Tyskland förbereder en av landets största satsningar hittills på säker militär datakommunikation. Bundeswehr kan köpa krypteringssystem och tillhörande tjänster från tyska Secunet för upp till 1,7 miljarder euro – omkring 18 miljarder kronor. Bakom satsningen finns både ett växande cyberhot och behovet av att tyska militära nät ska kunna fungera säkert tillsammans med Nato och andra allierade.
Det planerade avtalet gäller Secunets SINA-system, en säkerhetsarkitektur som redan används på bred front inom den tyska försvarsmakten. Första beställningen väntas vara värd drygt 100 miljoner euro och leveranserna ska inledas 2027.
Det är samtidigt viktigt att skilja på den första beställningen och hela avtalets storlek. De 1,7 miljarderna euro är ett maximalt värde för ramavtalet, inte pengar som Secunet redan har garanterats.
| Avtalet | Uppgift |
|---|---|
| Maximalt värde | 1,7 miljarder euro |
| Första beställningen | Drygt 100 miljoner euro |
| Leveransstart | 2027 |
| Avtalstid | Fyra år |
| Leverantör | Secunet Security Networks |
| System | SINA |
Krypteringen sitter mitt i Bundeswehrs digitala infrastruktur
SINA står för Secure Inter-Network Architecture och har utvecklats av Secunet tillsammans med den tyska federala cybersäkerhetsmyndigheten BSI.
Det handlar inte om en vanlig krypterad meddelandetjänst. SINA består av bland annat säkrade arbetsstationer, mobila klienter, nätverksgatewayar och system för central administration.
Tekniken gör det möjligt att bearbeta, lagra och överföra hemligstämplad information mellan olika säkerhetsmiljöer utan att de behöver slås samman till ett enda nät.
Delar av SINA-familjen är godkända för såväl tysk säkerhetsklassning som NATO SECRET och SECRET UE/EU SECRET.
Det är en viktig skillnad. Ett modernt försvar är beroende av stora mängder digital information – från ledningsorder och underrättelser till logistik och kommunikation mellan förband. När systemen dessutom ska användas tillsammans med andra Natoländer måste information kunna flyttas snabbt utan att säkerheten försvinner på vägen.
Systemet används redan i ett stort antal militära projekt
Det nya ramavtalet beskrivs brett som en modernisering av Bundeswehrs kommunikationsnät. Någon offentlig komplett lista över exakt vilka nät eller vapensystem som omfattas av den första beställningen finns däremot inte.
Tidigare leveranser visar ändå hur central SINA-tekniken redan har blivit.
När ett tidigare ramavtal utökades 2021 fanns omkring 15 000 SINA-komponenter i drift inom det tyska försvarsområdet. Tekniken användes då i omkring 90 olika projekt.
Ett exempel är HaFIS, Bundeswehrs arbete med att harmonisera sina lednings- och informationssystem. Där används SINA som en del av den säkra digitala infrastrukturen för system som behövs för att planera, leda och följa både nationella och multinationella operationer.
Tekniken har också använts för militär meddelandetrafik på höga säkerhetsnivåer och för tyska förband inom Natos snabbinsatsstyrkor.
Den har även förekommit i större vapensystem, bland annat på tyska F125-fregatter.
Det innebär inte att samtliga dessa system automatiskt ingår i den nya beställningen. Däremot visar det vilken roll ramavtalet kan få: Bundeswehr bygger vidare på en säkerhetsarkitektur som redan finns djupt inne i försvarets digitala miljö.
Cyberhotet har blivit en del av det militära hotet
Satsningen kommer samtidigt som Tyskland och övriga Europa lägger allt större vikt vid skyddet av digital militär infrastruktur.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har visat hur cyberangrepp, elektronisk krigföring, sabotage och informationsoperationer kan kombineras med konventionella militära insatser.
Bundeswehr beskriver själv Ryssland som ett betydande hot även i cyber- och informationsdomänen. Tyska nät utsätts bland annat för spionageförsök, nätintrång, phishing och överbelastningsattacker.
Det bredare mönstret är något Hurbra tidigare beskrivit i artikeln om hur Nato ser en växande mängd ryska hybridattacker.
Alla dessa hot stoppas inte av kryptering. En överbelastningsattack kan till exempel slå mot ett system även om informationen i det är krypterad.
Men säkra och segmenterade nät gör det betydligt svårare för en angripare att läsa, manipulera eller sprida känslig militär information mellan olika delar av infrastrukturen.
