ofta förkortat VU, ansvarar för den omedelbara ledningen av partiet och för att beslut från kongressen och partistyrelsen genomförs.

De ordinarie ledamöterna är:

• Magdalena Andersson
• Tobias Baudin
• Johan Lindholm
• Mikael Damberg
• Lena Hallengren
• Teresa Carvalho
• Anna-Caren Sätherberg

LO:s ordförande Johan Lindholm är inte riksdagspolitiker och har därför ingen egen personprofil i den här guiden. Hans ordinarie plats i VU visar ändå hur nära banden mellan Socialdemokraterna och den fackliga rörelsen fortfarande är.

Ersättarna i utskottet har också inflytande men står inte lika nära den dagliga ledningen som de ordinarie ledamöterna. Bland ersättarna finns bland andra Peter Hultqvist, Morgan Johansson, Ardalan Shekarabi, Anders Ygeman och Jonas Attenius.

Partistyrelsen är bredare än den innersta kärnan

Partistyrelsen samlar företrädare från riksdagen, kommunerna, regionerna, partidistrikten och den fackliga rörelsen. Den beslutar om viktiga politiska och organisatoriska frågor mellan partikongresserna.

En plats i partistyrelsen innebär att en politiker har en tydlig ställning inom partiet. Det betyder däremot inte automatiskt att personen tillhör den dagliga maktkärnan.

Lawen Redar, Åsa Westlund, Heléne Fritzon och Aida Hadžialić sitter exempelvis i partistyrelsen men inte som ordinarie ledamöter i VU. Deras inflytande bygger därför också på deras egna politikområden och offentliga positioner.

Talespersonernas makt beror på frågan

En talesperson kan få stor faktisk betydelse utan att sitta i partiets innersta ledning. Det gäller särskilt när politikområdet dominerar nyhetsflödet.

Teresa Carvalho har både ett tungt område och en plats i VU. Lawen Redar har inte samma formella ställning men har blivit central genom integrationspolitiken. Peter Hultqvists auktoritet bygger på hans långa erfarenhet av försvarsfrågorna.

Det är därför missvisande att enbart titta på titlar. En politiker kan ha stor intern makt utan att synas varje vecka, medan en talesperson kan dominera debatten utan att kontrollera partiets bredare strategi.

Vilka kan få större roller efter valet 2026?

Det finns ingen offentlig efterträdarstrid inom Socialdemokraterna. Magdalena Anderssons ställning är stark och partiet går till val med henne som statsministerkandidat.

Frågan om framtidsnamn handlar därför främst om vilka som kan få ministerposter, flyttas in i den innersta ledningen eller ta över tyngre ansvarsområden.

Lawen Redar

Lawen Redar är det tydligaste framtidsnamnet utanför verkställande utskottet. Hon har fått ansvar för en politisk omläggning som partiledningen lägger stor vikt vid och har blivit en av Socialdemokraternas mer profilerade yngre företrädare.

En ministerpost eller framtida plats i VU skulle vara ett naturligt nästa steg. Det finns däremot inget beslut om vilken roll hon skulle få vid ett regeringsskifte.

Teresa Carvalho

Teresa Carvalho har redan tagit steget in i den innersta ledningen. Hon sitter i VU, bär rättspolitiken och har deltagit i presentationer av partiets viktigaste valbudskap.

Om Socialdemokraterna bildar regering framstår hon som en stark ministerkandidat. Hennes exakta framtida uppdrag är dock inte fastslaget.

Ida Karkiainen

Ida Karkiainen har tidigare varit minister och ansvarar nu för migration, ett av politikens mest omstridda områden. Hon är fortfarande relativt ung och har erfarenhet både från regeringen och från ett av riksdagens viktigaste kontrollutskott.

Det gör henne till en rimlig kandidat för större uppdrag efter valet, även om hon i dag står längre från den innersta partiledningen än Carvalho.

Aida Hadžialić

Aida Hadžialić leder Region Stockholm och har byggt upp en ny politisk karriär efter avgången från regeringen 2016.

Hennes nuvarande post ger betydande erfarenhet av sjukvård, kollektivtrafik och ledning av en mycket stor offentlig organisation. En återkomst till rikspolitiken är möjlig, men inte bekräftad.

Det är också möjligt att andra personer växer fram efter valet. Nya statsråd, utskottsordförande och gruppledare kan snabbt få större nationell betydelse. Artikeln behöver därför uppdateras när den nya riksdagen och en eventuell regering har formats.

