Minst tolv människor dödades när Ryssland under natten mot den 1 september genomförde ännu en omfattande attack mot Kyiv och Kyivregionen. Angreppet var det sjätte raka dygnet med intensiva ryska luftattacker. Samtidigt förändras själva hotet. Ryssland använder allt fler snabba jetdrivna drönare, medan Ukraina varnar för att lagren av robotar till det amerikanska Patriot-systemet börjar bli kritiskt pressade.
Det handlar inte bara om att Ryssland har fått ännu en typ av drönare.
Den större förändringen är att landet i allt högre grad kombinerar långsamma attackdrönare, snabbare jetdrönare, kryssningsrobotar och ballistiska robotar i samma eller tätt återkommande anfall. Det tvingar Ukraina att använda flera lager av sitt luftförsvar samtidigt och gör ammunitionen till ett allt större problem.
För Europa är utvecklingen också relevant. Ukraina visar i praktiken hur ett modernt luftförsvar kan pressas genom stora mängder relativt billiga mål kombinerat med betydligt mer avancerade robotar.
Minst tolv döda efter nya attacker
Minst åtta människor dödades i Kyiv under attackerna den 1 september. Sex av dem arbetade inom järnvägen.
Ytterligare fyra personer dödades i Boryspil öster om huvudstaden, där också flera människor skadades.
Ryssland angrep samtidigt mål på flera håll i Ukraina. Bostadsområden, järnvägsinfrastruktur och energianläggningar drabbades under nattens attacker.
Enligt Ukrainas flygvapen använde Ryssland sammanlagt 218 drönare och skenmål tillsammans med flera typer av robotar. Ukraina uppgav att 199 luftmål förstördes eller stördes, däribland fem ballistiska robotar.
Omkring en tredjedel av drönarna ska ha varit jetdrivna.
Det är den siffran som tydligast visar hur snabbt den ryska taktiken håller på att förändras.
Jetdrönarna har blivit ett massvapen
De ryska jetdrönarna var tidigare ett betydligt mindre inslag i attackerna mot Ukraina.
Nu används de i mycket större antal.
Under augusti skickade Ryssland enligt uppgifter från Ukraina mer än 2 800 jetdrivna drönare mot landet. Bara under några dagar i slutet av månaden användes hundratals sådana drönare tillsammans med andra luftmål.
En av modellerna som Ukraina har identifierat är Geran-4.
Den skiljer sig tydligt från de mer välkända propellerdrivna Shahed- och Geran-2-drönarna. Geran-4 använder jetmotor och kan därför hålla betydligt högre hastighet.
Dokumenterade versioner anges kunna flyga i omkring 320 kilometer i timmen och nå ungefär 350 kilometer i timmen som högsta fart. Uppgifter från Ukraina pekar samtidigt på att andra jetdrivna varianter kan vara ännu snabbare.
Det innebär ett nytt problem för ett luftförsvar som under krigets gång blivit allt bättre på att bekämpa långsammare Shahed-drönare.
Ukraina byggde billigare försvar – Ryssland svarade
Under de senaste åren har Ukraina utvecklat en rad billigare metoder för att stoppa ryska attackdrönare.
Det handlar bland annat om kulsprutor, elektronisk krigföring, mobila luftvärnsgrupper och särskilda interceptor-drönare som jagar andra drönare i luften.
Strategin är avgörande eftersom det vore ekonomiskt omöjligt att använda avancerade luftvärnsrobotar mot varje billig attackdrönare.
Men den strategin har också skapat nästa steg i vapenkapplöpningen.
De snabbare jetdrönarna är svårare att hinna upptäcka, följa och bekämpa med samma billiga system. Ukraina har därför i vissa fall tvingats använda stridsflyg mot dem samtidigt som nya snabbare interceptor-drönare utvecklas.
Ryssland försöker alltså inte bara bygga en bättre drönare.
Landet försöker förändra kostnadsbilden för hela det ukrainska luftförsvaret.
Därför hänger jetdrönarna ihop med Patriot-bristen
Patriot-systemet är inte Ukrainas normala vapen mot ryska jetdrönare.
Det är en viktig skillnad.
Patriot är framför allt avgörande mot betydligt farligare mål, däribland ballistiska robotar som kan nå sina mål på mycket kort tid och är svåra för andra ukrainska system att stoppa.
Problemet är i stället kombinationen.
När Ryssland skickar långsamma drönare behöver Ukraina använda ett lager av sitt luftförsvar.
När snabbare jetdrönare kommer samtidigt eller strax därefter krävs ytterligare resurser.
När anfallet dessutom innehåller kryssningsrobotar och ballistiska robotar måste de mest avancerade systemen också vara beredda.
Det gör att Ryssland kan försöka överbelasta hela den ukrainska försvarskedjan.
En förenklad bild ser ut så här:
| Hot | Ukrainas möjliga svar |
|---|---|
| Långsamma attackdrönare | Interceptor-drönare, kulsprutor, elektronisk krigföring och kortdistansluftvärn |
| Snabba jetdrönare | Snabbare interceptor-drönare, stridsflyg och mer avancerat luftvärn |
| Ballistiska robotar | Avancerade system som Patriot |
Det är därför Patriotbristen blir farligare samtidigt som Ryssland ökar användningen av jetdrönare.
