581 394 personer utan svenskt medborgarskap har rösträtt i kommunvalet 2026. Det motsvarar 6,9 procent av hela väljarkåren. I vissa kommuner är andelen betydligt högre – i Eda och Haparanda är mer än var femte röstberättigad inte svensk medborgare. Samtidigt gäller helt andra regler i riksdagsvalet, där svenskt medborgarskap är ett krav.

Valmyndigheten fastställde rösträtten efter kvalifikationsdagen den 14 augusti och publicerade den nya statistiken den 18 augusti.

Totalt får 8 401 213 personer rösta i kommunvalet den 13 september 2026. Av dessa är 7 819 819 svenska medborgare och 581 394 saknar svenskt medborgarskap.

Det innebär att ungefär var fjortonde person som får rösta i kommunvalet inte är svensk medborgare.

Vem får rösta i valet 2026?

Reglerna skiljer sig tydligt mellan riksdagsvalet och valen till kommun och region.

Väljare	Rösträtt
Svensk medborgare, minst 18 år och folkbokförd i Sverige	Riksdag, kommun och region
Svensk medborgare som tidigare varit folkbokförd i Sverige men bor utomlands	Riksdag, om personen finns i röstlängden
EU-medborgare samt medborgare i Norge eller Island, minst 18 år och folkbokförda i Sverige	Kommun och region
Medborgare i andra länder, minst 18 år och folkbokförda i Sverige minst tre år i följd	Kommun och region
Statslös person, minst 18 år och folkbokförd i Sverige minst tre år i följd	Kommun och region
Person som enbart har samordningsnummer	Ingen rösträtt

För alla gäller att personen ska ha fyllt 18 år senast på valdagen.

Svenskt medborgarskap krävs för att rösta till riksdagen

Riksdagsvalet har de striktaste reglerna.

För att få rösta till riksdagen måste du vara svensk medborgare. Du ska dessutom vara eller tidigare ha varit folkbokförd i Sverige.

Det innebär att en person kan ha bott länge i Sverige och ha rätt att rösta i både kommun- och regionvalet men ändå sakna rösträtt till riksdagen om personen inte är svensk medborgare.

Även svenska medborgare som har flyttat utomlands kan rösta i riksdagsvalet, förutsatt att de finns upptagna i röstlängden.

Totalt är 8 046 725 personer röstberättigade i riksdagsvalet 2026.

Utländska medborgare kan rösta i kommun och region

I kommun- och regionvalen ser reglerna annorlunda ut.

Svenska medborgare har naturligtvis rösträtt om övriga villkor är uppfyllda, men även många utländska medborgare får rösta.

Den som är medborgare i ett annat EU-land, Norge eller Island behöver vara folkbokförd i den aktuella kommunen eller regionen. Något krav på tre års tidigare bosättning finns inte för dessa grupper.

För medborgare i andra länder gäller däremot att personen ska ha varit folkbokförd i Sverige minst tre år i följd före valdagen.

Eftersom valet hålls den 13 september 2026 betyder det att personen ska ha varit folkbokförd i Sverige sedan senast den 13 september 2023.

Samma treårsregel gäller för statslösa personer.

De fullständiga reglerna finns hos Valmyndigheten.

Här är andelen utan svenskt medborgarskap störst

Skillnaderna mellan kommunerna är stora.

Eda och Haparanda sticker ut tydligast. Där saknar drygt en femtedel av de röstberättigade i kommunvalet svenskt medborgarskap.

Kommun	Utan svenskt medborgarskap
Eda	1 360 av 6 597 – 20,6 %
Haparanda	1 491 av 7 367 – 20,2 %
Strömstad	1 818 av 10 687 – 17,0 %
Årjäng	1 241 av 7 911 – 15,7 %
Sigtuna	6 161 av 39 959 – 15,4 %
Botkyrka	10 977 av 73 467 – 14,9 %
Södertälje	11 751 av 79 206 – 14,8 %
Upplands-Bro	3 495 av 25 081 – 13,9 %
Solna	9 700 av 69 745 – 13,9 %
Högsby	575 av 4 194 – 13,7 %

Rikssnittet ligger på 6,9 procent.

Att flera gränskommuner ligger högt är särskilt tydligt. Eda ligger vid norska gränsen, medan Haparanda ligger direkt vid gränsen mot Finland.

Stockholm har flest – men inte högst andel

Det är också viktigt att skilja på flest personer och högst andel av väljarkåren.