Ett växande problem är information som stjäls i dag
Den långsiktiga kryptosäkerheten har också blivit viktigare i takt med utvecklingen av kvantdatorer.
En angripare behöver inte nödvändigtvis kunna knäcka modern kryptering i dag för att informationen ska vara värdefull.
Ett möjligt angreppssätt är i stället att samla in stora mängder krypterad trafik och lagra den. Om framtida datorer eller nya angreppsmetoder senare gör krypteringen möjlig att bryta kan gammal information fortfarande vara militärt känslig.
Secunet har därför sedan flera år arbetat med post-kvantkryptografi inom SINA-familjen.
Det betyder inte att hotet från kvantdatorer ensamt har utlöst det nya tyska avtalet. Men frågan är numera en etablerad del av planeringen för system som ska skydda hemlig information under lång tid.
Nato vill knyta ihop medlemsländernas digitala försvar
Den tyska satsningen har också en tydlig internationell dimension.
Nato arbetar med att skapa en mer sammanhållen digital ryggrad där medlemsländernas system kan utbyta data snabbt och säkert mellan olika militära domäner.
Det ställer höga krav på kompatibilitet. Ett tyskt system får inte bara vara säkert inom Bundeswehr. Det behöver också kunna fungera i en miljö där information delas med andra Natoländer.
I Natos Alliance Digital Strategy pekar alliansen uttryckligen ut säkra och motståndskraftiga digitala system, interoperabilitet och en snabbare övergång till post-kvantkryptografi som prioriterade områden.
Secunets teknik har redan säkerhetsgodkännanden för NATO SECRET och används i projekt med tydlig Natokoppling.
Bolaget deltar bland annat i Hermes, ett system som ska ge delar av Natos ledningsstruktur säker mobil tillgång till hemligstämplad information även utanför permanenta säkerhetsklassade lokaler.
Det betyder inte att SINA blir någon ny gemensam Natostandard. Men det tyska beslutet passar tydligt in i alliansens större arbete med att göra nationella nät både säkrare och lättare att koppla ihop.
Europas försvar blir allt mer digitalt
Den utvecklingen pågår parallellt med den mycket större europeiska försvarsupprustningen.
Cyberförsvar, artificiell intelligens och elektronisk krigföring har blivit prioriterade områden i EU:s försvarsplanering. Samtidigt blir förmågan att utbyta data mellan olika länders militära system allt viktigare.
Tyskland spelar redan en central roll i den förändringen. Hurbra har bland annat beskrivit hur tyske Carsten Breuers Natouppdrag speglar Europas växande militära ansvar.
Secunet-affären är visserligen ett tyskt nationellt projekt och inte ett EU-program. Men den visar hur Europas upprustning inte bara handlar om stridsvagnar, robotar och ammunition.
En allt större del handlar om infrastrukturen som gör det möjligt att leda dessa system, dela information och fortsätta kommunicera när nät utsätts för angrepp.
Jätteavtal i förhållande till Secunets storlek
För Secunet är det potentiella kontraktet mycket stort.
Bolaget räknade inför 2026 med en årlig omsättning på omkring 460–500 miljoner euro. Ett ramavtal med ett maximalt värde på 1,7 miljarder euro motsvarar därför flera års nuvarande omsättning.
Det betyder dock inte att hela summan kommer att bokföras som försäljning.
Ramavtalet ger Bundeswehr möjlighet att göra beställningar upp till taket under avtalsperioden. Den faktiska omsättningen beror på hur stora avrop som görs.
Marknadens reaktion visar ändå hur betydelsefull affären bedöms vara. Secunet-aktien steg kraftigt efter uppgifterna om kontraktet.
Det nya ramavtalet är också betydligt större än den tidigare SINA-ram som Bundeswehr utökade 2021 och som då hade ett värde på knappt 874 miljoner euro.
Den digitala ryggraden blir en försvarsfråga
Tysklands planerade miljardavtal är därför större än en vanlig IT-upphandling.
Bundeswehr bygger vidare på en krypteringsarkitektur som redan används för hemligstämplad kommunikation, ledningssystem och samarbete med Nato.
När digitala nät i allt högre grad betraktas som en del av själva slagfältet blir deras motståndskraft lika viktig som många mer synliga militära investeringar.
De 1,7 miljarderna euro är fortfarande bara ramens övre gräns. Men storleken visar hur högt Tyskland nu värderar en förmåga som sällan syns utåt: att militär information ska kunna förbli hemlig, korrekt och tillgänglig även när någon aktivt försöker slå ut den.