Tusentals människor samlades på måndagen i Belgrad för begravningen av den dömde krigsförbrytaren Ratko Mladić. Serbiska flaggor, porträtt och krigsveteraner präglade ceremonin samtidigt som EU kraftigt fördömer glorifieringen av mannen som dömdes till livstids fängelse för bland annat folkmordet i Srebrenica. Begravningen har blivit ännu en öppen konflikt mellan Serbien och EU och väcker nya frågor om landets långa väg mot medlemskap.

Ratko Mladić begravdes i Belgrad den 7 september, drygt en vecka efter sin död.

Redan långt före ceremonin stod det klart att begravningen skulle bli betydligt mer än en privat familjeangelägenhet.

Tusentals människor tog sig till Sankt Lukas-kyrkan i den serbiska huvudstaden. Många bar serbiska flaggor och bilder av den tidigare bosnienserbiske militärbefälhavaren. Bussresor hade organiserats från olika delar av Serbien och Bosnien för människor som ville delta.

Vid kistan turades sex män, huvudsakligen veteraner från krigen på Balkan, om att stå vakt.

Den serbisk-ortodoxa kyrkans patriark Porfirije ledde gudstjänsten. Även högt uppsatta politiker och representanter från Republika Srpska deltog.

Bilden av Mladić som en hyllad militär ledare står i direkt konflikt med de domar som slog fast hans ansvar för några av Europas värsta krigsbrott sedan andra världskriget.

Det är också den konflikten som nu har blivit ett nytt problem i Serbiens relation med EU.

EU: Glorifieringen hör inte hemma i ett kandidatland

EU:s reaktion har varit ovanligt tydlig.

Unionen slog på begravningsdagen fast att glorifiering av krigsförbrytare, förnekande av folkmord och historisk revisionism inte har någon plats vare sig inom EU eller i länder som vill bli medlemmar.

I EU:s officiella uttalande betonas också vikten av försoning och goda relationer mellan länderna på västra Balkan.

Budskapet riktar sig direkt mot den typ av hyllningar som nu synts kring Mladićs död och begravning.

Konflikten hade dessutom börjat flera dagar tidigare.

När Mladićs kropp fördes från Nederländerna till Serbien skedde det med ett serbiskt regeringsplan. Justitieminister Nenad Vujić fanns med ombord.

Det fick EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos att ställa in ett planerat besök i Serbien.

Kos gjorde klart att hyllningarna av Mladić inte är förenliga med de värderingar som Serbien måste närma sig för att kunna bli medlem i EU. Hon pekade särskilt på behovet av försoning och respekt för offren för krigen på Balkan.

Serbiens president Aleksandar Vučić svarade genom att kalla hennes förklaring ”stupid”.

Det gav en bild av hur långt ifrån varandra EU och den serbiska regeringen står i frågan.

Serbiska staten har varit tydligt närvarande

Det är viktigt att skilja på en officiell statsbegravning och den stora ceremoni som faktiskt hölls.

Den serbiska regeringen bekräftade inte att Mladić skulle få en formell statsbegravning med fullständiga statliga och militära hedersbetygelser.

Däremot har den serbiska statens närvaro varit tydlig.

Kroppen transporterades hem med regeringsflyg och höga politiska företrädare deltog i ceremonin. Det gör att EU:s kritik inte bara handlar om vad nationalistiska grupper eller enskilda serber tycker.

Frågan handlar också om hur myndigheter och ledande politiker förhåller sig till en man som dömts för folkmord och brott mot mänskligheten.

Det är där begravningen blir politiskt betydligt större.

Mladić dömdes till livstid för folkmord

Ratko Mladić var befälhavare för den bosnienserbiska armén under Bosnienkriget på 1990-talet.

2017 dömdes han till livstids fängelse av FN:s krigsförbrytartribunal.

Domen omfattade folkmord, brott mot mänskligheten och brott mot krigets lagar. Den fastställdes i appellationsinstansen 2021.

Den mest kända delen gäller Srebrenica.

I juli 1995 intog bosnienserbiska styrkor staden och det omkringliggande området. Omkring 8 000 bosniakiska muslimska män och pojkar dödades.

Internationella domstolar har slagit fast att massmordet var ett folkmord.

Mladić dömdes också för kampanjen med beskjutning och prickskytte mot Sarajevo under stadens långvariga belägring samt för mord, förföljelser, deportationer, tvångsförflyttningar, terror och gisslantagande av FN-personal.

Han greps först 2011 efter att ha hållit sig undan i många år.

Ratko Mladić dog den 27 augusti 2026, 84 år gammal, medan han fortfarande avtjänade sitt livstidsstraff.

Från serbisk ursäkt till nya hyllningar

Det mest intressanta med dagens konflikt är att Serbiens hållning till krigen på Balkan inte alltid sett likadan ut.