Stockholms kommun har omkring 73 917 röstberättigade utan svenskt medborgarskap. Det är klart flest i landet, men eftersom Stockholms väljarkår är så stor motsvarar gruppen omkring 9,2 procent.

I Göteborg är antalet cirka 47 935 personer, motsvarande 9,8 procent.

Malmö har cirka 35 729 röstberättigade utan svenskt medborgarskap. Där är andelen betydligt högre: omkring 12,4 procent av väljarkåren.

Det betyder att de största kommunerna kan ha långt fler utländska medborgare med rösträtt räknat i personer, samtidigt som mindre kommuner som Eda och Haparanda får en betydligt högre procentandel.

Färre än vid valet 2022

Trots att den totala väljarkåren har vuxit är antalet röstberättigade utan svenskt medborgarskap mindre än vid valet 2022.

Då fanns omkring 603 204 personer i gruppen. Inför valet 2026 är motsvarande antal 581 394.

Det är en minskning med 21 810 personer, eller ungefär 3,6 procent.

Samtidigt har hela väljarkåren i kommunvalet vuxit från 8 196 423 personer 2022 till 8 401 213 inför valet 2026.

Andelen röstberättigade utan svenskt medborgarskap har därför sjunkit från cirka 7,4 procent till 6,9 procent.

Statistiken visar däremot inte ensam varför gruppen har minskat. Förändringen kan påverkas av flera saker, exempelvis att människor har blivit svenska medborgare, flyttat från Sverige eller på andra sätt lämnat den grupp som omfattas av statistiken.

Reglerna om utländska medborgares rösträtt är inte nya

Att personer utan svenskt medborgarskap får rösta i kommun- och regionval är ingen ny regel inför 2026.

Utländska medborgare fick rösträtt i svenska kommunalval första gången 1976.

Det nya den 18 augusti är i stället Valmyndighetens fastställda statistik inför just valet 2026, efter att kvalifikationsdagen passerat.

Det är därför viktigt att skilja mellan två saker: den nya siffran över hur många som får rösta och själva reglerna för rösträtt, som har funnits under lång tid.

581 394 med rösträtt betyder inte 581 394 röster

Att en person finns i röstlängden betyder förstås inte att personen faktiskt kommer att rösta.

Vid valet 2022 var valdeltagandet bland utländska medborgare i kommun- och regionvalen omkring 30 procent.

Det var nio procentenheter lägre än vid valet 2018.

Den siffran går inte att använda som en säker prognos för 2026, men den visar att antalet röstberättigade och antalet faktiskt avgivna röster är två helt olika saker.

Därför är den 14 augusti viktig

Rösträtten inför valet fastställdes utifrån folkbokföringen på kvalifikationsdagen den 14 augusti, 30 dagar före valdagen.

Det påverkar bland annat personer som flyttar strax före valet.

Om du var folkbokförd i en kommun den 14 augusti men därefter flyttar till en annan kommun är det fortfarande kommunen där du var folkbokförd på kvalifikationsdagen som du röstar till kommunfullmäktige i.

Du kan däremot förtidsrösta från din nya bostadsort.

Den som anser att uppgifterna i röstlängden är felaktiga kan begära rättelse hos länsstyrelsen. För valet 2026 måste en sådan begäran ha kommit in senast den 1 september.

Samordningsnummer ger inte rösträtt

En annan vanlig fråga är om personer med samordningsnummer får rösta.

Svaret är nej.

Rösträtten i kommun- och regionval bygger på att personen är folkbokförd i Sverige. Den som är folkbokförd får ett personnummer, medan samordningsnummer används för personer som inte är folkbokförda.

Ett samordningsnummer i sig ger därför ingen rösträtt.

Över 8,6 miljoner får rösta i minst ett val

När samtliga tre val räknas ihop får 8 628 119 personer rösta i minst ett av valen den 13 september.

Antalet röstberättigade skiljer sig mellan valen:

Val	Röstberättigade
Riksdagen	8 046 725
Regionfullmäktige	8 351 744
Kommunfullmäktige	8 401 213

Skillnaden förklaras framför allt av att svenskt medborgarskap krävs till riksdagen medan utländska medborgare under vissa förutsättningar får rösta i kommun- och regionvalen.

Den som vill ha hela genomgången av datum, förtidsröstning, röstkort och hur de olika valen fungerar hittar den i vår stora guide till valet 2026.

Valdagen är söndagen den 13 september 2026. Förtidsröstningen börjar den 26 augusti.