Den som arbetar på timmar kan ha rätt till sjuklön från arbetsgivaren, precis som andra anställda. Men för den som hoppar in vid behov kan reglerna se annorlunda ut. Om arbetsgivaren inte ska betala sjuklön kan sjukpenning från Försäkringskassan bli aktuell redan från första sjukdagen. Här går vi igenom vad som gäller, hur inbokade arbetspass påverkar och vad du ska göra för att få ersättning.
Vem betalar när du är sjuk som timanställd?
Det korta svaret är att det beror på din anställning och vilka arbetspass du skulle ha utfört. Att du får betalt per timme innebär inte automatiskt att du saknar rätt till sjuklön.
| Din situation | Vem kan betala? |
|---|---|
| Du har en pågående anställning med rätt till sjuklön | Arbetsgivaren, normalt under de första 14 dagarna |
| Du har en kort anställning och uppfyller inte villkoren för sjuklön | Försäkringskassan kan pröva din rätt till sjukpenning |
| Du arbetar vid behov och saknar bokade pass | Försäkringskassan kan bedöma om du sannolikt skulle ha arbetat |
| Du är fortsatt sjuk efter arbetsgivarens sjuklöneperiod | Försäkringskassan kan betala sjukpenning från dag 15 |
Det är viktigt att skilja på sjuklön och sjukpenning. Sjuklön betalas av arbetsgivaren. Sjukpenning är en ersättning från Försäkringskassan som du måste uppfylla särskilda villkor för att få.
Har timanställda rätt till sjuklön?
Ja. Timanställning är egentligen ingen särskild anställningsform enligt svensk lag. Begreppet används ofta när någon får betalt för arbetade timmar, men anställningen kan exempelvis vara tillsvidare eller tidsbegränsad.
En person som har timlön och arbetar enligt ett återkommande schema kan därför omfattas av samma grundläggande regler om sjuklön som en månadsavlönad.
Enligt sjuklönelagen gäller rätten till sjuklön normalt från första anställningsdagen. Det finns däremot ett särskilt villkor för korta anställningar.
Särskilda regler vid anställningar kortare än en månad
Om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad måste du ha tillträtt anställningen och därefter varit anställd under 14 kalenderdagar i följd för att få rätt till sjuklön.
Tidigare anställningar hos samma arbetsgivare får räknas med om uppehållet mellan dem inte varit längre än 14 kalenderdagar.
Det handlar alltså om anställningstid, inte om ett generellt krav på att du måste ha arbetat 14 pass.
För den som arbetar enstaka dagar vid behov kan det bli särskilt viktigt hur varje arbetstillfälle är avtalat. Du kan exempelvis vara anställd för ett enskilt pass, medan någon annan med timlön har en sammanhängande anställning.
Vad händer om du blir sjuk inför ett inbokat arbetspass?
Ett redan inbokat arbetspass kan ha stor betydelse.
Sjuklön ska normalt kompensera för lön som du förlorar eftersom du är sjuk och inte kan arbeta. Om du skulle ha arbetat åtta timmar men måste stanna hemma kan dessa timmar därför ligga till grund för sjuklönen, förutsatt att du har rätt till den enligt anställningsvillkoren.
Arbetsgivaren betalar i regel 80 procent av den lön och de relevanta anställningsförmåner som du går miste om. Ett karensavdrag görs också.
Men ett bokat pass är inte ensamt tillräckligt. Du behöver även omfattas av reglerna som ger rätt till sjuklön.
Exempel: Du blir sjuk inför två arbetspass
Du har en pågående anställning med timlön och är inbokad på två pass under veckan. När du blir sjuk kan du inte arbeta något av dem.
Om anställningen ger rätt till sjuklön ska arbetsgivaren normalt ersätta den förlorade arbetstiden enligt sjuklönereglerna.
Har du däremot separata, korta anställningar för enskilda pass kan bedömningen bli en annan. Då behöver bland annat kvalifikationstiden kontrolleras.
Spara därför ditt schema och de meddelanden som visar vilka arbetspass du har tackat ja till.
Kan du få ersättning om du inte har några bokade pass?
Ja, det är möjligt. Men situationen är mer komplicerad.
Den som arbetar vid behov kanske får sina pass med kort varsel och saknar ett fast schema. Om inga arbetspass är inbokade kan det vara svårt att visa att arbetsgivaren skulle ha betalat lön under sjukperioden.
Det betyder ändå inte att du automatiskt blir utan ersättning.
Försäkringskassan kan i vissa fall bedöma om du sannolikt skulle ha arbetat om du inte blivit sjuk. Då kan din tidigare arbetstid få betydelse.
Myndigheten kan exempelvis behöva undersöka hur regelbundet du arbetat och hur många timmar du normalt brukar få.
Exempel: Du brukar arbeta tre dagar i veckan
Du arbetar extra i en butik och har under flera månader fått ungefär tre pass varje vecka. När du blir sjuk finns ännu inga pass bokade för nästa vecka.
Om du saknar rätt till sjuklön från arbetsgivaren kan Försäkringskassan pröva om det är sannolikt att du skulle ha fortsatt arbeta i ungefär samma omfattning.
Tidigare arbetsmönster kan då vara ett viktigt underlag. Men tre pass i veckan under en tidigare period innebär inte att du automatiskt får ersättning för tre pass under sjukveckan.
För behovsanställda finns också särskilda regler om bedömningen under de första 90 sjukdagarna. Försäkringskassan måste kunna anta att du skulle ha arbetat om du varit frisk.
