Liberalerna gör ett enormt sent lyft i Riks/Sentios senaste opinionsmätning och går från 2,1 till 5,1 procent. Samtidigt faller Socialdemokraterna till 26,5 procent. Men bakom de dramatiska partisiffrorna finns en minst lika intressant detalj: styrkeförhållandet mellan de politiska sidorna förändras nästan inte alls.
Det är en av valrörelsens mest dramatiska enskilda förflyttningar.
I den nya Sentio-mätningen, som genomfördes den 3–9 september på uppdrag av Riks, får Liberalerna 5,1 procent. I föregående mätning låg partiet på bara 2,1 procent.
Uppgången är alltså hela tre procentenheter.
Samtidigt får Socialdemokraterna 26,5 procent efter ett tapp på 1,4 procentenheter. Även Moderaterna och Sverigedemokraterna backar tydligt.
Samtliga åtta riksdagspartier hamnar dessutom över fyraprocentsspärren i just den här mätningen.
Hela nya Sentio-mätningen
| Parti | Stöd |
|---|---|
| Socialdemokraterna | 26,5 % |
| Sverigedemokraterna | 19,3 % |
| Moderaterna | 17,3 % |
| Vänsterpartiet | 9,2 % |
| Miljöpartiet | 8,3 % |
| Centerpartiet | 7,2 % |
| Liberalerna | 5,1 % |
| Kristdemokraterna | 4,4 % |
| Övriga | 2,7 % |
Förändringen sedan Sentios föregående mätning är störst för Liberalerna, som går fram 3,0 procentenheter.
Centerpartiet ökar med 0,8 och Miljöpartiet med 0,4 procentenheter.
På andra sidan faller Sverigedemokraterna med 1,6 procentenheter, Socialdemokraterna med 1,4 och Moderaterna med 1,0.
Den fullständiga undersökningen finns hos Riks, som beställt Sentios mätning.
Liberalernas rusning förändrar nästan inte blockläget
Det mest intressanta händer när vi lägger ihop partiernas siffror.
I Sentios föregående mätning hade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet tillsammans 51,4 procent.
Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna hade tillsammans 45,9 procent.
Skillnaden var 5,5 procentenheter.
I den nya mätningen får S, V, MP och C tillsammans 51,2 procent. M, KD, L och SD får 46,1 procent.
Skillnaden är nu 5,1 procentenheter.
Trots att Liberalerna alltså ökar med hela tre procentenheter förbättrar M, KD, L och SD sitt sammanlagda resultat med bara 0,2 procentenheter.
Förklaringen finns i övriga partisiffror.
Liberalernas uppgång på 3,0 procentenheter sammanfaller med att Moderaterna tappar 1,0, Sverigedemokraterna 1,6 och Kristdemokraterna 0,2.
Sentios mätning visar inte vilka partier de nya L-väljarna kommer från, så det går inte att slå fast att rörelsen skett direkt från just M, SD eller KD. Men andra färska mätningar pekar på att stödröster inom den sidan av politiken kan vara en viktig del av förklaringen.
Även Novus visar ett kraftigt L-lyft
Sentio-resultatet blir betydligt mer intressant eftersom det inte är den enda riktigt färska mätningen som placerar Liberalerna över riksdagsspärren.
I Novus senaste mätning får Liberalerna 5,8 procent. Intervjuerna gjordes den 6–8 september.
Novus hade bara dagarna innan mätt partiet till 4,3 procent och beskriver uppgången som statistiskt säkerställd.
Novus redovisar också väljarflöden som visar att Liberalernas nya stöd framför allt kommer från Sverigedemokraterna och Moderaterna, och i mindre utsträckning från Centerpartiet.
Det stärker bilden av att en del väljare kan ha börjat tänka mer taktiskt när valdagen närmar sig.
Det är en helt avgörande skillnad.
Om Liberalernas uppgång främst består av väljare som tidigare tänkte rösta på M, SD eller KD innebär den inte automatiskt ett lika stort lyft för den samlade sidan. Däremot kan den få mycket stor effekt på mandatfördelningen om den gör att Liberalerna klarar spärren.
Vi har tidigare följt Liberalernas kamp kring riksdagsspärren, och de senaste dagarnas utveckling gör den frågan ännu viktigare.
De färskaste mätningarna sticker ut
Bilden är samtidigt långt ifrån entydig.
Flera andra opinionsinstitut har under de senaste veckorna fortfarande placerat Liberalerna klart under fyra procent.
| Institut | L |
|---|---|
| Novus | 5,8 % |
| Sentio | 5,1 % |
| Ipsos | 3,5 % |
| Verian | 3,0 % |
| Demoskop | 2,8 % |
| Infostat | 2,5 % |
| Indikator Opinion | 2,2 % |
Det betyder att det vore fel att beskriva Liberalernas riksdagsplats som säker.
