Sverigedemokraterna vill under nästa mandatperiod börja införa statliga psykiatrihem för personer med långvariga och återkommande behov av psykiatrisk vård. Jimmie Åkesson beskriver modellen som en modern version av gamla tiders mentalsjukhus, men tanken är enligt partiet i huvudsak frivillig vård där boende, behandling och stöd kan samlas på samma plats.

Sverigedemokraternas nya besked kom den 18 augusti. Partiet vill utreda och påbörja införandet av vad man kallar statliga psykiatrihem under nästa mandatperiod.

Målgruppen är inte personer som tillfälligt behöver hjälp av psykiatrin. SD pekar i stället på människor med betydligt mer långvariga problem, exempelvis personer som återkommande behöver akutpsykiatri, tvångsinläggningar eller psykiatrisk heldygnsvård.

Jimmie Åkesson beskrev vid presentationen modellen som ”ett slags modern version av gamla tiders mentalsjukhus”.

Det är en formulering som sticker ut, men SD:s förslag skiljer sig på flera viktiga punkter från de stora institutioner som historiskt förknippas med mentalsjukhus.

Så ska SD:s psykiatrihem fungera

Grundtanken är att staten ska skapa särskilda verksamheter där människor med omfattande och långvariga psykiatriska behov kan få både vård och hjälp med vardagen.

I dag kan en person exempelvis vårdas på en psykiatrisk avdelning, skrivas ut och därefter vara beroende av olika kommunala insatser och fortsatt kontakt med regionens psykiatri.

SD anser att det för vissa patienter inte fungerar tillräckligt bra.

Psykiatrihemmen är tänkta att ge en mer sammanhållen lösning med boende, behandling och kontinuerligt stöd. Det skulle innebära att personer som annars rör sig fram och tillbaka mellan akutpsykiatri, slutenvård och kommunala insatser i stället kan få en mer långvarig miljö anpassad efter deras behov.

Partiet har samtidigt inte presenterat någon färdig modell för exakt hur hemmen ska organiseras.

Åkesson har sagt att reformen kommer att kräva stora resurser och även en ny statlig myndighet. Hur många psykiatrihem som behövs eller var de skulle placeras är ännu inte fastställt.

Vilka patienter skulle kunna omfattas?

SD har framför allt beskrivit människor med mycket omfattande och återkommande vårdbehov.

Det kan exempelvis handla om personer som vid upprepade tillfällen:

• söker eller behöver tas om hand inom akutpsykiatrin
• läggs in för psykiatrisk heldygnsvård
• vårdas med stöd av tvångsvård
• har svårt att klara vardagen utan omfattande och långvarigt stöd.

Det finns ännu inga presenterade gränser för exempelvis hur många tidigare inläggningar en person ska ha haft eller vilka diagnoser som skulle kunna ge tillgång till ett psykiatrihem.

Det gör att förslaget fortfarande är betydligt mer en politisk inriktning än ett färdigt system.

Så fungerar psykiatrin i dag

En viktig del för att förstå SD:s förslag är hur dagens ansvar är uppdelat.

Regionerna ansvarar för hälso- och sjukvården, däribland den specialiserade psykiatrin. Kommunerna kan samtidigt ansvara för olika former av stöd i vardagen för personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Den som blir allvarligt psykiskt sjuk kan behöva psykiatrisk heldygnsvård och då vårdas dygnet runt på en psykiatrisk vårdavdelning.

Enligt Socialstyrelsens information om psykiatrisk heldygnsvård och tvångsvård används heldygnsvården bland annat när en persons tillstånd är så allvarligt att vård i öppenvård inte är tillräcklig.

Vården är normalt frivillig, men personer kan under vissa förutsättningar vårdas mot sin vilja enligt bland annat lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT.

När patienten lämnar sjukhuset kan andra behov kvarstå.

Kommunen kan exempelvis ge boendestöd eller erbjuda bostad med särskild service, medan den medicinska behandlingen fortfarande ligger hos regionens psykiatri.

