SEB redovisar en nettovinst på 7,50 miljarder kronor för tredje kvartalet 2026, lägre än väntat. Räntenettot fortsätter att växa, men svagare handelsintäkter pressar resultatet. Samtidigt pausar banken nya aktieåterköp efter beskedet om höjda kapitalkrav från Finansinspektionen. För aktieägarna är den viktigaste frågan inte bara hur mycket banken tjänar, utan hur stor del av vinsten som kan delas ut.

SEB:s rapport för tredje kvartalet 2026

SEB:s rörelseresultat uppgick till 9,41 miljarder kronor, jämfört med 10,77 miljarder under andra kvartalet. Det motsvarar en nedgång på 12,6 procent.

Nettovinsten minskade till 7,50 miljarder kronor från 8,66 miljarder föregående kvartal. Analytikerna hade enligt LSEG:s sammanställning räknat med 7,91 miljarder kronor. Resultatet blev därmed drygt 400 miljoner kronor, eller 5,2 procent, lägre än väntat.

Bankens avkastning på eget kapital sjönk samtidigt från 15,7 till 13,0 procent. Det är lägre än SEB:s långsiktiga ambition på 15 procent.

Nyckeltal	Q3 2026 (Q2 inom parentes)
Rörelseintäkter	18,63 mdr kr (20,06)
Rörelseresultat	9,41 mdr kr (10,77)
Nettovinst	7,50 mdr kr (8,66)
Räntenetto	10,88 mdr kr (10,69)
Provisionsnetto	6,70 mdr kr (7,19)
Handelsnetto	1,12 mdr kr (2,42)
Avkastning på eget kapital	13,0 % (15,7 %)
Kärnprimärkapitalrelation	17,1 % (17,2 %)

Jämfört med tredje kvartalet 2025 minskade rörelseresultatet med 3,2 procent och nettovinsten med 2,3 procent. Räntenettot ökade däremot med 3,2 procent på årsbasis.

Det är framför allt utvecklingen inom bankens marknadsrelaterade verksamhet som förklarar resultatförsämringen.

Handelsnettot föll med nästan 1,3 miljarder kronor

Nettoresultatet av finansiella transaktioner, ofta kallat handelsnettot, minskade från 2,42 miljarder kronor under andra kvartalet till 1,12 miljarder under det tredje.

Nedgången på 1,30 miljarder kronor motsvarar nästan 54 procent.

Som jämförelse minskade SEB:s totala rörelseintäkter med 1,43 miljarder kronor mellan kvartalen. Handelsnettots försämring motsvarar alltså omkring 91 procent av det samlade intäktsfallet, även om andra intäkter förändrades åt olika håll.

Banken pekar bland annat på lägre kundrelaterade intäkter, svårare förutsättningar inom handeln med räntor, valutor och råvaror samt negativa värderingseffekter i likviditetsportföljen.

En betydande skillnad mellan kvartalen gäller omvärderingar av större innehav. Dessa bidrog med 46 miljoner kronor under tredje kvartalet, jämfört med 676 miljoner kronor under det andra.

Det förklarar nästan hälften av handelsnettots minskning.

Även i förhållande till analytikernas förväntningar var handelsnettot den tydligaste besvikelsen. FactSets konsensus låg på 1,75 miljarder kronor, omkring 630 miljoner mer än utfallet.

Räntenettot låg däremot bara 63 miljoner kronor under samma prognossammanställning.

SEB:s resultatmiss handlar därmed i första hand om svagare marknadsintäkter, inte om att bankens grundläggande räntenetto har försämrats.

Kreditförlusterna ger inte heller bilden av någon akut försämring av låntagarnas betalningsförmåga. Kreditförlustkostnaden minskade från 345 till 179 miljoner kronor mellan kvartalen, och kreditförlustnivån låg på 0,02 procent.

Räntenettot växer när utlåningen ökar

Räntenettot steg med 194 miljoner kronor till 10,88 miljarder kronor. Ökningen motsvarar 1,8 procent från andra kvartalet.

SEB förklarar utvecklingen med större utlåningsvolymer, högre räntor och en extra kalenderdag under kvartalet.

Intäkterna från utlåningen ökade med omkring 1,13 miljarder kronor. Samtidigt steg kostnaderna för kundernas inlåning med cirka 599 miljoner kronor.

Ytterligare kostnader kopplade till finansiering och likviditet åt upp en del av förbättringen.