Ukraina måste kunna stoppa båda typerna av hot utan att använda fel ammunition mot fel mål.
Patriot-robotarna börjar bli en flaskhals
Ukraina har varnat för att tillgången på interceptorrobotar till Patriot-systemen börjar bli kritiskt viktig.
Landet har fått nya leveranser, men förbrukningen fortsätter samtidigt som Ryssland använder ballistiska robotar i återkommande attacker.
President Volodymyr Zelenskyj har tidigare gjort klart att Ukraina behöver betydligt fler Patriotrobotar från sina partnerländer och att landet är berett att köpa ammunitionen.
Patriot har blivit en av de mest värdefulla delarna av Ukrainas luftförsvar just eftersom så få andra system har motsvarande förmåga mot vissa ballistiska mål.
Det innebär också att varje robot som används måste ersättas.
Själva Patriotbatteriet räcker inte särskilt långt om lagren av interceptorrobotar börjar ta slut.
Europa behöver mer än bara fler Patriot-system
Ukrainas problem visar också varför Europas luftförsvar inte kan byggas kring ett enda avancerat system.
Patriot behövs för de mest krävande hoten.
Men Patriot är både dyrt och begränsat i antal.
Mot stora mängder billiga drönare behövs andra lösningar som kan användas i mycket större volymer utan att tömma lagren av avancerade robotar.
Det europeiska behovet blir därför bredare:
- fler långräckviddiga luftvärnssystem
- större lager av avancerade interceptorrobotar
- billigt kortdistansluftvärn
- interceptor-drönare
- elektronisk krigföring
- radar och sensorer
- ammunition som kan produceras i betydligt större volymer
Den här utvecklingen syns också i nya europeiska försvarssatsningar.
EU har under sommaren godkänt nya mångmiljardbelopp för Ukrainas försvar där luft- och robotförsvar, radar, robotar och ammunition hör till de prioriterade områdena.
Samtidigt försöker den västliga försvarsindustrin öka produktionen av Patriotrobotar. Lockheed Martin har en långsiktig plan för att kraftigt höja produktionen av PAC-3 MSE, men den fulla produktionsökningen ligger flera år framåt i tiden.
Det betyder att problemet inte enbart går att lösa genom nya beställningar.
Lagren måste räcka tills fabrikerna hunnit bygga upp betydligt större kapacitet.
Sverige bygger också upp luftförsvaret
Sverige har samma grundläggande problem att planera för.
Det svenska Patriot-systemet, Luftvärnssystem 103, nådde full operativ förmåga vid årsskiftet 2025/2026 och ingår numera i Natos integrerade luft- och robotförsvar.
Sverige satsar samtidigt omkring 15 miljarder kronor på ytterligare markbaserat luftförsvar, bland annat med inriktning mot kortare räckvidder och skydd av svenska befolkningscentra och viktig infrastruktur.
Det ligger nära de erfarenheter Ukraina nu gör.
Ett fåtal avancerade system kan skydda mot vissa av de allra farligaste hoten, men de kan inte ensamma hantera ett scenario där hundratals drönare och robotar skickas mot landet.
För Sverige och andra europeiska länder blir därför frågan inte bara hur många Patriotbatterier som finns.
Minst lika viktigt är hur många robotar som finns till batterierna och vilka billigare system som kan hantera den stora mängden enklare mål.
Sverige beslutade dessutom den 27 augusti om ytterligare stöd till Ukrainas försvar, huvudsakligen inom luftförsvar. En del av stödet går genom PURL, den Nato-ledda mekanism som används för inköp av amerikansk materiel till Ukraina. Regeringen beskriver här det senaste svenska luftförsvarsstödet till Ukraina.
Ett luftkrig som blir dyrare för försvararen
Ryssland har under lång tid försökt pressa det ukrainska luftförsvaret genom rena mängder.
De nya jetdrönarna gör strategin mer avancerad.
När Ukraina började skjuta ned långsamma drönare med billigare interceptor-drönare blev det möjligt att försvara städer utan att använda dyra robotar mot varje mål.
Nu försöker Ryssland återigen höja kostnaden.
Utvecklingen påminner om frågan bakom billigare luftvärn mot drönare och robotar: det avancerade luftvärnet måste kompletteras med betydligt billigare lösningar om ett land ska kunna stå emot massattacker under lång tid.
Tidigare ryska robotattacker mot Kyiv har redan visat hur svårt det är att skydda en storstad när ballistiska robotar, kryssningsrobotar och drönare används tillsammans.
Jetdrönarna lägger nu ytterligare ett lager ovanpå det problemet.
Det innebär att Europas luftförsvar i allt större utsträckning måste dimensioneras för uthållighet, inte bara för teknisk förmåga.
Det räcker inte att kunna skjuta ned en robot.
Det måste gå att göra hundratals och tusentals gånger utan att ammunitionen tar slut.