Men det finns en detalj som gör de två högsta siffrorna särskilt intressanta. Novus och Sentio har de färskaste och kortaste intervjuperioderna.
De längre undersökningarna innehåller i större utsträckning svar som samlades in innan den senaste delen av valrörelsen.
Om det faktiskt pågår en snabb rörelse mot Liberalerna kan det därför dröja innan den slår igenom fullt ut i mätningar med längre fältperioder.
Det är inte ett bevis för att Novus och Sentio har rätt nivå. Däremot är det ett tydligt skäl att följa de sista mätningarna extra noga.
Socialdemokraterna nere på 26,5 procent
Den andra stora rubriken i Sentios mätning är Socialdemokraternas resultat.
Partiet får 26,5 procent, vilket är 1,4 procentenheter lägre än i Sentios föregående mätning.
S ligger också relativt lågt i flera andra aktuella mätningar. Novus har partiet på 26,6 procent, medan flera andra institut har placerat S omkring 27–28 procent.
Det innebär att Sentios låga siffra inte står helt ensam.
Samtidigt ska utvecklingen inte automatiskt tolkas som att motsatt sida vinner lika mycket.
I Sentio ökar både Centerpartiet och Miljöpartiet samtidigt som Socialdemokraterna tappar. När vi räknar samman S, V, MP och C minskar deras stöd därför bara från 51,4 till 51,2 procent.
Det illustrerar samma fenomen som på andra sidan: stora rörelser mellan enskilda partier behöver inte betyda en lika stor förändring i den samlade styrkebalansen.
Därför är fyra procent så viktigt
Liberalernas utveckling är ändå potentiellt mycket mer betydelsefull än en vanlig opinionsuppgång från exempelvis 12 till 14 procent.
Anledningen är riksdagsspärren.
För att ett parti normalt ska vara med och fördela mandaten i riksdagen krävs minst fyra procent av rösterna i hela landet. Ett parti kan också få fasta mandat genom att nå minst tolv procent i en enskild valkrets, men den nationella fyraprocentsspärren är det centrala hindret för mindre partier.
Riksdagen har 349 mandat.
Om Liberalerna får exempelvis 3,5 procent innebär det därför något helt annat än om partiet får 4,5 procent. Skillnaden är inte bara en procentenhet i opinionen. Den kan avgöra om partiets röster leder till riksdagsmandat över huvud taget.
Det är också därför taktikröstning blir så viktig i slutet av en valrörelse.
En väljare som egentligen föredrar ett större parti kan bedöma att rösten får större parlamentarisk betydelse om den i stället läggs på ett mindre närstående parti nära spärren.
Hur stort det fenomenet faktiskt blir i valet vet vi först när rösterna är räknade.
Sentio är en mätning bland flera
Det finns också anledning att vara försiktig med enskilda opinionsmätningar, särskilt när förändringarna är så stora som i den här.
Sentio uppger att 1 000 personer deltog i webbundersökningen och att 848 av dem angav partipreferens.
Riks artikel redovisar ingen statistisk säkerhet för Liberalernas uppgång. Vi ska därför inte beskriva just Sentios ökning från 2,1 till 5,1 procent som statistiskt säkerställd.
Sentio har dessutom historiskt avvikit tydligt från valresultatet i vissa svenska val. Det betyder inte att den nuvarande mätningen är fel, men det är ytterligare ett skäl att inte behandla en ensam undersökning som en prognos över valresultatet.
För den som vill förstå skillnaderna mellan instituten har vi också gått igenom hur mycket man egentligen kan lita på opinionsmätningar.
En dramatisk slutspurt inför valet
Det mest uppseendeväckande i Sentios nya mätning är alltså inte bara att Liberalerna går från 2,1 till 5,1 procent.
Det är kombinationen av flera saker.
L ligger plötsligt tydligt över riksdagsspärren. Novus visar samtidigt ett ännu högre stöd på 5,8 procent. De två allra färskaste mätningarna pekar därmed åt samma håll, även om flera andra institut fortfarande har partiet under spärren.
Samtidigt visar Sentio att det samlade styrkeförhållandet mellan S, V, MP och C på ena sidan och M, KD, L och SD på den andra nästan står still.
Det talar för att mycket av den dramatiska rörelsen just nu kan ske mellan partier som konkurrerar om ungefär samma väljare, snarare än mellan de politiska sidorna.
Vi sammanställer också de senaste opinionsmätningarna inför valet för att sätta enskilda mätningar i ett större sammanhang.
Om Liberalernas sena uppgång håller i sig kan den ändå bli en av valets mest avgörande rörelser.
Inte främst därför att den i sig förändrar blockbalansen kraftigt, utan därför att gränsen mellan 3,9 och 4,0 procent kan få betydligt större konsekvenser än vad en tiondels procentenhet normalt antyder.