Det betyder att större utlåning inte automatiskt leder till en lika stor ökning av bankens vinst. Nya lån ger ränteintäkter, men måste också finansieras.

Under årets första nio månader var räntenettot fortfarande 1 procent lägre än under motsvarande period 2025.

Tredje kvartalets förbättring är därför positiv, men utgör ännu inte någon fullständig återhämtning av årets tidigare nedgång.

Samtidigt växte utlåningen med 3 procent under kvartalet och 6 procent jämfört med ett år tidigare. Det stärker bankens löpande intäktsmöjligheter, men har också en baksida för aktieägarna.

När utlåningen växer behöver banken normalt avsätta mer kapital för riskerna. Det minskar utrymmet för återköp även om vinsten är fortsatt hög.

Därför stoppar SEB nya aktieåterköp

Det senaste återköpsprogrammet avslutades den 20 oktober. SEB hade då köpt tillbaka 5,57 miljoner A-aktier för sammanlagt 1,25 miljarder kronor.

Något nytt program startas inte tills vidare.

Bakgrunden är kombinationen av fortsatt utlåningstillväxt och Finansinspektionens beslut om högre kapitalkrav.

Den 14 oktober meddelade myndigheten att SEB behöver hålla ytterligare omkring 10 miljarder kronor i kärnprimärkapital på grund av brister som FI identifierat i bankens interna modeller för kreditrisk.

SEB hade redan ett särskilt kapitalpåslag med ungefär samma effekt. Det nya beslutet innebär därmed ett ytterligare kapitalbehov ovanpå den tidigare åtgärden.

De nya riskviktsgolven ska börja tillämpas den 31 december 2026.

Beslutet och bakgrunden till modellgranskningen beskrivs närmare i Hurbra:s tidigare artikel om SEB:s höjda kapitalkrav.

Vad betyder en kärnprimärkapitalrelation på 17,1 procent?

SEB:s kärnprimärkapitalrelation, även kallad CET1-kvot, uppgick till 17,1 procent vid utgången av september.

Det är ett mått på bankens starkaste kapital i förhållande till de riskvägda tillgångarna.

Tillgångarna viktas efter bedömd risk. En utlånad miljard kronor behöver alltså inte räknas som en miljard i riskvägda tillgångar.

SEB:s kärnprimärkapital ökade från cirka 180,0 till 184,3 miljarder kronor under tredje kvartalet.

Samtidigt växte de riskvägda tillgångarna från 1 049 till 1 077 miljarder kronor.

Banken hade med andra ord mer kapital i kronor vid kvartalets slut, men eftersom riskerna enligt kapitalberäkningen ökade snabbare sjönk kapitalrelationen från 17,2 till 17,1 procent.

Av ökningen i riskvägda tillgångar kom omkring 22 miljarder kronor från större volymer och cirka 14 miljarder från valutaeffekter. Förbättrad kreditkvalitet motverkade samtidigt en del av ökningen.

Kapitalbufferten motsvarar omkring 27 miljarder kronor

Vid kvartalets slut låg SEB:s kärnprimärkapitalrelation ungefär 2,5 procentenheter över det samlade kapitalkravet inklusive tillsynsmyndighetens vägledning.

Det motsvarar 250 baspunkter, vilket ligger inom bankens eget mål om en kapitalbuffert på 100–300 baspunkter.

Räknat på de riskvägda tillgångarna på 1 077 miljarder kronor motsvarar marginalen omkring 27 miljarder kronor.

Det är däremot inte samma sak som att banken har 27 miljarder kronor tillgängliga för aktieutdelningar och återköp.

Kapitalet behövs också för att klara framtida utlåning, förändringar i riskvikter och möjliga försämringar av kreditkvaliteten.

Finansinspektionens nya kapitalkrav på omkring 10 miljarder kronor motsvarar storleksmässigt drygt en tredjedel av den buffert som SEB redovisade i september.

Det är inte en exakt beräkning av hur mycket den framtida bufferten minskar. Både kapitalbasen och de riskvägda tillgångarna kan förändras. Men jämförelsen visar varför myndighetens beslut får betydelse för återköpen.

SEB har inte fått en konstaterad kapitalbrist. Banken väljer att behålla mer kapital i verksamheten i stället för att återföra det till aktieägarna.

Vad händer med SEB:s utdelning?

För aktieägarna är det viktigt att skilja ordinarie kontantutdelning från aktieåterköp.

