Polen, Litauen, Lettland och Estland förstärker skyddet av kritisk infrastruktur efter varningar om att Ryssland kan försöka genomföra en begränsad attack eller provokation som ska vara svår att spåra tillbaka till Moskva. Ett scenario som diskuteras är att ukrainska drönare används för att skapa osäkerhet om vem som egentligen ligger bakom ett angrepp.

Det är framför allt energi- och transportinfrastruktur som skyddas hårdare. I Litauen har militär satts in vid bland annat olje- och gasanläggningar och viktiga delar av elnätet. Lettland har förstärkt skyddet kring strategiska energi- och vattenanläggningar, medan Polen höjt vaksamheten kring gas- och elinfrastruktur.

Bakgrunden är en växande oro för att Ryssland inte behöver genomföra ett stort militärt angrepp för att sätta Nato under press. En mindre attack där det till en början är oklart vem som ligger bakom skulle kunna skapa betydande politisk osäkerhet.

Varnar för attacker med ukrainska drönare

Den konkreta varningen gäller möjligheten att Ryssland använder erövrade eller återskapade ukrainska drönare i en operation riktad mot Polen eller de baltiska länderna.

Syftet skulle kunna vara att få attacken att framstå som ukrainsk eller åtminstone göra det svårt att snabbt slå fast vem som genomfört den.

Litauens försvarsminister Robertas Kaunas har sagt att ett sådant scenario skulle kunna användas för att skapa motsättningar inom Nato och försvaga stödet till Ukraina.

En attack behöver alltså inte orsaka enorm fysisk förstörelse för att få stor effekt. Om medlemsländerna börjar diskutera om en incident verkligen var ett ryskt angrepp, ett ukrainskt misstag eller något annat har angriparen redan skapat ett problem för alliansen.

Reuters rapporterar att baltiska underrättelsebedömningar omfattar scenarier där ukrainsktillverkade drönare kan användas mot infrastruktur i Polen, Baltikum eller Ryssland.

Det finns däremot inga offentliga uppgifter som visar att en sådan operation faktiskt har beordrats eller att en attack är nära förestående.

Kritisk infrastruktur får förstärkt skydd

Åtgärderna skiljer sig mellan länderna, men energisystemen står i centrum.

I Litauen arbetar militär och säkerhetsstyrkor tillsammans kring flera av de mest känsliga anläggningarna.

Lettlands regering har samtidigt förstärkt skyddet av bland annat den stora underjordiska gaslagringsanläggningen i Inčukalns och den strategiskt viktiga infrastrukturen längs Daugava.

Polen arbetar också med alternativa vägar för gasimport om viktig infrastruktur skulle slås ut.

Det handlar därför inte enbart om att stoppa ett enskilt sabotage. Länderna försöker också minska konsekvenserna om en attack faktiskt lyckas.

Drönarincidenter har gjort hotet mer konkret

Hotbilden har blivit mer akut efter flera incidenter där drönare kopplade till kriget i Ukraina hamnat inne på Nato-ländernas territorium.

I mars kom ukrainska militära drönare via ryskt luftrum in över Estland och Lettland. En av dem träffade en skorsten på kraftverket Auvere i Estland.

Estlands regering bedömde att landet inte var det avsedda målet, men händelsen visade samtidigt hur svårt det kan vara att snabbt avgöra bakgrunden till en drönarincident.

I maj inträffade ytterligare en allvarlig händelse i Lettland. Två sannolikt ukrainska drönare kom in från Ryssland och en exploderade vid en oljelagringsanläggning i Rēzekne.

Ukraina har vid liknande incidenter pekat på rysk elektronisk krigföring som en möjlig orsak till att drönare avletts från sina ursprungliga mål.

Just det gör falskflaggscenariot särskilt känsligt. Om en ukrainsktillverkad drönare hittas efter en explosion säger det inte automatiskt vem som skickade den eller vad det ursprungliga målet var.

Ryssland har redan anklagat Baltikum

Ryssland har samtidigt byggt upp en egen berättelse kring drönarattackerna.

I maj anklagade Rysslands FN-ambassadör de baltiska länderna för att låta Ukraina använda regionen för attacker mot ryskt territorium. Lettland pekades särskilt ut och varnades för möjliga konsekvenser.

De baltiska länderna och Ukraina har avvisat anklagelserna.

För Polen och Baltikum är retoriken ändå oroande. Om Ryssland först hävdar att Natoländer hjälper Ukraina att angripa ryskt territorium kan en senare incident användas som argument för att Moskva agerat i självförsvar.

Det betyder inte att en sådan plan finns. Men det är en av anledningarna till att underrättelsetjänsterna tar möjligheten till en provokation på större allvar.

Ryska hybridangrepp är inget hypotetiskt hot

Misstankarna kommer också efter flera år av ryska hybridoperationer i Europa.

EU har under sommaren pekat ut den ryska säkerhetstjänsten FSB:s 16:e center för cyberoperationer och sabotage riktat mot europeisk kritisk infrastruktur. Polen hör till de länder där rysk aktivitet har kopplats till angrepp mot energianläggningar.

Det placerar dagens beredskap i ett bredare sammanhang.

En falskflaggoperation är fortfarande ett obekräftat scenario. Att Ryssland använder sabotage, cyberangrepp och andra hybrida metoder mot europeiska länder är däremot inte längre bara en teoretisk risk.

För den som vill förstå vad en attack mot ett Natoland faktiskt skulle innebära finns också vår guide om vad Nato och artikel 5 betyder för Sverige.

Ingen varning för en nära förestående invasion

Det är viktigt att skilja dagens larm från en varning om att ryska markstyrkor står redo att invadera Polen eller Baltikum.

Litauens försvarsledning har inte sett någon sådan styrkeuppbyggnad vid landets gränser.

Hotet som diskuteras ligger längre ner på konfliktskalan: sabotage, cyberangrepp, drönarincidenter och andra begränsade operationer som kan skapa stor effekt utan att Ryssland öppet går i krig med Nato.

Det är också där falskflaggan får sin betydelse.

En tydligt identifierad rysk militär attack mot Polen, Litauen, Lettland eller Estland skulle omedelbart väcka frågan om Natos kollektiva försvar. En oklar explosion där ursprung och avsikt är omtvistade är mycket svårare att hantera.

Ryssland skulle då kunna testa hur snabbt Nato kan enas om vad som faktiskt har hänt innan alliansen ens kommer fram till hur den ska svara.

Det är också relevant mot bakgrund av utvecklingen i kriget. I vår senaste analys av kriget i Ukraina går vi igenom hur konflikten och attackerna mot strategisk infrastruktur har utvecklats.

Kreml avvisar anklagelserna

Ryssland förnekar anklagelserna om att landet planerar nya operationer mot Nato-länderna.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov har beskrivit varningarna från regionen som skrämselpropaganda som används för att motivera en fortsatt militär upprustning nära Rysslands gränser.

Några offentliga bevis för att Moskva har beslutat att genomföra den falskflaggoperation som nu diskuteras har inte presenterats.

Det som faktiskt har förändrats är beredskapen.

Polen och de baltiska länderna behandlar numera sabotage mot energi- och transportinfrastruktur som ett tillräckligt konkret hot för att flytta militär, förstärka bevakning och förbereda alternativa försörjningsvägar.

Och om scenariot är att en framtida attack medvetet ska vara svår att tolka blir den första frågan efter en explosion inte bara vad som träffats.

Den blir vem som egentligen låg bakom.