Kort bakgrund om Socialdemokraterna

Socialdemokraterna grundades 1889 och har under stora delar av 1900-talet varit Sveriges dominerande regeringsparti. Partiets organisation växte fram i nära samarbete med fackföreningsrörelsen, en koppling som fortfarande syns genom LO:s representation i den centrala partiledningen.

Den långa tiden vid regeringsmakten förklarar varför så många av dagens ledande socialdemokrater har varit ministrar. Magdalena Andersson, Mikael Damberg, Lena Hallengren, Peter Hultqvist, Morgan Johansson, Ardalan Shekarabi, Anders Ygeman, Anna-Caren Sätherberg, Ida Karkiainen, Heléne Fritzon och Aida Hadžialić har alla erfarenhet från Regeringskansliet.

Efter valförlusten 2022 började partiet ompröva flera politikområden. Förändringen syns särskilt i kriminalpolitiken och integrationen, där Teresa Carvalho och Lawen Redar har fått framträdande roller.

Partiet försöker samtidigt hålla samman traditionella välfärds- och arbetsmarknadsfrågor med en hårdare linje om brott, migration och samhällsgemenskap. Det skapar en ledning där äldre regeringsveteraner arbetar sida vid sida med yngre personer som fått ansvar för politiska förändringar.

Den personcentrerade kartan ger därför också en bild av partiets utveckling. Magdalena Andersson och hennes mest erfarna medarbetare står för regeringskompetens och kontinuitet. Carvalho, Redar och Karkiainen representerar delar av den generationsväxling och politiska omprövning som kan prägla partiet under resten av 2020-talet.

Fler person- och maktguider finns i Hurbra:s samlade guider till svenska politiker.

Vanliga frågor om Socialdemokraternas politiker

Vem leder Socialdemokraterna?

Magdalena Andersson är partiordförande och leder Socialdemokraterna. Hon valdes 2021 efter Stefan Löfven och är partiets statsministerkandidat inför valet 2026.

Vem är Socialdemokraternas partisekreterare?

Tobias Baudin är partisekreterare. Han ansvarar främst för partiorganisationen, valarbetet, medlemsrörelsen och kontakten med partidistrikten.

Vem leder Socialdemokraterna i riksdagen?

Lena Hallengren är gruppledare och leder Socialdemokraternas riksdagsgrupp. Hon samordnar partiets ledamöter och det parlamentariska arbetet.

Vem ansvarar för Socialdemokraternas ekonomiska politik?

Mikael Damberg är ekonomisk-politisk talesperson och vice ordförande i finansutskottet. Han företräder partiet i frågor om budget, skatter, statsfinanser och ekonomisk utveckling.

Vem ansvarar för Socialdemokraternas rättspolitik?

Teresa Carvalho är rättspolitisk talesperson och vice ordförande i justitieutskottet. Hon arbetar bland annat med kriminalitet, polis, straff och organiserad brottslighet.

Vem ansvarar för migration och integration?

Ida Karkiainen är migrationspolitisk talesperson, medan Lawen Redar ansvarar för integrationspolitiken. Karkiainen arbetar mer med reglerna för invandring och asyl. Redar arbetar med hur människor blir en del av det svenska samhället.

Vilka sitter i Socialdemokraternas innersta ledning?

Den innersta formella ledningen är det verkställande utskottet. Där ingår bland andra Magdalena Andersson, Tobias Baudin, Mikael Damberg, Lena Hallengren, Teresa Carvalho och Anna-Caren Sätherberg. LO-ordföranden Johan Lindholm ingår också.

Vilka är Socialdemokraternas främsta framtidsnamn?

Lawen Redar och Teresa Carvalho är två av de tydligaste framtidsnamnen. Ida Karkiainen och Aida Hadžialić kan också få större uppdrag. Det finns dock ingen offentlig efterträdarprocess och ingen beslutad ordning för framtida ministerposter.

Vem är Socialdemokraternas viktigaste EU-politiker?

Heléne Fritzon är partiets delegationsledare i Europaparlamentet och vice ordförande i den socialdemokratiska gruppen S&D. Hon har därmed en stark formell position i den europeiska socialdemokratin.

Vilka tidigare kända socialdemokrater är inte med i guiden?

Tidigare partiledaren Stefan Löfven och före detta ministrar som Ann Linde och Ylva Johansson har stor historisk betydelse men saknar en tillräckligt central aktuell roll i Socialdemokraternas nationella ledning. Guiden fokuserar på de personer som har faktisk betydelse inför valet 2026.