Sverige tänker inte lämna Kyiv efter Rysslands nya varning till utländska diplomater. Samtliga EU-länder med ambassader i den ukrainska huvudstaden fortsätter sin verksamhet. Men beskedet betyder inte att Kyiv betraktas som säkert – UD avråder fortfarande från alla resor dit och den svenska ambassaden arbetar med begränsad konsulär verksamhet.

Rysslands utrikesdepartement har åter uppmanat utländska medborgare och diplomater att inte vistas i Ukraina samtidigt som Moskva meddelat att attackerna mot mål i Kyiv och andra ukrainska städer ska fortsätta.

Departementet leds av utrikesminister Sergej Lavrov, men en viktig skillnad är att den aktuella varningen den 3 oktober kommer från ryska UD som myndighet. Det finns inte stöd för att lägga varje formulering i uttalandet direkt i Lavrovs mun.

Lavrov har däremot personligen varit inblandad i en mycket liknande rysk varning tidigare under året. I maj informerade han USA:s utrikesminister Marco Rubio om planerade ryska attacker mot mål i Kyiv samtidigt som utländska diplomater uppmanades att lämna staden.

Sverige och övriga EU-länder stannar i Kyiv

EU:s svar på den senaste varningen är tydligt.

Enligt EU:s utrikestjänst har de 25 EU-länder som har ambassader i Kyiv beslutat att fortsätta sin verksamhet. Även EU:s egen delegation och rådgivande insats blir kvar.

Sverige hör till länderna som stannar.

Det svenska beskedet ska samtidigt inte tolkas som att ambassaden arbetar under normala fredstida förhållanden. Sveriges ambassad i Kyiv har begränsad konsulär verksamhet och tar emot besök efter överenskommelse. Möjligheterna att hjälpa svenska medborgare på plats är också begränsade.

Det går därför att hålla två saker i huvudet samtidigt:

• Sverige upprätthåller sin diplomatiska närvaro i Kyiv.
• Sverige anser fortfarande att säkerhetsläget är så allvarligt att svenskar avråds från att resa dit.

UD avråder fortfarande från alla resor till Kyiv

Ambassadens beslut att stanna förändrar inte UD:s reseavrådan.

För Kyiv gäller fortfarande avrådan från alla resor. Säkerhetsläget i Ukraina beskrivs som oförutsägbart och ryska luftangrepp mot ukrainska städer förekommer regelbundet.

Den som befinner sig i Kyiv behöver bland annat känna till var närmaste skyddsrum finns och vara beredd att reagera på flyglarm.

Det är en viktig skillnad i sammanhanget. En stat kan behöva ha diplomater kvar i ett land av politiska, humanitära och praktiska skäl även när samma stat avråder vanliga resenärer från att åka dit.

Ambassaden fungerar bland annat som Sveriges officiella diplomatiska närvaro och som kontaktpunkt i relationen med Ukraina. Ett beslut att hålla den öppen är därför inte samma sak som en bedömning av om Kyiv är lämpligt som resmål.

Rysslands varning kommer under en verklig upptrappning

Den ryska uppmaningen till diplomater kommer inte isolerat.

Kyiv har utsatts för omfattande ryska attacker och stadens energiförsörjning och transportinfrastruktur har varit bland de system som påverkats. Broar över floden Dnipro har också angripits.

Ryssland hävdar att de mål som attackeras har militär betydelse eller används för ukrainsk militär logistik. Ukraina och dess europeiska partner har återkommande en annan beskrivning av konsekvenserna och pekar på skador och risker för civila.

Hurbra har tidigare beskrivit hur Ryssland meddelat att attackerna mot Ukraina ska intensifieras. Den ryska linjen har bland annat kopplats till Ukrainas fortsatta attacker mot mål i Ryssland.

Ukraina har samtidigt signalerat att angreppen mot bland annat ryska oljeraffinaderier ska fortsätta.

Det betyder att den diplomatiska konflikten om ambassadernas närvaro utspelar sig samtidigt som det militära läget faktiskt har blivit mer utsatt.

Därför hänvisar EU till Wienkonventionen

I EU-ländernas svar lyfts Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser fram.

Konventionen är grundläggande för hur ambassader och diplomater behandlas internationellt. Den slår bland annat fast att diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal har ett särskilt skydd.

Men det finns en juridisk detalj som är viktig för att förstå situationen i Kyiv.

Wienkonventionens skyldighet att skydda en utländsk ambassad riktar sig i första hand till landet där ambassaden finns. För Sveriges ambassad är alltså Ukraina mottagarstat.

När en annan stat angriper mål på ukrainskt territorium blir därför krigets folkrätt – internationell humanitär rätt – central för bedömningen av själva attackerna.

En ambassad är normalt ett civilt objekt. Civila objekt får inte angripas som sådana.

Krigförande parter måste dessutom skilja mellan civila och militära mål, vidta försiktighetsåtgärder och ta hänsyn till risken för civila skador.

En rysk varning flyttar inte automatiskt ansvaret

Ryska UD har formulerat sin varning på ett sätt som innebär att personer som väljer att ignorera den påstås bära ansvaret för eventuella negativa konsekvenser.

Folkrättsligt är frågan mer komplicerad än så.

Att en krigförande part varnar civila eller diplomater inför en attack innebär inte att de som stannar automatiskt förlorar sitt skydd.

En förhandsvarning kan vara en del av de försiktighetsåtgärder som krävs före vissa militära attacker. Men varningen ersätter inte de övriga reglerna.

Den attackerande parten måste fortfarande skilja mellan militära och civila mål och följa proportionalitetsprincipen. Civila blir inte lagliga mål enbart därför att de har fått besked om att lämna ett område.

Det är därför missvisande att tolka Rysslands uppmaning som någon form av juridisk ansvarsfrihet om en ambassad eller diplomater skulle drabbas.

Varje eventuell attack måste i stället bedömas utifrån vad som faktiskt var målet, vilken militär betydelse det hade och vilka risker för civila som kunde förutses.

Vad betyder Sveriges beslut i praktiken?

Sveriges svar innebär framför allt att Rysslands varning inte får Sverige att avveckla sin diplomatiska närvaro i den ukrainska huvudstaden.

Samtidigt kvarstår det allvarliga säkerhetsläget.

Ambassaden fortsätter arbeta under begränsade former, EU-länderna stannar gemensamt och UD:s reseavrådan ligger fast.

Den viktigaste skillnaden är därför mellan diplomati och resesäkerhet. Att svenska diplomater stannar i Kyiv är ett utrikespolitiskt och praktiskt beslut. Det är inte ett besked om att riskerna för den som befinner sig i staden har försvunnit.

Och den ryska varningen förändrar inte heller en grundläggande folkrättslig princip: den som genomför en militär attack kan inte automatiskt flytta över ansvaret för hur attacken utförs på de civila eller diplomater som väljer att stanna kvar.