SEB:s vinst för tredje kvartalet blev lägre än väntat. Samtidigt meddelar banken att inga nya aktieåterköp inleds tills vidare. Bakom beslutet ligger framför allt växande utlåning och skärpta kapitalkrav från Finansinspektionen. För aktieägarna innebär det mindre kapitalåterföring, men inte automatiskt någon sänkt utdelning.

SEB redovisade en nettovinst på 7,50 miljarder kronor för tredje kvartalet 2026. Analytikerna hade i genomsnitt räknat med 7,91 miljarder kronor, enligt LSEG:s sammanställning.

Bankens rörelseresultat uppgick till 9,41 miljarder kronor, även det under förväntningarna. Framför allt var intäkterna från finansiell handel svagare än marknaden hade räknat med.

SEB:s rapport för tredje kvartalet 2026

Trots resultatmissen visar rapporten att flera viktiga delar av bankverksamheten fortsätter att utvecklas positivt.

Räntenettot ökade med 3,2 procent jämfört med motsvarande kvartal 2025, medan provisionsnettot steg med 6,6 procent.

Finansnettot gick däremot ned från 1,77 till 1,12 miljarder kronor. Enligt FactSets sammanställning var det omkring 630 miljoner kronor lägre än analytikerna hade väntat sig. Det förklarar en stor del av varför kvartalets intäkter inte nådde prognoserna.

Även kreditförlusterna ger en annan bild än den som enbart resultatmissen kan förmedla. De uppgick till 179 miljoner kronor, jämfört med 203 miljoner under samma kvartal föregående år.

Bankens kärnverksamhet visar därmed fortsatt lönsamhet, trots att vissa marknadsrelaterade intäkter utvecklades svagt.

Därför pausar SEB aktieåterköpen

Den stora nyheten för aktieägarna är att SEB inte inleder något nytt aktieåterköpsprogram tills vidare.

Det senaste programmet avslutades enligt plan. Beskedet innebär alltså inte att banken avbryter ett pågående återköp, utan att ytterligare återköp får vänta.

Förklaringen finns framför allt i bankens kapitalbehov.

SEB:s utlåning ökade med 3 procent under kvartalet och 6 procent jämfört med ett år tidigare. När utlåningen växer behöver banken normalt också hålla mer kapital för att täcka riskerna.

Samtidigt har Finansinspektionen beslutat om tillfälligt skärpta kapitalkrav.

Den 14 oktober meddelade myndigheten att brister i SEB:s interna modeller för kreditrisker innebär att banken behöver hålla ytterligare omkring 10 miljarder kronor i kärnprimärkapital. De riskexponeringsbelopp som används vid kapitalberäkningen väntas öka med cirka 150 miljarder kronor.

Det handlar främst om bankens modeller för bland annat företagsutlåning.

Hurbra har tidigare förklarat varför SEB får höjt kapitalkrav med ytterligare 10 miljarder kronor.

Det är viktigt att skilja detta kapitalbehov från en faktisk förlust. SEB har inte förlorat 10 miljarder kronor genom myndighetens beslut. Banken måste däremot avsätta större kapitalresurser för att uppfylla kraven.

Pengar som annars hade kunnat användas till att köpa tillbaka aktier behöver därför i större utsträckning stanna i banken.

Kapitalbufferten kan minska kraftigt

SEB redovisade en kärnprimärkapitalrelation på 17,1 procent vid utgången av tredje kvartalet. Kapitalbufferten över myndighetskravet uppgick till 250 baspunkter, motsvarande 2,50 procentenheter.

Det är inom bankens långsiktiga mål om en buffert på 100–300 baspunkter.

Men Finansinspektionens beslut förändrar förutsättningarna.

SEB har tidigare uppskattat att de nya kraven kan minska kapitalbufferten med omkring 120 baspunkter, baserat på kapitalställningen vid halvårsskiftet.

För att illustrera storleken på förändringen skulle en motsvarande minskning från tredje kvartalets 250 baspunkter lämna en buffert på omkring 130 baspunkter.

Det är inte en prognos för bankens faktiska kapitalställning. Beräkningarna utgår från olika tidpunkter och kapitalnivåerna kan förändras framöver.

Jämförelsen visar ändå varför återköpsbeslutet är betydelsefullt. En bank kan ha god lönsamhet och samtidigt behöva hålla igen på kapitalåterföringen när de regulatoriska marginalerna krymper.

De nya riskviktsgolven ska börja tillämpas den 31 december 2026.

Vad händer med SEB:s utdelning?

Att SEB pausar aktieåterköpen betyder inte att den ordinarie utdelningen automatiskt sänks.

Bankens långsiktiga utdelningspolicy innebär att omkring 50 procent av vinsten per aktie, justerad för jämförelsestörande poster, ska delas ut kontant.

Aktieåterköpen fungerar som ett annat sätt att föra tillbaka överskottskapital till ägarna.

Skillnaden är viktig:

• Ordinarie utdelning: Bestäms utifrån bland annat resultat och kapitalställning. Något slutligt utdelningsbeslut för 2026 års resultat är ännu inte fattat.
• Aktieåterköp: SEB har beslutat att tills vidare inte starta nya program.
• Extra kapitalåterföring: Utrymmet begränsas när banken behöver behålla mer kapital.

Under 2025 återköpte SEB aktier för 10 miljarder kronor. Under första halvåret 2026 uppgick återköpen till 2,5 miljarder kronor, och det efterföljande programmet omfattade ytterligare 1,25 miljarder kronor.

Återköpen har därmed varit en betydande del av kapitalåterföringen till aktieägarna.

När de nu pausas försvinner den delen tills vidare. Hur stor den sammanlagda kapitalåterföringen blir framöver beror bland annat på kommande utdelningsbeslut.

När kan SEB börja köpa tillbaka aktier igen?

SEB har inte angett något säkert datum för när återköpen kan återupptas.

En viktig fråga blir hur snabbt banken kan bygga upp kapital genom framtida vinster samtidigt som utlåningen fortsätter att växa.

En annan är arbetet med kreditriskmodellerna.

SEB planerar att börja lämna in nya modellansökningar till Finansinspektionen senast under tredje kvartalet 2027. Men det betyder inte att de tillfälliga kapitalkraven automatiskt försvinner då. Förändringarna måste först godkännas.

För SEB:s aktieägare blir därför kapitalbuffertens utveckling minst lika viktig att följa som själva kvartalsvinsten.

Tredje kvartalets rapport visar en bank med fortsatt lönsam kärnverksamhet, men också med mindre utrymme att dela ut överskottskapital genom återköp. Det är framför allt den förändringen som gör beskedet betydelsefullt.