När kan en timanställd få sjukpenning från Försäkringskassan?
Om du saknar rätt till sjuklön från arbetsgivaren kan du ansöka om sjukpenning redan från första sjukdagen.
Det gäller exempelvis vissa behovsanställda och personer som ännu inte uppfyller kvalifikationstiden för sjuklön i en kort anställning.
För att få sjukpenning måste du uppfylla Försäkringskassans villkor. Bland annat krävs att:
- Din arbetsförmåga är nedsatt med minst 25 procent på grund av sjukdom.
- Du förlorar arbetsinkomst till följd av sjukdomen.
- Du har en sjukpenninggrundande inkomst, SGI.
- Du omfattas av den svenska sjukförsäkringen.
Att kunna ansöka från första dagen betyder alltså inte att ersättningen är garanterad eller att den betalas utan karensavdrag.
Försäkringskassan prövar varje ansökan individuellt.
Du hittar reglerna och ansökningsinformationen hos Försäkringskassan för anställda utan sjuklön.
Vad händer med SGI när du arbetar på timmar?
SGI står för sjukpenninggrundande inkomst och används av Försäkringskassan för att beräkna bland annat sjukpenning.
Du behöver inte ha en fast månadslön för att kunna ha SGI. Även den som arbetar oregelbundet kan ha en sjukpenninggrundande inkomst.
Försäkringskassan bedömer bland annat din arbetsinkomst och hur arbetet kan förväntas fortsätta. När inkomsterna varierar kan tidigare arbetsperioder och genomsnittliga inkomster användas i bedömningen.
Det är däremot inte säkert att alla tillfälliga inkomster ger rätt till SGI.
Om du har uppehåll mellan anställningar behöver du också vara uppmärksam. I vissa situationer kan din tidigare SGI påverkas om du slutar arbeta och inte uppfyller villkoren för att skydda den.
Läs därför även hur du kan skydda din SGI mellan två jobb om du arbetar på korta kontrakt eller har perioder utan anställning.
Hur mycket får du när du är sjuk?
Har du rätt till sjuklön från arbetsgivaren är ersättningen normalt 80 procent av den lön du går miste om under sjukfrånvaron, med avdrag för karens.
Karensavdraget motsvarar 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka.
Om du i stället får sjukpenning från Försäkringskassan beräknas ersättningen utifrån din SGI och omfattningen av din nedsatta arbetsförmåga. Även här finns karensregler.
För behovsanställda utan sjuklön motsvarar karensavdraget normalt 20 procent av en genomsnittlig veckas beräknade sjukpenning.
Kollektivavtal kan påverka hur sjuklönen och karensavdraget beräknas. Avtal kan också ge kompletterande ersättning.
Kontrollera därför både ditt anställningsavtal och vilket kollektivavtal som eventuellt gäller på arbetsplatsen.
Så gör du när du blir sjuk som timanställd
Det viktigaste är att sjukanmäla dig på rätt sätt från början.
Om du har rätt till sjuklön
- Sjukanmäl dig till arbetsgivaren när du blir sjuk och inte kan arbeta.
- Meddela vilka arbetspass du skulle ha utfört.
- Lämna läkarintyg från dag åtta om sjukfrånvaron fortsätter, om inget särskilt undantag gäller.
- Om du fortfarande är sjuk efter arbetsgivarens sjuklöneperiod kan du ansöka om sjukpenning från dag 15.
Arbetsgivaren ska då normalt anmäla sjukfallet till Försäkringskassan.
Om du saknar rätt till sjuklön
- Sjukanmäl dig till Försäkringskassan första sjukdagen.
- Ansök om sjukpenning hos myndigheten.
- Ta fram uppgifter om tidigare arbetstid, inkomster och eventuella bokade pass.
- Ordna läkarintyg om sjukperioden fortsätter längre än sju dagar.
Du kan också behöva lämna uppgifter om din anställningsform och varför arbetsgivaren inte betalar sjuklön.
Läs mer om hur en sjukskrivning fungerar om du behöver veta vad som händer vid längre sjukfrånvaro.
Vad gör du om arbetsgivaren vägrar betala sjuklön?
Om du anser att du har rätt till sjuklön men arbetsgivaren säger nej bör du först begära en förklaring.
Kontrollera vad som står i anställningsavtalet, vilka pass du var bokad på och hur länge du varit anställd. Spara lönebesked, scheman och annan dokumentation.
Om ni fortfarande är oense kan du i vissa fall ansöka om sjuklönegaranti hos Försäkringskassan. Det är ett särskilt skydd när det finns en tvist om rätten till sjuklön.
Ansökan måste lämnas senast tre månader efter den månad då sjuklönen skulle ha betalats. Läkarintyg krävs för prövningen.
Är du medlem i ett fackförbund kan du också kontakta förbundet för hjälp med att bedöma arbetsgivarens skyldigheter.
Det viktigaste att komma ihåg
Att arbeta på timmar innebär inte att du förlorar rätten till ersättning när du blir sjuk.
Har du en pågående anställning och uppfyller sjuklönelagens villkor är det normalt arbetsgivaren som ska betala sjuklön. Saknar du den rätten kan Försäkringskassan i stället pröva om du har rätt till sjukpenning.
Även den som arbetar vid behov utan fasta pass kan få ersättning, men då blir tidigare arbete och sannolikheten att du skulle ha arbetat särskilt viktiga.
Det bästa du kan göra är att sjukanmäla dig direkt, kontrollera dina anställningsvillkor och spara dokumentation som visar hur du brukar arbeta.