Volodymyr Zelenskyj uppger att Ryssland förbereder en mobilisering av ytterligare omkring 300 000 soldater efter det ryska parlamentsvalet i september. Ukraina hänvisar till underrättelseuppgifter och interna ryska dokument – och ser den möjliga förstärkningen som en del av Moskvas försök att slutligen erövra hela Donetsk.

Uppgiften innebär inte att det finns något offentliggjort ryskt beslut om en ny massmobilisering. Men varningen kommer efter flera månader av ukrainska underrättelseuppgifter och separata rapporter från oberoende ryska medier om att Kreml diskuterat möjligheten att kalla in betydligt fler soldater efter valet till statsduman.

Zelenskyjs besked den 23 augusti skärper nu bilden. Enligt den ukrainske presidenten kan omkring 300 000 människor mobiliseras i ett första steg, samtidigt som Ryssland förbereder sig för att kunna fortsätta kriget långt in i 2027.

Ukraina: Interna ryska dokument pekar på mobilisering

Den ukrainska varningen bygger enligt Zelenskyj på material från landets militära underrättelsetjänst HUR.

Redan den 11 augusti sade presidenten, efter en rapport från HUR-chefen Oleh Ivasjtjenko, att Ukraina hade uppgifter om att Ryssland förberedde en större mobilisering under hösten. Han hänvisade då till interna ryska dokument och talade om flera hundra tusen nya soldater före årsskiftet samt ytterligare förstärkningar under 2027.

Dokumenten har inte publicerats och kan därför inte granskas oberoende. Det går heller inte att slå fast att Vladimir Putin redan har fattat ett slutligt beslut om exakt 300 000 inkallade.

Men dagens uppgift passar in i ett mönster som Ukraina har beskrivit under hela sommaren.

I slutet av juli sade Zelenskyj att underrättelserna pekade mot en möjlig mobilisering på 300 000–500 000 människor efter valet. HUR har samtidigt hävdat att den administrativa infrastrukturen för en bredare inkallelse redan finns på plats.

Hurbra har tidigare gått igenom vad som är känt om en möjlig rysk mobilisering efter dumavalet 2026.

Valet kan vara det politiska fönstret

Valet till den ryska statsduman hålls den 18–20 september.

Att en större mobilisering i så fall skulle komma först efter valet är politiskt logiskt. Den första ryska mobiliseringsvågen hösten 2022 skapade omfattande oro, protester och en stor utvandring från landet.

En ny omfattande inkallelse före ett nationellt val skulle därför innebära en betydande politisk risk för Kreml.

Även oberoende ryska medier har under sommaren rapporterat att en ny mobiliseringsvåg diskuterats inom statsapparaten. Oktober, alltså direkt efter valet, har nämnts som en möjlig tidpunkt.

Rapporterna har samtidigt varit tydliga med att ett definitivt beslut från Putin inte kunnat bekräftas.

Ryssland behöver fortfarande enorma mängder manskap

Bakgrunden är Rysslands fortsatta behov av att ersätta mycket stora förluster längs fronten.

Moskva har försökt undvika en ny formell massmobilisering genom höga engångsersättningar, regionala bonusar och omfattande kontraktsrekrytering.

Dmitrij Medvedev uppgav i juli att omkring 200 000 personer hade skrivit militära kontrakt under årets första halvår, utöver drygt 16 000 frivilliga.

Oberoende beräkningar utifrån rysk budgetdata har däremot pekat på en tydlig nedgång i rekryteringstakten jämfört med tidigare år. Omkring 71 000 nya kontrakt uppskattades ha tecknats under första kvartalet 2026.

Det innebär inte att Ryssland har slut på soldater. Men det visar hur svårt det är att både ersätta förluster och samtidigt bygga upp större reserver för nya offensiver.

En mobilisering skulle kunna förändra den balansen.

Hur realistiskt är 300 000 nya soldater?

Att Ryssland administrativt skulle kunna kalla in omkring 300 000 människor är fullt realistiskt.

Den första partiella mobiliseringen 2022 omfattade officiellt ungefär samma storleksordning, och staten har därefter byggt ut elektroniska register och andra system som gör det lättare att hitta och kalla in personer.

Den stora frågan är i stället hur snabbt soldaterna kan få verklig militär betydelse.

300 000 inkallade innebär inte 300 000 färdigutbildade anfallssoldater.

De måste utrustas, organiseras och integreras i befintliga förband. Ryssland behöver dessutom officerare, underbefäl, transporter, artilleri, drönarsystem, elektronisk krigföring och logistik för att stora mängder nytt manskap ska kunna omsättas i offensiv förmåga.

En mobilisering efter valet skulle därför sannolikt inte skapa en färdig ny armé vid fronten några veckor senare.

Effekten skulle snarare byggas upp under senhösten, vintern och 2027.

