Serbien går till nyval den 25 oktober efter nästan två år av protester, politisk kris och hård kritik mot Aleksandar Vučićs styre. Presidenten har nu upplöst parlamentet – men beskedet kan bli början på nästa fas av hans maktinnehav snarare än slutet på den.

Aleksandar Vučić har upplöst Serbiens parlament och utlyst ett extra parlamentsval till den 25 oktober 2026.

Det formella beskedet kom den 9 september och innebär att det parlament som valdes i december 2023 avslutar sitt arbete betydligt tidigare än planerat. I Serbiens officiella besked om nyvalet hänvisar Vučić till de djupa politiska motsättningarna och behovet av att låta väljarna avgöra landets fortsatta riktning.

Men valet handlar om betydligt mer än vilka partier som får flest mandat.

Vučić har samtidigt öppnat för att lämna presidentposten och försöka fortsätta som Serbiens dominerande politiska ledare – den här gången som premiärminister.

Det gör valet till det kanske viktigaste testet hittills av hans mer än tolv år långa grepp om serbisk politik.

Nyvalet kommer efter nästan två år av protester

Bakgrunden finns i Novi Sad.

Den 1 november 2024 kollapsade delar av betongtaket vid stadens järnvägsstation. Totalt dog 16 människor.

Katastrofen blev snabbt större än själva olyckan.

Stationen hade byggts om i samband med utvecklingen av snabbtågsförbindelsen mellan Belgrad och Budapest, och dödsfallen blev för många serber en symbol för ett politiskt system som kritiker beskriver som präglat av korruption, bristande insyn och starka band mellan staten och politiskt närstående företag.

Studentprotester växte fram och spred sig över landet. Universitet blockerades, stora demonstrationer genomfördes och hundratusentals människor deltog periodvis i protesterna.

Kraven handlade inte bara om att fastställa ansvaret för katastrofen.

Demonstranterna krävde också större insyn i offentliga projekt, fungerande institutioner, ansvar för korruption och ett nytt parlamentsval.

Det sista kravet går Vučić nu med på.

Nästan 22 månader efter katastrofen ska väljarna få avgöra om hans politiska system ska få fortsätta.

Korruptionen har blivit valets stora fråga

Det är viktigt att skilja mellan två saker.

Det är inte rättsligt fastställt att korruption orsakade takraset i Novi Sad.

Däremot blev katastrofen den händelse som samlade en redan utbredd kritik mot hur den serbiska staten fungerar.

Rättsprocessen kring olyckan har fortsatt. Under sommaren 2026 bekräftades åtal mot 13 personer, vilket öppnade för fortsatt prövning av ansvar för bland annat konstruktion, säkerhet och tillsyn.

Samtidigt har protesterna byggt vidare på en bredare föreställning om att politiska kontakter och brist på transparens påverkar stora statliga projekt.

Det gör att valet den 25 oktober till stor del blir en folkomröstning om själva systemet runt Vučić – inte bara om hans parti SNS.

Vučić vill byta presidentpalatset mot regeringen

Det mest avgörande i beskedet är därför vad som händer med Vučić själv.

Han har suttit som Serbiens president sedan 2017 och kan inte väljas till en tredje period. Landets konstitution tillåter högst två presidentmandat.

Men det hindrar honom inte från att bli premiärminister.

SNS har nominerat Vučić som sin kandidat till regeringschef. Om han lämnar presidentposten och hans politiska sida vinner tillräckligt många mandat kan han därför återvända till posten han hade mellan 2014 och 2017.

I praktiken skulle det kunna innebära att han behåller en mycket stor del av sin politiska makt även efter att presidentperioden tar slut.

Det är också därför nyvalet kan få större betydelse än ett vanligt regeringsskifte.

Vučić har varit den centrala personen i serbisk politik sedan SNS tog makten 2012. Han blev premiärminister 2014 och president tre år senare.

Sedan dess har politiken i stor utsträckning kretsat kring honom.

Serberna väljer inte premiärminister direkt

En viktig detalj är att Vučić inte väljs direkt till premiärminister den 25 oktober.

Väljarna röstar fram 250 ledamöter i det serbiska parlamentet.

Därefter måste en regering kunna samla en majoritet i parlamentet.

Vučićs plan förutsätter alltså att SNS och eventuella samarbetspartier får tillräckligt många mandat för att kunna bilda regering med honom som premiärminister.

Om partiet tappar sin parlamentariska dominans kan hans maktstrategi falla.

Det är den verkliga insatsen i valet.

Studentprotesterna blir nu ett politiskt alternativ

Det som gör valet svårbedömt är att Vučić inte bara möter den traditionella opposition som han besegrat upprepade gånger.

