Schweiz och Kina har avslutat förhandlingarna om en kraftig utbyggnad av sitt frihandelsavtal. På sikt ska nästan all schweizisk export till Kina kunna bli tullfri. Uppgörelsen kommer samtidigt som EU och USA försöker minska strategiska beroenden av Kina.

Det nya avtalet är ännu inte undertecknat eller i kraft. Efter att förhandlingarna avslutades den 20 augusti återstår juridisk granskning, undertecknande och respektive lands godkännandeprocess.

Men förändringen blir stor om avtalet träder i kraft som planerat.

I det nuvarande avtalet är omkring 53,6 procent av den schweiziska exporten till Kina tullfri. När det uppgraderade avtalet börjar gälla ska andelen stiga till 77,5 procent.

Efter övergångsperioder på normalt fem och som längst tio år ska 99,8 procent av exporten omfattas av tullfrihet.

Klockor, läkemedel och maskiner bland vinnarna

Kina är en av Schweiz allra viktigaste handelspartner. Under 2025 uppgick handeln mellan länderna till 33,5 miljarder schweizerfranc, exklusive guld och andra värdeföremål.

Schweiz beräknar att de nya tullsänkningarna kan spara landets exportörer omkring 244 miljoner schweizerfranc.

Flera av Schweiz viktigaste exportsektorer får betydligt bättre villkor.

För klockindustrin är förändringen särskilt tydlig. I dag är bara omkring en procent av exporten i sektorn tullfri enligt avtalet.

Även vissa jordbruksprodukter får bättre tillträde. Schweizisk ost och rostat kaffe ska bland annat kunna bli tullfria efter en övergångsperiod på tio år.

Avtalet går längre än bara tullar

Uppgörelsen handlar inte enbart om att sänka tullarna.

Schweiz och Kina har också förhandlat om bland annat tjänster, investeringar, digital handel, konkurrens, leveranskedjor, arbetsvillkor och miljöfrågor.

På vissa tjänsteområden förbättrar Kina marknadstillträdet för schweiziska företag. Den schweiziska regeringen pekar själv på att det i vissa fall kan ge företag från Schweiz bättre villkor än europeiska konkurrenter.

Det är en detalj som gör avtalet särskilt intressant ur ett svenskt perspektiv.

Sverige kan inte förhandla fram ett eget motsvarande handelsavtal med Kina eftersom EU-ländernas handelspolitik hanteras gemensamt. Svenska bolag inom exempelvis läkemedel, maskiner, kemi och avancerad industri kan därför på vissa områden komma att möta schweiziska konkurrenter som har lägre tullar på den kinesiska marknaden.

Hur stor den effekten faktiskt blir varierar mellan olika produkter och företag.

Schweiz väljer en annan väg än EU

Tidpunkten sticker ut.

Under de senaste åren har EU lagt allt större vikt vid att minska riskerna i relationen med Kina. Strategin brukar beskrivas som ”de-risking”, alltså att Europa ska fortsätta handla med Kina men samtidigt minska beroendet inom strategiskt känsliga områden.

Frågor om kinesiska statsstöd, elbilar, kritiska råvaror och tekniska beroenden har blivit allt viktigare. EU:s handelstullar på kinesiskt tillverkade elbilar är ett konkret exempel på den utvecklingen. För europeiska biltillverkare har det samtidigt ökat betydelsen av lokal produktion och nya samarbeten, vilket även märks i samarbetet mellan Ford och kinesiska Geely.

Schweiz väljer nu en mer offensiv handelslinje.

Landet står utanför EU och kan förhandla sina egna frihandelsavtal. I stället för att minska handeln med Kina försöker Schweiz förbättra marknadstillträdet samtidigt som vissa strategiska skydd finns kvar.

Det är därför för enkelt att beskriva avtalet som att Schweiz väljer Kina framför väst. Snarare försöker landet hålla flera stora exportmarknader öppna samtidigt.

USA gör diversifieringen ännu viktigare

Relationen till USA gör den strategin extra intressant.

USA införde i juli 2026 nya tullar på vissa schweiziska varor, samtidigt som Schweiz försöker förhandla fram bättre handelsvillkor med Washington.

Ett djupare avtal med Kina kan i det läget minska beroendet av en enskild exportmarknad.

För ett land med stor export av läkemedel, klockor, maskiner och precisionsprodukter är tillgången till stora marknader särskilt viktig.

Kina gör också eftergifter

Schweiz har samtidigt försökt få in frågor som går utanför rena tullar.

Enligt landets ekonomidepartement innehåller avtalet bindande åtaganden om miljö och grundläggande arbetsrättsliga principer.

Kina har dessutom accepterat en hänvisning till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna i avtalets ingress. Schweiz beskriver det som första gången en sådan hänvisning finns med i ett kinesiskt frihandelsavtal.

Samtidigt behåller Schweiz handlingsutrymme för bland annat framtida granskning av utländska investeringar.

Den officiella informationen om avtalet finns hos Schweiz statssekretariat för ekonomiska frågor, SECO.

Kan Schweiz modell påverka Europa?

Det betyder inte att EU står inför ett eget frihandelsavtal med Kina.

Unionens relation till Peking är betydligt mer komplicerad, både ekonomiskt och politiskt, och EU representerar en marknad på en helt annan skala än Schweiz.

Men avtalet kan ändå få betydelse för den europeiska debatten.

Om schweiziska företag får tydligt bättre tillgång till Kina än konkurrenter inom EU kan pressen öka på Bryssel att hitta en balans mellan två mål som ofta drar åt olika håll: att skydda strategiska europeiska intressen och samtidigt se till att europeiska företag inte tappar konkurrenskraft på den kinesiska marknaden.

Schweiz tycks ha valt sin modell.

Landet vill minska riskerna där det behövs, men samtidigt göra handeln med Kina enklare.

Och om avtalet genomförs fullt ut kommer resultatet att vara svårt att bortse från: 99,8 procent av den berörda schweiziska exporten ska på sikt kunna gå in på den kinesiska marknaden utan tull.