Bråket om Socialdemokraternas föreslagna bankskatt trappas upp inför kvällens partiledardebatt. Ulf Kristersson varnar för att kostnaden kan hamna hos svenska bolånetagare. Mikael Damberg slår tillbaka och anklagar M-ledaren för att sprida lögner om förslaget.

Konflikten gäller Socialdemokraternas förslag om en tillfällig skatt på bankernas höga räntenetton.

Moderaternas linje är att bankerna kommer att föra åtminstone delar av kostnaden vidare till kunderna genom högre räntor. Socialdemokraterna hävdar tvärtom att skatten ska pressa bankernas marginaler och bidra till bättre villkor för hushållen.

Under måndagen den 17 augusti skärptes ordkriget ytterligare.

Kristersson sade att förslaget med stor precision riskerar att drabba människor som behöver låna för att köpa bostad. Mikael Damberg svarade med hård kritik.

Han anklagade statsministern för att vara desperat och för att ”hitta på alla olika lögner om vår politik”.

Så fungerar Socialdemokraternas bankskatt

Det är inte en skatt som tas ut direkt på ett hushålls bolån.

Socialdemokraternas förslag riktas i stället mot bankerna och deras räntenetto, alltså skillnaden mellan vad bankerna får in i räntor och vad de själva betalar i räntor.

Skatten föreslås bli 23 procent på den del av räntenettot som överstiger 150 procent av ett historiskt genomsnitt.

Tanken är alltså att skatten framför allt ska slå till när bankernas räntemarginaler blir ovanligt stora.

Socialdemokraterna har i sin vårbudget för 2026 räknat med att den tillfälliga bankskatten ska ge omkring fyra miljarder kronor.

Sverige har redan en särskild riskskatt för stora kreditinstitut. Den nya bankskatten är ett separat förslag med en annan konstruktion.

Läs också: Så fungerar förslaget om bankskatt 2026

Därför varnar bankerna för högre bolåneräntor

Bankernas invändning är att en ny skatt innebär en ny kostnad.

Om bankerna försöker kompensera sig kan kostnaden i nästa steg hamna hos kunderna genom exempelvis högre bolåneräntor, dyrare företagslån eller andra avgifter.

Det är också grunden för Moderaternas kritik.

Nordea har varnat för att förslaget kan leda till högre kostnader för bolånekunder. Svenska Bankföreningen har framfört samma grundläggande invändning: högre beskattning av bankerna riskerar att i slutänden påverka hushåll och företag.

Det betyder däremot inte att det på förhand går att säga exakt hur mycket ett enskilt bolån skulle påverkas.

Det beror bland annat på konkurrensen mellan bankerna, hur stora marginaler de accepterar och hur mycket av skatten de i så fall försöker föra vidare till kunderna.

Moderaternas 800 kronor bygger på ett scenario

Moderaterna har tidigare varnat för att bankskatten skulle kunna innebära omkring 800 kronor högre kostnad i månaden för ett hushåll med fyra miljoner kronor i lån.

Den siffran ska dock inte läsas som en fastställd konsekvens av det aktuella förslaget.

Beräkningen bygger på ett scenario där hela skattebeloppet förs vidare till privatkunderna och utgår från ett tidigare S-förslag där skatteintäkterna angavs till 12,6 miljarder kronor.

I Socialdemokraternas vårbudget 2026 är den beräknade intäkten från den tillfälliga bankskatten i stället omkring fyra miljarder kronor.

Det gör att 800-kronorsuppgiften framför allt ska ses som Moderaternas varning för vad som kan hända om bankerna fullt ut skickar kostnaden vidare, inte som en prognos över vad varje bolånetagare faktiskt kommer att betala.

S: Skatten ska pressa bankernas marginaler

Socialdemokraterna argumenterar från motsatt håll.

Partiet menar att eftersom skatten bara slår till när räntenettot blir mycket högt får bankerna ett starkare incitament att sänka sina marginaler i stället för att låta skillnaden mellan in- och utlåningsräntor växa.

S vill samtidigt använda statliga SBAB mer aktivt för att pressa konkurrensen på bolånemarknaden.

Partiet har också föreslagit förändringar som ska göra det lättare att jämföra räntor och byta bank.

Som exempel har Socialdemokraterna räknat på att 0,2 procentenheter lägre bolåneränta skulle innebära en besparing på omkring 6 000 kronor om året för ett hushåll med tre miljoner kronor i lån.

Det är dock partiets egen beräkning av vad lägre räntor skulle innebära, inte ett bevis på att bankskatten automatiskt kommer att sänka räntorna med 0,2 procentenheter.

Vem får egentligen betala bankskatten?

Det är den avgörande frågan bakom ordkriget.

Kristersson och bankerna varnar för att åtminstone en del av kostnaden kommer att skickas vidare till kunderna.

Socialdemokraterna räknar med motsatsen: att bankerna på grund av konkurrensen och skattens utformning i högre grad kommer att behöva acceptera lägre marginaler.

Båda sakerna kan i teorin inträffa samtidigt. En del av skatten kan minska bankernas vinster medan en annan del påverkar priserna som kunderna möter.

Hur fördelningen faktiskt skulle bli går inte att slå fast innan en färdig skatt finns och dess effekter kan analyseras.

Konkurrensen på bolånemarknaden blir därför central. Finansinspektionen har pekat på att ett fåtal stora banker står för en mycket stor del av utlåningen och att skillnaderna mellan bankernas genomsnittliga bolåneräntor kan innebära flera tusen kronor om året för ett vanligt hushåll.

Bankskatten blir het fråga i kvällens debatt

Striden kommer samtidigt som valrörelsen går in i ett allt intensivare skede.

På måndagskvällen möts partiledarna i Expressens och Dagens Industris partiledardebatt, där ekonomi och hushållens kostnader väntas få stort utrymme.

Debatten börjar klockan 20.00.

Efter dagens hårda ordväxling ligger bankskatten väl placerad för att bli en av kvällens tydligaste ekonomiska konflikter: Socialdemokraterna vill beskatta bankernas höga räntenetton, medan Moderaterna varnar för att slutnotan kan hamna hos samma bolånetagare som S säger sig vilja hjälpa.