Ryssland har attackerat Kyiv och områden runt den ukrainska huvudstaden för sjätte dagen i följd. Minst tolv människor har dödats i nattens anfall, samtidigt som kriget åter fått direkta följder nära Natos gränser. Stridsflyg aktiverades både i Rumänien och Baltikum och Finland införde tillfälliga restriktioner i östra Finska viken.

De senaste ryska attackerna mot Ukraina fortsätter att växa i omfattning.

Under natten till tisdagen den 1 september angrep Ryssland Ukraina med över 200 drönare tillsammans med flera typer av robotar. Kyiv och Odesa hörde till huvudmålen.

I själva Kyiv dödades åtta människor och fem skadades. Tre barn finns bland de skadade.

Ytterligare fyra människor har dödats i Boryspil i Kyivregionen. Där har även 13 personer skadats, två av dem barn.

Det innebär att minst tolv människor hittills har rapporterats döda i Kyiv och Kyivregionen efter nattens attacker.

Samtidigt märktes konsekvenserna av kriget långt utanför den ukrainska huvudstaden. Ryska drönare slog mot gränsområdet vid Rumänien medan annan drönaraktivitet fick Nato att aktivera stridsflyg i Baltikum.

Sjätte dagen med attacker mot Kyiv

Kyiv har nu utsatts för ryska luftangrepp under sex dygn i följd.

Redan före nattens senaste stora attack hade nära 1 500 drönare skickats mot Ukraina under de fyra första dygnen av den intensifierade kampanjen, enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

En stor del har varit jetdrivna drönare.

De skiljer sig från många av de långsammare attackdrönare som tidigare har blivit vanliga i kriget genom att de kan flyga betydligt snabbare. Det minskar tiden för det ukrainska luftförsvaret att reagera och gör det svårare att bekämpa dem med billigare vapensystem.

Natten till den 1 september uppgav Ukrainas flygvapen att Ryssland skickade 218 attack- och skenmålsdrönare tillsammans med flera typer av ballistiska robotar och kryssningsrobotar.

Ukraina uppger att huvuddelen av luftmålen stoppades, men att träffar registrerades på 28 platser.

Uppgifterna om antalet robotar och nedskjutningar kommer från Ukrainas militär och går inte att oberoende verifiera medan attackerna fortfarande pågår.

Järnvägsanställda dödades i Kyiv

En av nattens svåraste träffar kom mot järnvägsinfrastruktur i Kyiv.

En ballistisk robot slog enligt Ukrainas statliga järnvägsbolag mot en depå och andra järnvägsobjekt.

Sju människor dödades vid attacken, varav sex arbetade för järnvägen.

Ytterligare en person dödades vid en annan träff i Holosiivskyjdistriktet.

Attacken passar in i ett mönster där Ryssland under den senaste offensiven inte bara har angripit bostadsområden utan även transportinfrastruktur, lager och annan logistik.

Liknande omfattande attacker har tidigare pressat det ukrainska luftförsvaret hårt. Hurbra har tidigare skrivit om robotattacken mot Kyiv i juli, då ballistiska robotar åter blev en central del av den ryska attacken mot huvudstaden.

Rysk attack stoppade trafiken mot Rumänien

Samtidigt kom kriget åter mycket nära ett Natoland.

Ryska Shahed-drönare angrep den ukrainska gränsövergången Orlivka vid Donau, på andra sidan floden från Rumänien.

Attacken gjorde att färjetrafiken mellan Ukraina och Rumänien stoppades.

Under samma natt upptäckte rumänsk radar två luftmål i närheten av landets gräns.

Två spanska F-18-plan som deltar i Natos Enhanced Air Policing skickades då upp från Mihail Kogălniceanu-basen.

Det finns däremot ingen bekräftelse på att de ryska luftmålen tog sig in över rumänskt territorium.

Det är en viktig skillnad. Natoflyg skickades upp som en säkerhetsåtgärd, men Rumänien har inte rapporterat någon konstaterad rysk kränkning av landets luftrum under nattens attack.

Natoflyg aktiverades också i Baltikum

Samtidigt kom nya drönarlarm längre norrut.

I Estland aktiverades Nato-flyg efter omfattande drönaraktivitet nära landets östra gräns.

Estlands flygvapenchef har uppgett att omkring ett dussin drönare befann sig i området i samband med ukrainska långdistansattacker mot mål i västra Ryssland.

En drönare ska kort ha korsat den estniska gränsen.

Turkiskt Nato-flyg stationerat vid Ämari aktiverades.

Även i Lettland aktiverades Natos Baltic Air Policing efter ett drönarhot över området kring Alūksne i östra delen av landet.

Det innebär att Nato under samma natt behövde reagera på luftaktivitet på flera olika delar av alliansens östra flank.

Men händelserna har inte samma bakgrund.

Område	Vad som hände
Rumänien	Ryska drönare attackerade Ukraina nära gränsen. Spanska F-18 skickades upp, men inget intrång i rumänskt luftrum konstaterades.
Estland och Lettland	Drönaraktivitet i samband med ukrainska attacker mot Ryssland ledde till att Nato-flyg aktiverades.
Finland	Säkerhetsrestriktioner infördes i östra Finska viken efter ukrainska drönarattacker mot ryska Ust-Luga. Inga drönare rapporteras ha tagit sig in i Finland.

Det går därför inte att beskriva nattens händelser som en samlad rysk attack mot Nato.

Det som däremot blir allt tydligare är hur luftkriget på båda sidor rör sig närmare Natos territorium.

Finland begränsade trafiken i Finska viken

Även Finland påverkades av nattens drönarkrig.

Ukraina genomförde attacker mot den stora ryska oljehamnen Ust-Luga vid Finska viken.

