Ryskspråkiga kriminella nätverk misstänks ha använt svenska företag och bankkonton för omfattande penningtvätt. I en ny kartläggning har Finanspolisen identifierat misstänkta transaktioner på sammanlagt 2,9 miljarder kronor. Tre fjärdedelar av beloppen har flyttats inom Sverige. Bankerna har redan stängt över 1 000 konton, men myndigheterna varnar för att verksamheten fortsätter.

Kartläggningen visar hur organiserad penningtvätt kan bedrivas genom till synes vanliga svenska företag. Byggbolag, bemanningsföretag, fastighetsverksamheter och bilhandlare förekommer i ett system där falska fakturor, bolagsmålvakter och utnyttjade identiteter används för att flytta stora belopp.

Bakom granskningen står Finanspolisen, som tillsammans med flera banker och andra myndigheter har genomfört en särskild operation mot nätverken. Resultatet har sammanställts i rapporten Den ryska organiserade brottslighetens systematiska penningtvätt fortgår, publicerad i oktober 2026.

Sveriges Radio rapporterade den 12 oktober om myndigheternas nya uppgifter.

Över 3 000 personer och företag i kartläggningen

Finanspolisens analys omfattar drygt 3 000 identifierade objekt, däribland omkring 1 700 personer. Ungefär 40 procent av objekten är företag.

Det handlar inte om att samtliga personer eller företag har konstaterats begå brott. Materialet består av kopplingar och transaktioner som myndigheterna bedömer som misstänkta.

De 2,9 miljarderna är inte heller en fastställd brottsvinst eller ett belopp som domstol har slagit fast tvättats. Summan avser de misstänkta transaktioner som ingår i kartläggningen. Eftersom pengar kan flyttas genom flera konton och företag behöver transaktionsvärdet inte motsvara lika mycket unika pengar.

Det är ändå omfattningen och systematiken som får Finanspolisen att beskriva penningtvätten som industriell.

Nätverken misstänks erbjuda tjänster till andra företag som behöver dölja pengars ursprung eller få tillgång till kontanter utanför den vanliga bokföringen. Verksamheten kan därmed fungera som en ekonomisk infrastruktur för annan brottslighet.

Så används falska fakturor för att flytta pengarna

En central metod är fakturor för arbeten eller tjänster som aldrig har utförts.

Ett företag som exempelvis vill frigöra pengar för svarta löneutbetalningar kan betala en falsk faktura till ett annat bolag. På papperet ser betalningen ut som en vanlig affärskostnad.

Mottagaren är ofta ett så kallat slussbolag. Dess uppgift är att ta emot och skicka pengar vidare, ibland genom flera andra bolag och konton. I slutändan kan pengarna återföras till kunden i en annan form, medan nätverket behåller en ersättning.

Finanspolisen bedömer att ungefär en fjärdedel av företagen i kartläggningen är kundbolag som efterfrågar sådana tjänster. Omkring en femtedel bedöms vara slussbolag.

Slussbolagen kan användas intensivt under en begränsad period. När de har fyllt sin funktion kan de avvecklas, försättas i konkurs eller ersättas av nya företag.

Nätverken kan också ta över redan etablerade verksamheter med befintliga bankkonton. Det gör transaktionerna svårare att upptäcka än om alla betalningar skulle komma från nystartade bolag utan affärshistorik.

BankID och bolagsmålvakter används i nätverken

En annan viktig del är kontrollen över företagens formella företrädare.

Finanspolisen beskriver hur identiteter används för att registrera bolag, öppna konton och genomföra ekonomiska transaktioner. Personer kan stå som styrelseledamöter eller företrädare utan att ha någon verklig kontroll över verksamheten.

Omkring en femtedel av de kartlagda personerna bedöms vara utnyttjade identiteter.

I vissa fall kan personer frivilligt upplåta sina identitetshandlingar eller sitt BankID mot ersättning. I andra fall kan de vara utsatta för tvång eller sakna kännedom om hur deras identiteter används.

Det är därför viktigt att skilja mellan nätverkens centrala aktörer och personer vars uppgifter utnyttjas.

Myndigheterna har också identifierat ett tjugotal redovisningsfirmor och fler än 20 administrativa möjliggörare med kopplingar till uppläggen.

Sådana funktioner kan vara avgörande för att hantera bokföring, deklarationer, löner och andra handlingar som får företagens verksamhet att framstå som legitim.

Byggbranschen sticker ut – även bilhandeln berörs

Byggbranschen är tydligt överrepresenterad i Finanspolisens material.

Det gäller både företag som misstänks köpa penningtvättstjänster och företag som används för att föra pengar vidare.

En möjlig drivkraft är behovet av kontanter för att betala svart arbetskraft. Falska underentreprenörsfakturor kan samtidigt användas för att förklara varför stora belopp förs över mellan olika bolag.

Även bemanningsföretag, fastighetsverksamheter och bilhandlare förekommer återkommande.

Bilhandeln har en särskild roll eftersom fordon kan användas för att flytta och omsätta stora värden. Finanspolisen har identifierat omkring 200 miljoner kronor i misstänkta fordonsrelaterade upplägg.

