Ryssland varnar Storbritannien för ”konsekvenser” efter uppgifter om att brittisktillverkade drönare har använts vid ukrainska attacker långt inne på ryskt territorium. London har inte bekräftat uppgifterna, men det nya ryska hotet visar hur Ukrainas växande långdistansattacker pressar gränsen mellan västligt militärt stöd och en mer direkt konfrontation mellan Ryssland och Nato.

Rysslands ambassad i London anklagar Storbritannien för att medvetet driva på eskaleringen av kriget i Ukraina.

I ett uttalande som publicerades den 17 augusti varnade ambassaden för att Storbritanniens agerande ”oundvikligen” kommer att få konsekvenser och att landet kommer att få betala ett allt högre pris ju djupare det engagerar sig.

Bakgrunden är uppgifter i brittiska The Sunday Times om att drönare från brittiska företag har använts av Ukraina för långräckviddiga attacker inne i Ryssland.

Storbritannien har inte bekräftat att så har skett.

Brittiska drönare uppges ha slagit inne i Ryssland

The Sunday Times hänvisar till flera källor inom Ukrainas väpnade styrkor och uppger att brittisktillverkade drönare har använts under Ukrainas så kallade deep-strike-operationer under de senaste sex månaderna.

Bland målen ska det ha funnits oljeanläggningar långt från fronten, bland annat i Volgograd och Jaroslavl.

En av drönarna som pekas ut är Nyan, en jetdriven engångsdrönare som utvecklats av Callen-Lenz, ett bolag inom BAE Systems. Tidningen uppger även att ytterligare en brittisk drönartyp har använts, men har inte identifierat tillverkaren av säkerhetsskäl.

Den senare modellen ska enligt uppgifterna kunna flyga mer än omkring 960 kilometer.

Det brittiska försvarsdepartementet har däremot inte bekräftat att brittisktillverkade system använts vid attackerna inne i Ryssland.

Regeringen markerar samtidigt att stödet till Ukraina fortsätter och att landet ska få den utrustning som krävs för att försvara sig mot den ryska invasionen.

150 000 drönare finansieras av Storbritannien

Storbritanniens stöd till den ukrainska drönarkapaciteten har vuxit kraftigt.

London har beslutat att finansiera 150 000 drönare till Ukraina före utgången av 2026 inom ett paket värt 752 miljoner pund.

Det finns dock en viktig skillnad mellan det paketet och uppgifterna om de brittiska drönarna som ska ha använts inne i Ryssland.

De 150 000 drönarna ska enligt den brittiska regeringen produceras i Ukraina. Det handlar alltså inte om 150 000 brittisktillverkade långdistansdrönare.

Det brittiska stödet är ändå betydande och bidrar till Ukrainas snabbt växande förmåga att använda drönare både vid fronten och längre bakom de ryska linjerna.

Ukraina attackerar allt längre in i Ryssland

Det ryska hotet mot Storbritannien kommer samtidigt som Ukrainas drönarattacker mot mål på ryskt territorium blivit både större och mer omfattande.

Under de senaste månaderna har Ukraina återkommande riktat attacker mot oljeanläggningar, militär produktion, transportnät och annan infrastruktur långt från den ukrainska gränsen.

Den 16 augusti genomfördes dessutom en av de största ukrainska drönarattackerna mot Ryssland under kriget.

Ryssland uppgav då att hundratals drönare hade skjutits ner och att ett mycket stort antal varit på väg mot Moskvaområdet.

För Ukraina är attackerna ett sätt att slå mot resurser som används i kriget utan att behöva avancera på marken. För Ryssland innebär de att luftförsvar och andra militära resurser måste spridas över ett enormt område.

Det är också här den brittiska kopplingen blir särskilt känslig.

Om västligt producerade system används för attacker hundratals kilometer in på ryskt territorium blir det lättare för Moskva att beskriva västländerna som mer direkt involverade i kriget.

Vad kan Rysslands ”konsekvenser” innebära?

Ryssland preciserar inte vilka åtgärder som kan riktas mot Storbritannien.

Moskva har flera gånger under kriget varnat Storbritannien, USA och andra länder för att omfattande vapenstöd till Ukraina kan leda till en bredare konfrontation.

Det innebär inte att ett direkt ryskt militärt angrepp mot Storbritannien ligger nära.

Mer begränsade motåtgärder är betydligt lättare att genomföra utan att omedelbart utlösa en militär konflikt mellan Ryssland och Nato.

Det kan exempelvis handla om cyberattacker, sabotage, underrättelseoperationer eller andra former av påtryckningar under tröskeln för ett öppet väpnat angrepp.

Samtidigt gör den fortsatta eskaleringen att riskerna ökar.

Storbritannien är medlem i Nato. Ett väpnat angrepp på brittiskt territorium skulle därför kunna aktualisera alliansens princip om kollektivt försvar.

Sverige omfattas sedan Nato-inträdet av samma försvarsgaranti.

Storbritannien hör till Ukrainas viktigaste stödgivare

Storbritannien har sedan den ryska fullskaliga invasionen varit ett av de europeiska länder som drivit hårdast på för omfattande militärt stöd till Ukraina.

Stödet har stegvis utökats till fler vapensystem, finansiering av ukrainsk försvarsproduktion och långsiktiga försvarsprojekt. Storbritannien har även kopplats till finansiering av framtida Gripen-stöd till Ukraina.

Den brittiska regeringen visar inga tecken på att vilja ändra den linjen efter det nya ryska hotet.

Det gör att konflikten sannolikt fortsätter på samma spår: Ukraina försöker öka räckvidden och kraften i sina attacker, Storbritannien och andra västländer fortsätter att bidra med pengar och teknik och Ryssland försöker höja kostnaden för stödet genom allt hårdare varningar.

Det mest känsliga är inte en enskild drönarmodell.

Det är att gränsen för var kriget faktiskt utkämpas fortsätter att flyttas. När ukrainska attacker når allt djupare in i Ryssland och västlig teknik samtidigt kopplas till operationerna blir avståndet mindre mellan ett krig där Nato stödjer Ukraina och en situation där ett Nato-land självt dras direkt in i konfrontationen.