Donetsk är den stora militära nyckeln

Zelenskyj kopplar den möjliga mobiliseringen direkt till Rysslands mål i Donetsk.

Moskva kontrollerar fortfarande inte hela regionen trots mer än fyra års fullskaligt krig.

Ryska styrkor fortsätter att pressa mot flera av de viktigaste ukrainska försvarspunkterna i området, bland annat kring Pokrovsk, Kostiantynivka, Dobropillja och Slovjansk.

Framryckningarna har ofta varit långsamma och mycket kostsamma.

I stället för stora mekaniserade genombrott använder Ryssland på många delar av fronten små infanterigrupper som försöker infiltrera ukrainska ställningar, samtidigt som drönare används för att slå mot försörjningsvägar och isolera försvararna.

Det är just i den typen av utnötningskrig som ytterligare hundratusentals soldater kan få stor betydelse.

Kan hålla fler anfall igång samtidigt

Det största hotet för Ukraina är inte nödvändigtvis ett enda massivt ryskt anfall.

Ett större tillskott av manskap skulle kunna göra det möjligt för Ryssland att ersätta förluster snabbare och hålla fler lokala offensiver igång samtidigt.

Det skulle också kunna minska behovet av att flytta förband mellan olika frontavsnitt.

Om nya mobiliserade soldater läggs ovanpå den löpande kontraktsrekryteringen skulle Moskva dessutom kunna börja bygga upp något som länge varit svårt under kriget: en verklig operativ reserv.

Det skulle ge Ryssland större möjlighet att utnyttja ett ukrainskt genombrott eller en lokal svaghet utan att samtidigt behöva försvaga en annan del av fronten.

Om de nya soldaterna däremot huvudsakligen går åt till att ersätta fortsatt höga förluster blir effekten mindre dramatisk.

Då kan mobiliseringen framför allt göra det möjligt för Ryssland att fortsätta samma typ av långsamma utnötningskrig under längre tid.

300 000 skulle motsvara månader av normal rekrytering

Storleken på den uppgivna mobiliseringen är betydande även jämfört med Rysslands nuvarande rekrytering.

Utifrån den ryska ledningens egna siffror för första halvåret motsvarar 300 000 personer ungefär nio månaders kontraktsrekrytering i nuvarande takt.

En sådan mobilisering skulle därför kunna ge Kreml ett helt annat inflöde av manskap än det som går att skapa enbart genom bonusar och frivilliga kontrakt.

Samtidigt är kvaliteten avgörande.

Snabbt mobiliserade soldater med kort utbildning kan fylla förband och hålla linjer, men är betydligt svårare att använda i avancerade offensiva operationer.

Det gör att det är fel att tolka Zelenskyjs uppgift som att 300 000 nya soldater automatiskt skulle förändra fronten över en natt.

Tecken på att Moskva planerar för ett långt krig

Den kanske viktigaste delen av Zelenskyjs besked är tidslinjen.

Han talar inte bara om omkring 300 000 nya soldater efter valet i september, utan även om ytterligare hundratusentals människor under 2027.

Om underrättelsebilden stämmer betyder det att Rysslands militära planering utgår från att kriget kan fortsätta under lång tid.

Det skulle också tala emot bilden av att Moskva förbereder sig för ett snabbt slut på striderna.

Den ryska diplomatiska linjen har samtidigt fortsatt att knyta en möjlig fredsuppgörelse till de ryska krigsmålen och situationen på slagfältet.

Det stärker bilden av att Kreml fortfarande ser militärt tryck som ett centralt sätt att förbättra sitt förhandlingsläge.

Kreml har inte bekräftat någon ny massmobilisering

Ryssland har hittills inte offentliggjort något beslut om en ny mobiliseringsvåg.

Tvärtom har ledande ryska företrädare återkommande hävdat att den löpande kontraktsrekryteringen är tillräcklig.

Det är därför viktigt att skilja mellan vad som är bekräftat och vad som är en ukrainsk underrättelsebedömning.

Att Ryssland har behov av stora mängder nytt manskap är tydligt.

Att möjligheten till en mobilisering diskuteras stöds även av rapporter utanför Ukraina.

Men exakt 300 000 nya soldater efter valet är fortfarande Zelenskyjs och den ukrainska underrättelsetjänstens uppgift – inte ett offentliggjort beslut från Moskva.

I Ukrainas presidentkanslis redovisning från den 11 augusti säger Zelenskyj att underrättelsetjänsten sett interna ryska dokument om förberedelserna.

Om den bedömningen visar sig vara riktig kan septembervalet få en betydelse långt utanför rysk inrikespolitik.

Det kan bli startpunkten för Kremls nästa stora försök att skaffa fram det manskap som krävs för att hålla offensiven i Donetsk igång – och för att fortsätta kriget under 2027.