Trots pandemi, krig och handelskonflikter har svenska företags internationella leverantörskedjor förändrats förvånansvärt lite. En ny forskningsrapport visar att import av insatsvaror hänger samman med högre produktivitet och fler jobb. Forskarna avråder därför från att flytta hem produktion i stor skala. Samtidigt finns en tydlig sårbarhet: ett fåtal stora företag dominerar nästan hela handeln.

Svensk industri är betydligt mer beroende av sina europeiska handelspartner än av Kina och USA. Det är en av slutsatserna i en ny SNS-rapport om svenska företags deltagande i globala värdekedjor.

Forskarna Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm har undersökt hur svenska företags internationella handel utvecklats och vilken betydelse inköp från utlandet har för produktivitet och sysselsättning.

Resultaten visar att företagens handelsrelationer till stor del har bestått, trots de senaste årens omfattande störningar i världsekonomin.

Forskarna anser därför att Sverige bör fortsätta underlätta internationell handel, snarare än att försöka ersätta stora delar av importen med inhemsk produktion.

Europa är betydligt viktigare än Kina och USA

När internationella leverantörskedjor diskuteras hamnar ofta Kina och USA i centrum. För svenska företags faktiska handel med insatsvaror ser bilden annorlunda ut.

Insatsvaror är exempelvis komponenter, råmaterial och halvfabrikat som företag använder för att tillverka andra produkter.

Enligt rapporten kom nästan 60 procent av Sveriges import av insatsvaror från EU-länder under 2024.

Handelspartner	Andel av svensk insatsvaruimport 2024
EU-länderna tillsammans	Nästan 60 %
Tyskland	16,1 %
Norge	12,1 %
Kina	5,9 %
USA	5,9 %

Tyskland ingår i EU:s sammanlagda andel, medan Norge står utanför.

Även på exportsidan dominerar Europa. Drygt hälften av Sveriges export av insatsvaror går till EU-länder, medan omkring åtta procent går till USA och fem procent till Kina.

Det betyder att svenska industriföretag framför allt är sammanlänkade med europeiska leverantörer och kunder. En komponent kan passera flera länder innan den hamnar i en färdig produkt.

Internationella värdekedjor handlar dessutom om mer än fysiska varor. IT, forskning, teknikutveckling och andra tjänster spelar en allt viktigare roll för hur industriföretagen arbetar.

Importen hänger samman med högre produktivitet och fler jobb

Ett av rapportens tydligaste resultat gäller företagen som börjar importera insatsvaror.

Forskarna har jämfört dessa företag med liknande företag som inte börjar importera. Skillnaderna växer över tid.

Efter ett år är arbetsproduktiviteten omkring åtta procent högre hos företagen som börjat importera. Från det fjärde året ligger skillnaden kring 15 procent.

Även sysselsättningen utvecklas starkare. Efter två år har importföretagen omkring 20 procent fler anställda än jämförelseföretagen. Efter åtta år överstiger skillnaden 60 procent.

En förklaring är att internationella inköp kan ge företagen tillgång till billigare, bättre eller mer specialiserade komponenter.

Det kan göra produktionen effektivare och ge företagen möjlighet att expandera.

Resultaten ska samtidigt tolkas med viss försiktighet. Forskarna har försökt ta hänsyn till skillnader mellan företagen, men det går inte att slå fast att importen ensam orsakar hela ökningen.

Det är också möjligt att företag som börjar importera samtidigt genomför andra förändringar som förbättrar deras verksamhet.

Rapporten visar ändå ett tydligt samband mellan deltagande i internationella värdekedjor och en starkare utveckling av produktivitet och sysselsättning.

Ett fåtal storföretag dominerar nästan hela handeln

Bakom de omfattande handelsflödena finns en betydligt mindre grupp företag än man kanske skulle kunna tro.

I forskarnas företagsdata för 2021 importerade omkring nio procent av svenska företag med minst en anställd insatsvaror direkt från utlandet. Drygt fem procent exporterade sådana varor.