Som säkerhetsåtgärd infördes tillfälliga restriktioner för flyg- och sjötrafik i östra Finska viken.

Finlands försvarsmakt uppger att inga drönare tog sig in i finskt luftrum.

Ändå är händelsen säkerhetspolitiskt viktig för Sverige.

Ust-Luga ligger i den del av Östersjöområdet där avstånden mellan ryskt, finskt och estniskt territorium är små. När Ukraina genomför långdistansattacker mot ryska mål där ökar risken för att drönare, luftvärnsrobotar eller andra luftmål hamnar nära Natoländernas gränser.

Sverige har tidigare fått en tydlig påminnelse om hur snabbt den typen av incidenter kan bli säkerhetspolitiska frågor, bland annat när ett ryskt spaningsflyg misstänktes ha kränkt finskt luftrum.

Sverige ska hjälpa Finland mot drönarhot

Den svenska kopplingen har dessutom blivit betydligt mer konkret under de senaste dagarna.

Den 28 augusti meddelade Försvarsmakten att Sverige ska ge Finland militärt stöd för övervakning och skydd av luftrummet.

Bakgrunden är just det ökade antalet drönarincidenter kring Nato sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Det svenska stödet kan bland annat bestå av örlogsfartyg, stridsflyg och markbaserade förband som kan upptäcka, störa eller bekämpa drönare.

Ingen svensk enhet uppges ha deltagit i nattens insatser.

Men utvecklingen runt Estland, Lettland och Finska viken visar vilken typ av situation det svensk-finska samarbetet är tänkt att kunna hantera.

Sverige leder dessutom Natos Forward Land Forces i Finland, vilket innebär att säkerhetsläget på alliansens nordöstra flank numera har en direkt svensk militär dimension.

Därför skickar Nato upp stridsflyg

Att Nato skickar upp stridsflyg innebär inte automatiskt att ett angrepp mot alliansen har skett.

Baltic Air Policing har funnits sedan de baltiska länderna blev Nato-medlemmar 2004.

Estland, Lettland och Litauen har egna begränsade resurser för jaktflyg. Andra Natoländer turas därför om att stationera stridsflyg i regionen och kan snabbt skicka upp planen när okända eller misstänkta luftmål närmar sig alliansens luftrum.

Efter det försämrade säkerhetsläget har Nato dessutom förstärkt bevakningen längs den östra flanken med stridsflyg, luftvärn, övervakningsflyg och marina resurser.

På Natos officiella sida om Air Policing beskrivs systemet som en kontinuerlig beredskap för att skydda alliansens luftrum.

Det som hände under natten visar därför i första hand att den beredskapen används.

Samtidigt innebär den ökade mängden drönare att Nato allt oftare kan tvingas fatta snabba beslut om luftmål som rör sig nära gränsen.

Kriget kommer allt närmare Natos luftrum

Den största förändringen är därför inte att ett direkt krig mellan Nato och Ryssland skulle ha brutit ut.

Det har det inte.

Problemet är i stället att den geografiska marginalen mellan kriget och Natoländernas territorium blir mindre.

Ryssland attackerar ukrainska mål nära Rumänien.

Ukraina attackerar ryska mål nära Finland och de baltiska länderna.

Drönare flyger långa sträckor, ändrar kurs och kan störas elektroniskt.

Luftvärn skjuter mot mål nära gränser.

I en sådan miljö ökar risken för att ett obemannat flygfarkost, en robot eller delar från ett nedskjutet luftmål hamnar på fel sida av en nationsgräns.

Det betyder inte att varje sådan incident leder till en militär konflikt.

Men det betyder att Nato behöver bevaka och bedöma betydligt fler situationer än tidigare.

Utvecklingen är en fortsättning på den bredare upptrappning som Hurbra tidigare har beskrivit i kriget i Ukraina efter de senaste attackerna mot Kyiv.

Fredssamtal pågår samtidigt

Samtidigt som luftkriget intensifieras fortsätter försöken att få i gång nya fredssamtal.

Volodymyr Zelenskyj hade under måndagen kontakt med Donald Trumps sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner.

Enligt den ukrainske presidenten arbetar parterna med att bestämma datum för ett nytt besök i Ukraina och fortsatta diskussioner.

Det innebär däremot inte att ett fredsavtal är nära.

Ryssland och Ukraina står fortfarande långt ifrån varandra i flera av de frågor som måste lösas för att ett avtal ska bli möjligt.

Kontrasten är ändå tydlig.

Samtidigt som nya möten diskuteras har Ryssland genomfört sex dygn av återkommande luftangrepp mot Kyiv och Ukraina fortsätter sina långdistansattacker mot mål inne i Ryssland.

Ett säkerhetsläge som också berör Sverige

Nattens händelser visar hur kriget i Ukraina i allt större utsträckning påverkar ett betydligt större geografiskt område än själva fronten.

Minst tolv människor har dödats i Kyiv och Kyivregionen.

En rysk attack har stoppat gränstrafiken mot Rumänien.

Natoflyg har aktiverats i Rumänien, Estland och Lettland.

Finland har tillfälligt begränsat trafik i Finska viken.

Det handlar fortfarande om ett krig mellan Ryssland och Ukraina, inte ett direkt krig mellan Ryssland och Nato.

Men när stora mängder drönare och robotar används på båda sidor och attackerna når områden alldeles intill Natos gränser blir säkerhetsläget runt Östersjön och alliansens östra flank allt mer direkt kopplat till kriget.

För Sverige är det inte längre en avlägsen utveckling.

Det är samma säkerhetsmiljö som svenska fartyg, flygplan och soldater nu förbereds för att verka i.