Ryssland har presenterat sin delegation inför fredssamtalen med Ukraina och USA i Abu Dhabi den 10–11 november. Förutom presidentrådgivaren Vladimir Medinskij skickar Kreml flera högt uppsatta diplomater, den militära underrättelsechefen Igor Kostjukov och en företrädare för generalstabens operativa ledning. Sammansättningen visar att Ryssland förbereder sig för diskussioner om både politiska villkor och hur en eventuell vapenvila skulle kunna genomföras.

Beskedet lämnades av Kremls talesperson Dmitrij Peskov lördagen den 7 november. Den ryska nyhetsbyrån Interfax publicerade uppgifterna under förmiddagen.

Fredssamtalen i Förenade Arabemiraten är sedan tidigare planerade till den 10–11 november. Det nya beskedet gäller vilka personer som ska företräda Moskva vid förhandlingsbordet.

Här är Rysslands delegation till Abu Dhabi

Fem personer har bekräftats som medlemmar i den ryska delegationen.

Namn	Uppdrag
Vladimir Medinskij	Presidentrådgivare och chefsförhandlare.
Sergej Rjabkov	Vice utrikesminister med särskild erfarenhet av relationerna med USA och vapenkontroll.
Michail Galuzin	Vice utrikesminister med erfarenhet från tidigare Ukrainaförhandlingar.
Igor Kostjukov	Chef för Rysslands militära underrättelsetjänst, vanligen kallad GRU.
Jurij Zjigarlovskij	Biträdande chef för generalstabens huvudsakliga operativa direktorat.

Medinskij leder delegationen och har tidigare haft en framträdande roll i Rysslands förhandlingar med Ukraina.

Rjabkovs medverkan är särskilt intressant eftersom han arbetar med några av de mest känsliga frågorna i relationen mellan Moskva och Washington, däribland strategisk säkerhet och vapenkontroll. Han deltar nu för första gången i den aktuella förhandlingsserien.

Galuzin tillför erfarenhet från tidigare kontakter med Ukraina och från den ryska utrikesförvaltningens arbete med länderna i det tidigare Sovjetunionen.

Kreml har även uppgett att presidentrådgivaren Jurij Usjakov övervakar förberedelserna. Han ingår däremot inte bland de fem bekräftade delegationsmedlemmarna.

Peskov har inte offentliggjort några detaljerade individuella förhandlingsmandat. Medinskij är utsedd att leda delegationen, men det framgår inte vilka eftergifter de enskilda företrädarna har befogenhet att godkänna.

Varför skickar Ryssland sin underrättelsechef?

Igor Kostjukovs deltagande ger den ryska delegationen direkt tillgång till den militära underrättelsetjänstens högsta ledning.

GRU arbetar bland annat med underrättelser om utländska militära styrkor, säkerhetshot och militära operationer. Kostjukovs kunskap kan därför vara betydelsefull om förhandlingarna kommer in på frågor som truppositioner, övervakning av en vapenvila eller begränsningar av militära aktiviteter.

Det betyder inte att Kostjukov själv ska fatta politiska beslut om krigets avslutning. Hans närvaro innebär däremot att den ryska sidan har en högt uppsatt företrädare som kan bedöma militära konsekvenser av olika förslag.

Kostjukov har dessutom deltagit i tidigare förhandlingsomgångar. Hans medverkan är alltså inte i sig något nytt tecken på att Ryssland ändrat sin förhandlingslinje.

Generalstabens representant kan få en viktig roll

Även Jurij Zjigarlovskijs plats i delegationen är betydelsefull.

Han kommer från generalstabens huvudsakliga operativa direktorat, som arbetar med planering och ledning av militära operationer.

Om parterna ska diskutera en vapenvila räcker det inte att enas om ett politiskt dokument. Det behövs också praktiska regler för när striderna ska upphöra, vilka militära rörelser som ska tillåtas och hur överträdelser ska hanteras.

Frågor om tillbakadragande av förband, övervakningsmekanismer och säkerhetszoner skulle kunna kräva detaljerade militära bedömningar.

Genom att skicka både Kostjukov och Zjigarlovskij har Ryssland företrädare på plats som kan hantera sådana frågor tillsammans med diplomaterna.

Samtidigt finns det inget offentliggjort besked om att Moskva är berett att acceptera en vapenvila eller göra nya territoriella eftergifter.

Ukraina skickar också företrädare med underrättelsebakgrund

Ukrainas delegation väntas ledas av Rustem Umerov, som har en central roll i landets säkerhetsorganisation och fredsförhandlingar.

Under fredagen förekom motstridiga uppgifter om vem som skulle vara Ukrainas chefsförhandlare. Flera rapporter pekade ut Kyrylo Budanov, men ukrainska företrädare klargjorde senare att Umerov fortfarande leder förhandlingarna.

Budanov väntas också delta. Han är tidigare chef för Ukrainas militära underrättelsetjänst och har därefter fått en ledande roll inom presidentkansliet.

Bland övriga väntade deltagare finns Davyd Arachamija, som leder regeringspartiets parlamentsgrupp, och Serhij Kyslytsja från presidentkansliet.

Det finns därmed en tydlig likhet mellan den ryska och ukrainska sidan. Båda kombinerar politiska förhandlare med personer som har erfarenhet av underrättelseverksamhet och nationell säkerhet.

Den kombinationen kan bli viktig när politiska krav ska omsättas i konkreta militära arrangemang.