Och bland företagen som faktiskt bedriver handel är koncentrationen mycket stor.

De tio procent största handelsföretagen står för ungefär 96 procent av handeln med insatsvaror, räknat i värde.

Den allra största procenten av handelsföretagen svarar ensam för 74 procent av insatsvaruexporten och 71 procent av importen.

Det innebär att stora internationellt verksamma företag har en avgörande roll för svensk industris koppling till omvärlden.

Men koncentrationen skapar också risker.

Ett stort industriföretag kan ha hundratals svenska underleverantörer. Om företagets internationella inköp störs kan konsekvenserna spridas till mindre svenska företag som inte själva importerar någonting.

En leveransstörning i utlandet kan därmed påverka produktion och arbetstillfällen på flera håll i Sverige.

Samtidigt kan stora företag ha bättre möjligheter än små att bygga upp lager, hitta alternativa leverantörer och hantera internationella störningar.

Att handeln är koncentrerad betyder alltså inte automatiskt att den är mer sårbar. Men det innebär att störningar hos enskilda stora aktörer kan få omfattande följder.

Stabila leverantörskedjor betyder inte att riskerna är borta

Rapporten visar att svenska företags internationella inköp inte har genomgått någon omfattande geografisk omläggning.

Handeln med Ryssland har visserligen minskat kraftigt, men relationerna med de flesta större handelspartner har förändrats betydligt mindre.

Det är dock viktigt att skilja mellan stabila handelsrelationer och trygg tillgång till viktiga varor.

Att ett företag fortsätter köpa från samma land behöver inte betyda att leveranserna fungerar utan problem. Det kan också bero på att det är svårt och kostsamt att hitta alternativ.

En kartläggning från Kommerskollegium i juni 2026 identifierade 47 särskilt sårbara strategiska importberoenden. De mest utsatta beroendena var nästan uteslutande kopplade till Kina och USA.

Det gäller bland annat avancerad teknik, kemiska produkter och kritiska råmaterial.

Det illustrerar varför en låg andel av det totala importvärdet inte behöver betyda en liten risk.

En enskild komponent kan vara förhållandevis billig men samtidigt helt avgörande för att en fabrik ska kunna fortsätta producera.

Sverige kan dessutom vara indirekt beroende av kinesiska produkter även när den direkta importen sker från ett europeiskt land.

Frågan är särskilt relevant för Europas beroende av Kinas kritiska metaller, där tillgången till vissa råmaterial kan påverka hela produktionskedjor.

Forskarna vill underlätta handel – inte flytta hem fabriker

Trots riskerna drar forskarna slutsatsen att storskalig hemtagning av produktion är fel väg för Sverige.

Att ersätta internationella leverantörer med svenska alternativ kan innebära högre kostnader och sämre tillgång till specialiserade insatsvaror.

Det skulle i förlängningen kunna försämra företagens konkurrenskraft och möjligheter att växa.

I stället rekommenderar forskarna åtgärder som gör det enklare för företag att delta i internationell handel. De lyfter bland annat behovet av lägre handelströsklar för mindre företag och en bättre fungerande europeisk inre marknad för tjänster.

Det betyder inte att alla beroenden bör lämnas utan åtgärder.

För särskilt kritiska produkter kan exempelvis alternativa leverantörer och större lager minska risken för produktionsstopp.

Skillnaden ligger i om Sverige försöker flytta hem produktion generellt eller riktar insatserna mot de beroenden som faktiskt bedöms vara mest riskfyllda.

Den centrala slutsatsen i SNS-rapporten är att internationell handel har stor betydelse för svensk produktivitet och sysselsättning. Att minska beroendet av omvärlden kan därför också innebära att svenska företag går miste om viktiga ekonomiska fördelar.

Samtidigt visar handelns koncentration och de strategiska importberoendena att frågan inte är så enkel som att välja mellan öppna gränser och svensk produktion.

Utmaningen är snarare att göra leverantörskedjorna mer motståndskraftiga utan att förlora de fördelar som gjort dem värdefulla från början.