Ett samkönat par nekades att få en spermiedonator utseendemässigt matchad mot den förälder som inte skulle bära barnet. Nu bedömer Diskrimineringsombudsmannen (DO) att Region Örebro län har gjort sig skyldig till diskriminering på grund av sexuell läggning.
Beslutet fattades den 13 november 2026 och offentliggjordes måndagen den 16 november. Ärendet gäller en rutin vid Reproduktionsmedicinskt centrum i Örebro, där möjligheten till viss utseendemässig matchning har skiljt sig mellan samkönade och olikkönade par.
DO anser att regionens förklaring inte motiverar särbehandlingen.
Därför nekades paret donatormatchning
Paret hade godkänts för assisterad befruktning med donerade spermier. De önskade att spermiedonatorns hår- och ögonfärg skulle likna den partner som inte skulle bära barnet.
Kliniken avslog önskemålet med hänvisning till att sådan matchning inte erbjöds samkönade par.
Region Örebro län har i ärendet förklarat att utseendemässig matchning prioriterats för olikkönade par, bland annat med hänvisning till en social förväntan om att båda föräldrarna är genetiskt knutna till barnet.
Enligt regionens resonemang kan matchningen minska risken för frågor från omgivningen om barnets biologiska ursprung.
Regionen har också hänvisat till behovet av att begränsa väntetiderna för patienter som behöver donerade spermier.
DO anser däremot inte att dessa argument ger tillräckliga skäl för att behandla paren olika.
DO: Även samkönade par kan vilja skydda privatlivet
En central del av DO:s bedömning är att även samkönade par kan ha ett intresse av att hålla uppgifter om genetiskt föräldraskap privata gentemot omgivningen.
Att båda föräldrarna är av samma kön innebär enligt myndighetens resonemang inte att deras behov av utseendemässig matchning automatiskt saknar betydelse.
DO bedömer därför att regionens rutin inneburit direkt diskriminering med samband till sexuell läggning.
Det handlar inte om att paret nekades assisterad befruktning helt och hållet. De hade redan godkänts för behandlingen. Diskrimineringen gäller i stället att de inte fick samma möjlighet till donatormatchning som olikkönade par.
Beslutet finns publicerat i DO:s ärendebeskrivning om Region Örebro län.
Vad innebär donatormatchning vid assisterad befruktning?
När en person eller ett par behöver donerade spermier väljer fertilitetskliniken en lämplig donator enligt de regler som gäller för behandlingen.
I samband med valet kan kliniken ta hänsyn till utseendemässiga egenskaper, exempelvis hårfärg, ögonfärg och hudfärg.
Syftet kan vara att donatorn ska likna någon av de blivande föräldrarna.
Det är viktigt att skilja mellan två saker:
| Fråga | Vad gäller? |
|---|---|
| Kan patienten själv välja spermiedonator? | Nej, det är kliniken som beslutar vilken donator som används. |
| Får kliniken neka matchning utifrån sexuell läggning? | Inte om särbehandlingen innebär diskriminering enligt diskrimineringslagen. |
En önskan om en viss hårfärg eller ögonfärg innebär alltså inte att patienten har rätt att få exakt den donator som efterfrågas.
Men det är något annat än att helt utesluta en grupp patienter från möjligheten till matchning på grund av deras sexuella läggning.
Det är denna skillnad som är avgörande i Örebroärendet.
Barnets rätt att känna till sitt ursprung påverkas inte
Utseendemässig matchning innebär inte att information om donatorn får undanhållas barnet.
Barn som tillkommit genom donation inom svensk sjukvård har rätt att få information om sitt genetiska ursprung när de uppnått tillräcklig mognad.
Det är en annan fråga än om föräldrarna vill att barnet ska likna dem utseendemässigt eller hur mycket de vill berätta för omgivningen om familjens tillkomst.
Frågan om tillgång till donatoruppgifter har också uppmärksammats i diskussionen om ett svenskt donatorregister för spermier och ägg.
Vad händer med Region Örebro län efter DO:s beslut?
DO har avslutat sitt tillsynsärende. Myndighetens bedömning innebär att regionen har kritiserats för diskriminering, men det är inte samma sak som en domstolsdom.
Ett tillsynsbeslut från DO är inte rättsligt bindande på samma sätt som en dom. Det kan däremot leda till att en verksamhet ser över och ändrar sina rutiner.
Det finns ännu ingen verifierad offentlig uppgift om att Region Örebro län har ändrat den aktuella rutinen efter beslutet den 13 november.
Någon separat offentlig kommentar från regionen efter att beslutet offentliggjordes den 16 november har inte heller kunnat bekräftas.
Det finns inte heller någon redovisad dom eller beslutad ersättning till paret i det aktuella tillsynsärendet.
Den återstående frågan är därför hur Region Örebro län kommer att hantera DO:s bedömning i sin fortsatta verksamhet.
Beslutet gäller en konkret rutin i Örebro, men visar samtidigt varför reglerna för donatorval måste skiljas från frågan om vilka patienter som erbjuds samma möjligheter inom vården.