För personer som behöver hjälp från flera håll ska kommuner och regioner kunna samordna insatserna, bland annat genom en samordnad individuell plan, SIP.

Just gränsen mellan dessa olika system är central i SD:s argumentation.

Skillnaden mellan psykiatrihem och dagens vård

SD:s modell handlar därför inte enbart om att öppna fler psykiatriska vårdplatser.

Det är alltså själva kombinationen av vård och långvarigt boende som gör förslaget annorlunda.

Ska människor kunna tvingas bo där?

Det är en av de mest uppenbara frågorna efter Åkessons jämförelse med gamla mentalsjukhus.

SD beskriver dock inte psykiatrihemmen som en ny generell form av tvångsinstitution.

Partiets gruppledare Linda Lindberg har sagt att verksamheten i mycket stor utsträckning ska vara frivillig och att utgångspunkten inte är att människor ska låsas in på institution mot sin vilja.

Samtidigt är många detaljer fortfarande obesvarade.

SD har bland annat inte presenterat exakt hur psykiatrihemmen skulle fungera för personer som samtidigt omfattas av psykiatrisk tvångsvård eller hur gränsen mellan frivillig vård och olika former av tvångsvård skulle dras.

Därför talar Åkesson om mentalsjukhus

Sverige hade tidigare stora psykiatriska institutioner där patienter kunde vistas under mycket långa perioder.

Under andra halvan av 1900-talet minskade institutionsvården successivt. Genom psykiatrireformen på 1990-talet fick kommunerna ett större ansvar för bland annat boende, stöd och service för personer med långvariga psykiska funktionsnedsättningar.

Det är mot den bakgrunden Åkessons formulering ska förstås.

SD vill inte beskriva sitt förslag som en återgång till exakt det gamla systemet. Partiet använder snarare mentalsjukhusen som en historisk jämförelse för idén att vissa svårt sjuka personer behöver ett mer permanent och sammanhållet omhändertagande än vad dagens system erbjuder.

Skillnaden är samtidigt viktig. SD säger att den nya modellen ska vara modern, behandlingsinriktad och huvudsakligen frivillig.

Mycket återstår att bestämma

Förslaget befinner sig fortfarande i ett tidigt skede.

Det finns ännu inga definitiva besked om:

• vilka diagnoser eller vårdbehov som skulle krävas
• hur länge människor skulle kunna bo på psykiatrihemmen
• hur många platser Sverige skulle behöva
• vad reformen skulle kosta
• var verksamheterna skulle ligga
• hur den nya statliga myndigheten skulle organiseras
• vilken personal och medicinsk kompetens som skulle finnas på hemmen
• exakt vilka uppgifter som skulle flyttas från kommuner och regioner.

SD:s besked är därför att systemet först ska utredas och därefter börja införas under nästa mandatperiod.

Del av SD:s större plan för sjukvården

Förslaget passar samtidigt in i Sverigedemokraternas bredare linje om att staten ska få ett betydligt större ansvar för svensk sjukvård.

Åkesson har länge drivit frågan om ett stegvis förstatligande, där regionernas nuvarande ansvar för vården på sikt skulle minska.

Psykiatrihemmen skulle i så fall kunna bli ett konkret exempel på en verksamhet där staten får ett direkt ansvar redan innan ett eventuellt större förstatligande är genomfört.

Skillnaderna mellan partiernas linjer inför valet går att läsa mer om i vår guide till hur partierna vill förändra sjukvården inför valet 2026. Vi har även samlat Sverigedemokraternas viktigaste frågor inför valet 2026.

För SD handlar argumentet om en grupp patienter som enligt partiet inte fångas upp tillräckligt väl av dagens uppdelning mellan psykiatrisk sjukvård och kommunalt stöd.

Om psykiatrihemmen faktiskt ska införas återstår däremot några av de svåraste frågorna: vilka som ska få en plats, vad vistelsen ska innebära och exakt hur långt staten ska ta över ansvaret för människor med mycket långvariga psykiatriska behov.