USA väntas representeras av Witkoff och Kushner

På den amerikanska sidan väntas presidentens särskilda sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner delta.

Båda har varit engagerade i Washingtons diplomatiska kontakter kring kriget.

USA har tidigare beskrivit förhandlingarna som ett försök att föra samman arbetet med säkerhetsgarantier, nedtrappning och humanitära åtgärder med frågan om hur kriget ska kunna avslutas.

Den fullständiga amerikanska deltagarlistan har ännu inte presenterats offentligt.

Förhandlingarna i Abu Dhabi är en fortsättning på den diplomatiska process som USA, Ukraina och Ryssland arbetat med under hösten.

I Hurbra:s tidigare genomgång finns mer om fredssamtalen i Abu Dhabi den 10–11 november, inklusive mötets bakgrund och de frågor som redan stod på dagordningen.

Tre stora frågor blockerar fortfarande en fredsuppgörelse

Trots förberedelserna finns stora motsättningar kvar. Någon gemensam fullständig dagordning eller färdig fredsöverenskommelse har inte offentliggjorts.

1. Kontroll över ukrainskt territorium

Territoriefrågan är en av de största konflikterna.

Ryssland kräver kontroll över områden som Moskva har gjort anspråk på, även territorier som ryska styrkor inte helt har erövrat.

Ukraina motsätter sig att överlämna ytterligare territorium och har hållit fast vid att landets suveränitet måste respekteras.

En uppgörelse om var striderna ska upphöra behöver dessutom inte vara detsamma som att parterna accepterar en permanent nationsgräns.

2. Ukrainas framtida säkerhet

Ukraina vill ha långsiktiga säkerhetsgarantier som ska förhindra nya ryska angrepp efter ett eventuellt fredsavtal.

Ryssland motsätter sig flera former av västlig militär närvaro och säkerhetspolitisk förankring i Ukraina.

Moskva har dessutom framhållit att säkerhetsgarantier måste vara ömsesidiga, vilket innebär att Ryssland också vill få sina egna krav behandlade.

Här finns en grundläggande motsättning mellan Ukrainas behov av skydd och Rysslands krav på begränsningar av landets framtida militära samarbeten.

3. Ska vapenvilan komma före fredsavtalet?

Parterna är också oense om i vilken ordning en uppgörelse ska genomföras.

Ukraina har förespråkat ett stopp för striderna som ett steg mot fortsatta förhandlingar.

Ryssland har motsatt sig förslag om en ovillkorlig vapenvila utan att de bakomliggande politiska och säkerhetspolitiska frågorna samtidigt hanteras.

En begränsad överenskommelse om exempelvis energiinfrastruktur eller humanitära åtgärder skulle därför kunna vara lättare att nå än ett fullständigt fredsavtal.

Attacker mot energiförsörjningen fortsätter

Samtalen förbereds samtidigt som kriget fortsätter.

Lördagen den 7 november rapporterades nya omfattande ryska attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur, med störningar i el-, vatten- och värmeförsörjningen.

Frågan om skydd för energianläggningar är särskilt viktig inför vintern, när skador på kraftverk och elnät snabbt kan påverka uppvärmningen av bostäder och funktionen hos sjukhus och annan samhällsviktig verksamhet.

Ett möjligt förhandlingsspår är begränsade överenskommelser om att avstå från vissa typer av attacker. Även sådana uppgörelser skulle behöva mekanismer för att kontrollera att de följs.

Att militära företrädare deltar vid förhandlingsbordet kan underlätta diskussioner om praktiska kontrollåtgärder. Det är däremot inte någon garanti för att parterna faktiskt kommer att nå en överenskommelse.

Sverige och EU står utanför själva förhandlingarna

Fredssamtalen i Abu Dhabi förs mellan USA, Ukraina och Ryssland. Europeiska unionen deltar inte som en egen part i trepartsformatet.

Det har väckt frågor om Europas inflytande över en uppgörelse som kan få stora konsekvenser för den europeiska säkerhetsordningen.

Den 6 november diskuterade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj förberedelserna inför mötet med ledarna för de nordiska och baltiska länderna, däribland Sveriges statsminister Ulf Kristersson.

Zelenskyj har betonat att frågor som rör Europas säkerhet behöver diskuteras med de europeiska länderna. Ukraina har samtidigt fortsatt efterfråga stöd till luftförsvaret och energiförsörjningen.

Diskussionen om en starkare europeisk roll har också förts av Italiens premiärminister Giorgia Meloni. Hurbra har tidigare rapporterat om Melonis krav på en gemensam EU-förhandlare om Ukraina.

Frågan kan bli särskilt viktig om en framtida överenskommelse kräver europeiska säkerhetsgarantier, ekonomiska åtaganden eller internationell övervakning.

Fredssamtalen inleds den 10 november

Förhandlingarna är planerade till tisdagen den 10 och onsdagen den 11 november i Abu Dhabi.

Den ryska delegationen är nu namngiven och både Ukraina och USA väntas skicka sina centrala förhandlingsföreträdare.

Det är fortfarande oklart om parterna kommer att lägga fram några gemensamma förslag eller om mötet främst blir ett försök att minska avståndet mellan deras ståndpunkter.

De största hindren gäller fortsatt territorierna, Ukrainas framtida säkerhet och villkoren för att stoppa striderna. Ingen av dessa frågor har fått någon bekräftad lösning inför mötet.