SEB:s långsiktiga utdelningspolicy innebär att banken siktar på att dela ut omkring 50 procent av vinsten per aktie, justerad för jämförelsestörande poster.

Överskottskapital därutöver kan främst återföras genom återköp av egna aktier.

När SEB köper tillbaka aktier och dessa sedan makuleras minskar antalet aktier som delar på framtida vinster. Det kan stärka vinsten per aktie och ge stöd åt aktieägarnas långsiktiga avkastning.

En paus innebär att denna form av kapitalåterföring uteblir tills vidare.

SEB har däremot inte meddelat någon sänkning av den ordinarie utdelningen i samband med Q3-rapporten.

En intressant detalj finns i bankens kapitalredovisning. Vid utgången av september hade SEB redan gjort avdrag för 11,59 miljarder kronor i upparbetad utdelning vid beräkningen av kapitalbasen.

Det är inte ett formellt beslut om hur mycket som ska delas ut för helåret 2026. Men avdraget visar att bankens redovisade kapitalrelation redan tar hänsyn till förväntad ordinarie utdelning.

Återköpspausen ska därför inte automatiskt tolkas som att samma belopp måste tas från den framtida kontantutdelningen.

Den slutliga utdelningen avgörs av helårsresultatet, kapitalbehovet och styrelsens utdelningsförslag.

När kan återköpen starta igen?

SEB har inte angett något datum för när nya aktieåterköp kan återupptas.

Banken räknar med att börja lämna in nya ansökningar om interna riskmodeller senast under tredje kvartalet 2027.

Det innebär inte att Finansinspektionens högre krav automatiskt försvinner vid den tidpunkten.

Först behöver relevanta modelländringar genomföras och godkännas.

SEB framhåller att granskningen i hög grad handlar om regelefterlevnad, medan Finansinspektionen anser att bristerna motiverar ett högre kapitalkrav.

Även om modellerna godkänns återstår frågan om hur snabbt utlåningen växer och hur mycket kapital verksamheten genererar.

SEB jämfört med Nordea och Swedbank

Kapitalfrågan är inte unik för SEB. Även Nordea har pausat återköp i väntan på klarhet kring regulatoriska kapitalmodeller.

Nordea redovisade en kärnprimärkapitalrelation på 15,8 procent och en marginal över kapitalkraven på omkring 1,9 procentenheter.

Banken har meddelat att nya återköpsbeslut inte väntas före 2027, eftersom Europeiska centralbankens granskning av modellerna behöver hanteras.

Swedbank redovisade samtidigt en kärnprimärkapitalrelation på omkring 17,2 procent under tredje kvartalet.

Bank	CET1-kvot Q3 2026
SEB	17,1 %
Swedbank	17,2 %
Nordea	15,8 %

Skillnaderna kan inte användas för att direkt avgöra vilken bank som har störst återköpsutrymme.

Bankerna har olika riskprofiler, kapitalkrav och kapitalmål. Det är marginalen till de egna kraven och det framtida kapitalbehovet som är avgörande.

SEB:s och Nordeas besked visar däremot att regulatoriska modellfrågor kan begränsa kapitalåterföringen även när bankerna fortsätter att redovisa stora vinster.

Läs även Hurbra:s genomgång av Nordeas Q3-rapport för en jämförelse av resultat och kapitalutrymme.

Tre saker avgör SEB:s återköp framöver

SEB:s fortsatta kapitalåterföring beror framför allt på hur snabbt banken bygger nytt kapital, hur mycket kapital den växande utlåningen kräver och när myndigheterna godkänner förändringar i riskmodellerna.

Det finns också en tydlig avvägning för aktieägarna.

En bank som växer genom ökad utlåning kan stärka sina framtida ränteintäkter. Men om tillväxten samtidigt kräver mer kapital kan det bli mindre kvar till återköp på kort sikt.

SEB:s rapport för tredje kvartalet illustrerar just detta.

Banken tjänar fortfarande stora pengar. Räntenettot växer och kreditförlusterna är låga. Resultatbesvikelsen förklaras till stor del av svagare handelsrelaterade intäkter.

Att återköpen pausas är däremot främst ett beslut om hur kapitalet ska användas framåt.

För aktieägarna blir därför nästa viktiga fråga inte enbart om vinsten återhämtar sig, utan om SEB kan bygga kapital snabbare än nya kapitalkrav och växande utlåning tar det i anspråk.