Studentrörelsen som vuxit fram efter katastrofen i Novi Sad håller också på att omvandlas till ett politiskt alternativ.

En studentstödd vallista väntas samla bland annat universitetslärare, akademiker och andra kandidater med koppling till protesterna.

Det är ett ovanligt hot mot SNS.

Rörelsen har inte byggts kring ett traditionellt oppositionsparti eller en etablerad partiledare, utan kring missnöje med hur landets institutioner fungerar.

Den kan därför nå väljare som tidigare inte velat rösta på de vanliga oppositionspartierna.

Samtidigt saknar studentlistan SNS enorma organisation, resurser och lokala nätverk.

Det blir en av valrörelsens stora konflikter: en ny och mobiliserad rörelse mot ett parti som byggt upp sin maktapparat under mer än ett decennium.

Opinionsmätningarna säger helt olika saker

Hur jämnt valet blir är fortfarande mycket svårt att säga.

En undersökning från organisationen CRTA tidigare under sommaren gav den studentstödda listan 44,9 procent bland väljare som bestämt sig, mot 35,7 procent för SNS.

I samma undersökning uppgav 60 procent att de stödde protesterna.

Men en färskare Faktor Plus-mätning publicerad i början av september visade nästan motsatt resultat.

Där fick SNS 47,2 procent och studentlistan 31,5 procent.

Skillnaden mellan mätningarna är så stor att det vore missvisande att utse någon tydlig favorit.

Däremot visar de att valresultatet kan bero mycket på vilka grupper som faktiskt mobiliseras när rösterna ska räknas.

Kritik mot hur valen genomförs

Valet kommer dessutom inte bara att handla om opinionssiffror.

Internationella observatörer har återkommande kritiserat villkoren kring serbiska val.

Efter parlamentsvalet 2023 konstaterade OSSE:s observatörer att väljarna hade politiska alternativ och att den tekniska valadministrationen i stora delar fungerade.

Samtidigt pekade de på tydliga problem.

Bland annat nämndes mediernas stora slagsida till regeringens fördel, påtryckningar mot offentliganställda och användning av offentliga resurser i regeringspartiets intresse.

Liknande frågor har fortsatt att följa serbisk politik.

Under protesterna har det dessutom kommit rapporter om våld mot demonstranter, gripanden och misshandel i förvar.

Det betyder att valet den 25 oktober inte bara kommer att bedömas efter resultatet.

Frågan om hur kampanjen genomförs och om oppositionen och studentrörelsen får konkurrera på rimligt jämna villkor kan bli minst lika viktig för valets legitimitet.

Serbiens förhållande till EU står också på spel

Utvecklingen följs noga i Bryssel.

Serbien är kandidatland till EU, men medlemskapsprocessen har gått långsamt och frågor om rättsstat, medier, demokratiska institutioner och korruption har länge varit centrala problem.

Vučić har samtidigt byggt sin utrikespolitik kring en balansgång mellan EU, Ryssland och Kina.

Serbien vill närma sig EU ekonomiskt men har fortsatt starka historiska och politiska band till Ryssland. Kina har samtidigt blivit en viktig investerare och partner i stora infrastruktursatsningar.

Den linjen har gett Vučić stort manöverutrymme – men också gjort Serbiens framtida vägval allt mer omstritt.

Frågorna blev åter brännande i samband med Ratko Mladićs begravning i Belgrad, som ännu en gång riktade internationella blickar mot Serbiens relation till nationalism, krigsarvet och EU.

Ett regeringsskifte skulle därför kunna påverka betydligt mer än serbisk inrikespolitik.

Nyvalet kan bli slutet på en era – eller början på nästa

Vučić har överlevt flera stora protestvågor, internationell kritik och återkommande anklagelser om att han koncentrerat allt mer politisk makt kring sig själv och SNS.

Hittills har han varje gång behållit kontrollen.

Men situationen hösten 2026 skiljer sig från tidigare val.

Katastrofen i Novi Sad skapade en protestvåg som hållit i sig betydligt längre än de flesta tidigare mobiliseringar. Studenternas rörelse har etablerat sig som en politisk kraft, och korruption och institutionernas oberoende har hamnat mitt i valrörelsen.

Samtidigt ger Vučić sig själv en möjlighet att återställa kontrollen.

Om SNS vinner kan han hävda att väljarna gett honom ett nytt demokratiskt mandat – och återvända till regeringsmakten som premiärminister.

Om oppositionen och studentlistan lyckas bryta SNS majoritet kan resultatet i stället avsluta den politiska ordning som präglat Serbien sedan början av 2010-talet.

Den 25 oktober handlar därför inte bara om vem som styr efter nästa val.

Det handlar om huruvida Aleksandar Vučićs era går mot sitt slut – eller om den bara byter form.