Det beloppet ingår i den större kartläggningen och ska inte räknas som ytterligare 200 miljoner utöver de 2,9 miljarderna.

Följderna kan sträcka sig längre än själva penningtvätten. Svarta löner, undanhållna skatter och företag som finansieras med brottspengar kan snedvrida konkurrensen. Seriösa företag riskerar att möta konkurrenter som inte betalar samma skatter eller arbetskraftskostnader.

Att en bransch förekommer ofta i kartläggningen innebär däremot inte att branschen som helhet misstänks för brott.

Därför har 75 procent av pengaflödena skett inom Sverige

En av rapportens mest anmärkningsvärda uppgifter är hur stor del av de misstänkta pengaflödena som stannar inom det svenska banksystemet.

Fördelningen av det sammanlagda transaktionsbeloppet ser ut så här:

Typ av överföring	Andel av beloppet
Inom Sverige	75 procent
Från Sverige till utlandet	17 procent
Från utlandet till Sverige	8 procent

Det är alltså inte främst direkta överföringar till Ryssland eller andra länder som dominerar den kartlagda verksamheten.

I stället visar Finanspolisens analys hur svenska företag betalar andra svenska företag, som sedan kan föra pengarna vidare inom landet.

Det ger överföringarna ett sken av vanliga affärstransaktioner.

Samtidigt betyder de 75 procenten inte att pengarna ursprungligen kommer från Sverige eller att de slutligen blir kvar här. Kartläggningen visar de transaktioner som har kunnat identifieras, inte nödvändigtvis hela pengarnas väg.

Bland de största mottagarländerna för identifierade utgående överföringar finns Litauen, Polen, Irland och Storbritannien.

Finanspolisen pekar dessutom på att kontanter och alternativa betalningssystem kan spela en större roll än vad som framgår av banktransaktionerna.

Det gör nätverken svåra att kartlägga. En bank kan upptäcka en misstänkt överföring mellan två företag utan att kunna se vad pengarna tidigare har använts till eller vad som händer efter att de lämnat kontot.

Över 1 000 konton stängda – 50 miljoner kronor stoppade

Myndigheternas samverkan har redan lett till konkreta ingrepp mot verksamheten.

Enligt Finanspolisens rapport har bankerna stängt över 1 000 konton och nekat närmare 200 kunder.

Dessutom har drygt 50 miljoner kronor belagts med dispositionsförbud. Det innebär att tillgångarna tillfälligt inte får disponeras, men är inte detsamma som att pengarna slutligt har förverkats.

Finanspolisen bedömer att operationen har stört nätverkens verksamhet. Samtidigt finns en betydande svårighet: när ett bankkonto stängs eller ett slussbolag stoppas kan nätverken försöka ersätta det med ett annat.

Därför anser myndigheten att insatser mot enskilda konton och företag behöver kompletteras med bättre möjligheter att upptäcka sambanden mellan olika aktörer.

Myndigheterna vill skärpa kontrollerna

Finanspolisens rapport innehåller flera rekommendationer om hur penningtvätten ska motverkas.

Bankerna uppmanas att bli bättre på att upptäcka misstänkta bolagsnätverk i stället för att enbart granska enskilda betalningar. Plötsliga förändringar i ett företags transaktioner, nya företrädare och omfattande fullmakter är exempel på uppgifter som kan behöva granskas närmare.

Bolagsverket pekas ut som en viktig aktör. Finanspolisen vill se över möjligheterna till skärpta identitetskontroller vid bolagsbildningar och ägarförändringar samt bättre kontroll av handlingar och ägaruppgifter.

Ett centralt aktieägarregister för onoterade bolag lyfts också fram som en möjlig åtgärd.

Skatteverket och Finansinspektionen berörs av rekommendationer om bland annat informationsutbyte, identitetskontroller och tillsyn. Även länsstyrelsernas tillsyn över redovisningsverksamheter kan behöva utvecklas.

Det handlar dock om rekommendationer och möjliga förändringar. Rapporten innebär inte att samtliga åtgärder redan är beslutade.

Tidigare dom visar hur omfattande uppläggen kan vara

Att falska fakturor och företagsnätverk kan användas för omfattande penningtvätt har också konstaterats i tidigare brottmål.

I november 2025 dömde Södertörns tingsrätt fem personer till fängelse i ett mål om näringspenningtvätt där verksamheten hade hanterat drygt 380 miljoner kronor.

I det målet förekom bland annat osanna fakturor, målvaktsföretag, kontanter och bilaffärer.

Domen gäller ett separat rättsfall och ska inte blandas samman med den nya kartläggningens 2,9 miljarder kronor.

Den illustrerar ändå varför svenska företag och deras betalningsflöden är så centrala i myndigheternas arbete.

Finanspolisens nya rapport visar att problemet inte kan reduceras till några enskilda misstänkta överföringar till utlandet. Det handlar om omfattande ekonomiska strukturer som kan fungera mitt i det svenska näringslivet.

Trots stängda konton och stoppade pengar är myndigheternas bedömning att den systematiska penningtvätten fortsätter. Utmaningen blir nu att identifiera nätverken innan de hinner ersätta avslöjade företag och konton med nya.