2010 antog det serbiska parlamentet en deklaration där massakern i Srebrenica fördömdes.

Parlamentet bad också offrens familjer om ursäkt för att Serbien inte hade gjort tillräckligt för att förhindra det som hände och betonade vikten av att Mladić greps.

Året därpå kunde han också gripas i Serbien.

Utvecklingen gav då en bild av ett land som, om än långsamt och motvilligt, försökte närma sig en uppgörelse med 1990-talets krig.

I dag ser bilden mer komplicerad ut.

År	Händelse
1995	Folkmordet i Srebrenica
2010	Serbiens parlament fördömer massakern
2011	Ratko Mladić grips i Serbien
2017	Mladić döms till livstids fängelse
2021	Livstidsdomen fastställs
2024	Serbien röstar mot FN:s minnesdagsresolution om Srebrenica
2026	Mladićs begravning utlöser ny konflikt med EU

När FN:s generalförsamling 2024 beslutade att den 11 juli skulle bli internationell minnesdag för folkmordet i Srebrenica röstade Serbien emot resolutionen.

Vučić argumenterade för att initiativet var politiserat och riskerade att försvåra försoningen.

Samtidigt innehöll FN-resolutionen ett tydligt fördömande av både folkmordsförnekelse och glorifiering av personer som dömts för krigsbrott.

Två år senare har just glorifieringen hamnat mitt i konflikten mellan Belgrad och Bryssel.

Varför hyllas Mladić fortfarande?

Ratko Mladić är inte en hjälte för alla serber.

Det är en viktig skillnad.

Det finns både oppositionella politiker, människorättsaktivister och vanliga serbiska medborgare som öppet tar avstånd från honom och från hyllningarna efter hans död.

Men i nationalistiska miljöer i Serbien och framför allt bland delar av den bosnienserbiska opinionen har Mladić länge haft en helt annan ställning.

Där framställs han ofta som en militär ledare som försvarade serber under kriget, medan internationella domar och beskrivningar av krigsbrotten ifrågasätts eller tonas ned.

Mladićs porträtt och namn har under lång tid synts i nationalistiska sammanhang.

Det gör hans begravning till ännu en symbolfråga om hur krigen på 1990-talet ska beskrivas.

Bakgrunden till konflikten finns i Jugoslaviens sönderfall och de krig som följde. För den som vill sätta dagens motsättningar i ett större sammanhang finns vår genomgång av Europas historia, där även Jugoslaviens upplösning, Bosnienkriget och Srebrenica behandlas.

Serbiens EU-process har stått still länge

Serbien blev kandidatland till EU 2012 och inledde medlemskapsförhandlingarna 2014.

Sedan dess har processen gått långsamt.

22 av 35 förhandlingskapitel har öppnats och bara två har preliminärt avslutats. Det senaste nya förhandlingsklustret öppnades redan 2021.

Problemen är större än frågan om Ratko Mladić.

EU har under lång tid kritiserat utvecklingen kring rättsstat, demokrati och medier i Serbien. Relationerna med Kosovo är fortfarande ett stort hinder.

Serbien har dessutom försökt balansera mellan EU och Ryssland och har inte anslutit sig fullt ut till unionens sanktioner mot Moskva.

Begravningen av Mladić stoppar därför inte på egen hand Serbiens EU-process.

Något sådant beslut finns inte.

Men den träffar rakt in i ett redan känsligt område.

EU kräver inte bara att kandidatländer genomför ekonomiska och juridiska reformer. För länderna på västra Balkan handlar medlemskapet också om försoning, regionalt samarbete och att acceptera internationellt fastställda domar om krigsbrott och folkmord.

När tusentals människor hyllar Mladić samtidigt som staten hjälper till att föra hem kroppen och högt uppsatta politiker deltar i begravningen får EU därför svårt att behandla frågan som enbart ett serbiskt inrikespolitiskt fenomen.

Begravningen blir en symbol för ett större vägval

Serbien befinner sig fortfarande mellan olika politiska och historiska identiteter.

Landet säger sig vilja bli medlem i EU men har samtidigt starka politiska, kulturella och historiska band till Ryssland.

På samma sätt finns en officiell historia där Serbien tidigare fördömt Srebrenica och hjälpt till att gripa Mladić, parallellt med en nationalistisk berättelse där han fortfarande betraktas som hjälte.

Begravningen i Belgrad samlar de motsättningarna på en och samma plats.

För EU handlar konflikten om trovärdigheten i medlemskapsprocessen. Om ett kandidatland ska närma sig unionen måste det också kunna förhålla sig till de brott som internationella domstolar redan slagit fast.

För Serbien handlar frågan betydligt mer om hur 1990-talets krig ska förstås och vem som får definiera landets historia.

Det är därför några timmar kring en kista i Belgrad har blivit ännu en stor konflikt mellan Serbien och EU.