En 16-årig flicka i Göteborgsområdet omhändertogs akut efter ett larm från Säkerhetspolisen. Enligt handlingar som TV4 tagit del av bedömde Säpo att flickan befann sig i en radikaliseringsprocess mot våldsbejakande islamistisk extremism och att det fanns en konkret risk att hon kunde skada andra. Hon vårdas nu enligt LVU och ska flyttas till en SiS-placering med högre säkerhetsnivå.
Säpos ingripande beskrivs som ovanligt brådskande.
En fredag under sommaren ska en Säpoanställd personligen ha sökt upp socialtjänsten och meddelat att en allvarlig orosanmälan var på väg. Enligt handlingarna ville myndigheten att flickan skulle tas om hand redan samma dag.
Orsaken var inte enbart oro för hennes egen situation. Säpo bedömde enligt underlaget att det fanns en konkret risk för att hon kunde skada andra människor.
Socialtjänsten fattade beslut om ett omedelbart omhändertagande och polisen hämtade därefter flickan.
Säpo pekade på radikalisering och kontakter
Enligt uppgifterna beskrev Säpo flickan som inne i en radikaliseringsprocess mot våldsbejakande islamistisk extremism.
Hon ska också ha haft kontakter i miljöer som Säpo kopplar till sitt arbete mot terrorism.
I materialet finns uppgifter om en romantisk relation med en man som enligt Säpo har omfattande kontakter med personer som förekommer i myndighetens kontraterrorarbete. Mannen ska dessutom ha kontakt med en person som tidigare varit häktad misstänkt för stämpling till terroristbrott.
Det innebär däremot inte att flickans partner själv är offentligt misstänkt eller dömd för terroristbrott.
Flickan ska även enligt handlingarna ha ingått ett muslimskt religiöst giftermål med mannen. Det finns inga uppgifter om att det skulle röra sig om ett civilrättsligt äktenskap.
Föräldrarna hade redan sökt hjälp
Oron kring flickan hade börjat före Säpos akuta ingripande.
Hennes föräldrar hade vänt sig till socialtjänsten och personer omkring henne ska ha sett en snabb förändring i hennes beteende. Även en lärare hade lämnat en orosanmälan.
Före sommarlovet ska flickan dessutom ha misstänkts för misshandel efter ett slagsmål i skolan.
Det är samtidigt viktigt att skilja dessa omständigheter från Säpos egen riskbedömning.
Religiös tro eller exempelvis moskébesök är i sig inte grund för ett omhändertagande enligt LVU. Det avgörande i det aktuella fallet är i stället de uppgifter Säpo lämnat om extremistmiljöer, kontakter och en konkret risk för både flickan själv och andra.
Förvaltningsrätten beslutade om LVU
Efter det omedelbara omhändertagandet prövades fallet av förvaltningsrätten, som beslutade att flickan skulle få vård enligt LVU.
LVU, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, ger samhället möjlighet att ingripa även mot barnets eller vårdnadshavarnas vilja när en ung person bedöms löpa en påtaglig risk att skadas och nödvändig vård inte kan ordnas frivilligt.
I akuta situationer kan socialnämnden besluta om ett omedelbart omhändertagande innan domstolen hunnit pröva frågan.
Det var den vägen myndigheterna använde i det här fallet.
Förvaltningsrätten ska i sin bedömning dessutom ha lagt vikt vid att det var Säkerhetspolisen som slagit larm och gjort den allvarliga riskbedömningen.
Ska flyttas till högre säkerhetsnivå
Efter omhändertagandet placerades flickan på ett särskilt ungdomshem inom Statens institutionsstyrelse, SiS.
Där gjordes senare bedömningen att hon behövde flyttas till en placering med högre säkerhetsnivå.
I underlaget framgår också att hon inte bör placeras tillsammans med personer med radikala uppfattningar och att hennes kontakter i en våldsbejakande islamistisk miljö bedöms öka risken för att hon kan involveras i terrorrelaterad verksamhet.
Det är däremot inte offentligt fastställt att hon placerats på SiS allra högsta säkerhetsnivå.
SiS använder tre nivåer: nivå 1 med hög säkerhet, nivå 2 med god säkerhet och nivå 3 med normal säkerhet. Uppgifterna i det aktuella fallet säger att säkerhetsnivån ska höjas, men inte vilken slutlig nivå flickan får.
Så kan myndigheter ingripa mot minderåriga
När en minderårig rör sig i våldsbejakande extremistiska miljöer är det inte nödvändigt att det finns ett misstänkt terroristbrott för att samhället ska kunna ingripa.
Socialtjänstens uppgift är i första hand att skydda barnet och hindra en fortsatt negativ utveckling.
Om vård inte kan genomföras frivilligt och riskerna är tillräckligt stora kan LVU användas. Placering kan därefter ske på ett SiS-hem om den unge behöver särskild tillsyn och behandling.
Socialtjänsten kan också samarbeta med exempelvis polis, skola och andra myndigheter när det finns oro för våldsbejakande extremism. Socialstyrelsen beskriver placering utanför hemmet som en möjlig åtgärd när barn och unga riskerar att involveras i våldsbejakande extremistiska miljöer.
Frågan om hur myndigheter kan upptäcka mycket unga personer som är på väg mot grovt våld har fått ökad betydelse även på andra områden. Hurbra har tidigare skrivit om hur polisen får dagliga tips om möjliga skolattacker och hur unga personer kan fångas upp innan ett hot utvecklas till handling.
Säpo: Unga kan radikaliseras snabbt
Fallet ligger också nära en bredare utveckling som Säpo återkommande varnat för.
Myndigheten beskriver våldsbejakande islamism som ett av de huvudsakliga extremistiska hoten mot Sverige. Särskild oro finns kring unga personer som kan radikaliseras snabbt, inte minst genom digitala miljöer.
I vissa fall kan vägen från extremistiskt innehåll till en vilja att använda våld vara kort.
Det betyder inte att alla radikaliserade ungdomar är på väg att genomföra attentat. Bedömningar måste göras individuellt och utifrån konkreta omständigheter.
I fallet med den 16-åriga flickan var det just Säpos uppgifter om hennes kontakter och myndighetens akuta riskbedömning som ledde till det snabba ingripandet.
Förnekar Säpos uppgifter
Flickan själv förnekar Säpos uppgifter.
Säkerhetspolisen har samtidigt inte velat kommentera det enskilda ärendet med hänvisning till sekretessen kring myndighetens verksamhet.
Det finns heller inga offentliga uppgifter om att flickan skulle ha valt ut något mål, skaffat vapen eller planerat ett konkret terrordåd.
Hon har inte heller offentligt pekats ut som misstänkt för terroristbrott.
Det som är känt är att Säpo bedömde situationen som så allvarlig att socialtjänsten enligt handlingarna uppmanades att agera omedelbart, att flickan därefter omhändertogs enligt LVU och att hennes SiS-placering nu ska få en högre säkerhetsnivå.