SEB måste hålla ytterligare cirka 10 miljarder kronor i kärnprimärkapital efter att Finansinspektionen hittat mer omfattande brister i bankens kreditriskmodeller. Beslutet kan få betydelse för bankens möjligheter att genomföra aktieåterköp och dela ut överskottskapital. En jämförelse med SEB:s senaste kapitaluppgifter visar hur stort påslaget är.

Finansinspektionen (FI) meddelade på onsdagen den 14 oktober att myndigheten skärper kapitalkraven för SEB. Banken har sedan 2023 haft ett tillfälligt förhöjt kapitalkrav på grund av brister i interna modeller som används för att beräkna kreditrisker.

En ny granskning visar att problemen är mer omfattande än myndigheten tidigare konstaterat. Därför beslutar FI om nya riskviktsgolv som innebär att SEB behöver hålla ytterligare cirka 10 miljarder kronor i kärnprimärkapital.

De nya golven ska tillämpas från den 31 december 2026 och gäller tills banken har rättat bristerna och FI har godkänt modellerna.

SEB:s kapitalkrav har höjts med cirka 20 miljarder

Den tidigare åtgärden från 2023 innebar ett extra kapitalbehov på ungefär 10 miljarder kronor. Med det nya beslutet uppgår den samlade effekten av FI:s ingripanden till cirka 20 miljarder kronor.

Det betyder däremot inte att banken från årsskiftet får två separata tillägg som löper parallellt. De nya riskviktsgolven ersätter det tidigare särskilda kapitalpåslaget för modellbristerna.

Enligt Finansinspektionens beslut ökar de samlade riskexponeringsbeloppen med omkring 15 procent genom de aktuella golven.

Riskexponeringsbeloppet är ett mått på hur stora risker banken bedöms ha, efter att tillgångar och exponeringar har vägts utifrån sina risker. När det beloppet ökar behöver banken också mer kapital för att uppfylla myndigheternas krav.

Så mycket av SEB:s kapitalbuffert kan påverkas

För att förstå storleken på beslutet går det att jämföra det nya påslaget med SEB:s kapitalposition vid halvårsskiftet.

Den 30 juni 2026 hade SEB omkring 180 miljarder kronor i kärnprimärkapital. Det dåvarande kärnprimärkapitalkravet uppgick till cirka 154 miljarder kronor.

Skillnaden var alltså ungefär 26 miljarder kronor.

Om alla andra förutsättningar hade varit oförändrade skulle det nya kravet därmed motsvara ungefär 38 procent av det tidigare kapitalöverskottet.

Det är en betydande andel av bankens marginal.

Beräkningen är dock inte en prognos för kapitalpositionen den 31 december. SEB:s resultat, riskvägda tillgångar och övriga kapitalförutsättningar kan förändras under hösten.

SEB redovisade vid halvårsskiftet en kärnprimärkapitalrelation på 17,2 procent, vilket motsvarade en marginal på 250 baspunkter över FI:s dåvarande krav.

Bankens långsiktiga mål är att ligga 100–300 baspunkter över myndighetens krav. Det nya beslutet kan därför påverka hur mycket kapital som banken anser sig ha möjlighet att dela ut.

För den som vill förstå hur kapitaltäckning, kreditrisk och lönsamhet hänger ihop finns också Hurbra:s guide om hur man läser en bankrapport.

Kan påverka SEB:s aktieåterköp och utdelningar

Den mest direkta frågan för SEB:s aktieägare är vad det högre kapitalkravet innebär för kommande utdelningar och aktieåterköp.

SEB:s långsiktiga utdelningspolicy innebär att banken normalt siktar på en ordinarie utdelning motsvarande omkring 50 procent av vinsten per aktie, justerat för jämförelsestörande poster.

Utöver ordinarie utdelning har banken möjlighet att återföra överskottskapital till aktieägarna, främst genom återköp av egna aktier.

Det är här det nya kapitalkravet kan få störst betydelse.

När mer kapital behöver hållas kvar för att uppfylla myndighetens krav minskar utrymmet för att dela ut kapital som banken bedömer som överflödigt.

SEB har ett pågående återköpsprogram på 1,25 miljarder kronor med planerat slutdatum den 20 oktober.

FI:s besked innebär inte att programmet automatiskt stoppas. Det finns heller inget offentliggjort beslut om att sänka den ordinarie utdelningen till följd av det nya kapitalkravet.

Däremot kan högre kapitalkrav bli en viktig faktor när SEB beslutar om framtida återköpsprogram och kapitalutdelningar.

SEB håller inte med om Finansinspektionens bedömning

Bakom myndighetens ingripande finns en oenighet om hur allvarliga problemen i SEB:s kreditriskmodeller är.

FI har identifierat brister i modeller som används för bland annat företagskrediter. Problemen gäller exempelvis riskklassificering av låntagare och beräkningar av sannolikheten för att en kund inte kan betala tillbaka sina lån.

SEB medger att det finns brister som behöver åtgärdas, men motsätter sig slutsatsen att dessa motiverar ytterligare kapitalkrav.

Banken anser inte att problemen har lett till underskattade kapitalkrav eller försämrat tillförlitligheten i den samlade riskmätningen.

Finansinspektionen gör en annan bedömning.

Myndigheten anser att bristerna är så omfattande att modellernas resultat inte kan anses tillräckligt tillförlitliga. Samtidigt kan FI inte exakt fastställa hur mycket riskberäkningarna eventuellt har påverkats.

Det högre kapitalkravet fungerar därför som en förebyggande säkerhetsåtgärd medan SEB rättar modellerna.

FI bedömer bankens åtgärdsprogram som trovärdigt, men konstaterar att arbetet kommer att ta relativt lång tid.

Inga böter – och ingen konstaterad kreditförlust

Det är viktigt att skilja på ett kapitalkrav och en faktisk ekonomisk förlust.

SEB ska inte betala 10 miljarder kronor i böter till Finansinspektionen. Pengarna försvinner inte heller från bankens balansräkning genom beslutet.

I stället innebär åtgärden att SEB behöver ha en större mängd kapital i förhållande till de risker som myndigheten lägger till grund för kapitalkraven.

Syftet är att säkerställa bankens motståndskraft om kreditförluster eller andra ekonomiska påfrestningar skulle uppstå.

Ett högre kapitalkrav kan begränsa hur mycket kapital banken använder för andra ändamål, men det är inte detsamma som att banken redan har gjort motsvarande förlust.

Nästa besked kommer i SEB:s kvartalsrapport

SEB publicerar sin rapport för tredje kvartalet den 22 oktober 2026.

Då blir det möjligt att se hur bankens kapitalposition har utvecklats sedan halvårsskiftet och om ledningen lämnar ytterligare besked om konsekvenserna av FI:s beslut.

De nya riskviktsgolven börjar tillämpas den 31 december.

Hur länge SEB kommer att omfattas av de särskilda kraven beror på när banken kan visa att bristerna i kreditriskmodellerna har åtgärdats och fått Finansinspektionens godkännande.