Vattennivån i Rhen har stigit något efter de senaste dagarnas extrema bottennivåer, men problemen är långt ifrån över. Vid den viktiga mätpunkten Kaub låg nivån på 14 centimeter tidigt den 19 augusti. Samtidigt har fraktkostnaderna på delar av floden mer än tredubblats och industriföretag tvingas flytta transporter till väg och järnväg. Om lågvattenläget fortsätter kan effekterna även nå svenska företag och konsumenter.

Rhen är en av Europas viktigaste transportleder. Varje år transporteras stora mängder kol, malm, kemikalier, oljeprodukter, spannmål och andra industrivaror på floden.

När vattennivån sjunker försvinner inte trafiken automatiskt. Problemet är i stället att fartygen måste minska lasten kraftigt för att inte gå för djupt.

I det extrema lågvattenläget har vissa fartyg kunnat lastas till omkring 20 procent av normal kapacitet. Det betyder fler transporter för samma mängd gods, högre kostnader och i vissa fall att företag måste hitta helt andra transportvägar.

14 centimeter vid Kaub – men Rhen är inte 14 centimeter djup

Den 19 augusti stod mätaren vid Kaub på omkring 14 centimeter. Några dagar tidigare hade den varit nere kring 5–6 centimeter.

Det är viktigt att skilja mätarställningen från det faktiska vattendjupet. En nivå på 14 centimeter betyder alltså inte att Rhen bara är 14 centimeter djup. Vid Kaub finns fortfarande ungefär ytterligare en meter vatten jämfört med den nivå som anges på mätaren.

Kaub är ändå särskilt viktigt eftersom sträckan fungerar som en flaskhals för trafiken mellan industriregionerna längre söderut och Nordsjöhamnar som Rotterdam.

Den officiella tyska prognosen pekar på stigande nivåer de närmaste dagarna. Runt den 20 augusti väntas nivån kunna nå omkring 33 centimeter och därefter omkring 40 centimeter.

Det är en förbättring, men fortfarande långt under normala förhållanden. Den officiella prognosen från ELWIS, den tyska vattenvägsmyndighetens informationssystem, visar att nivån med mycket stor sannolikhet fortsätter ligga under det viktiga lågvattenmärket även under de kommande dagarna.

Fraktpriserna har mer än tredubblats

Det extrema lågvattenläget syns tydligt i fraktpriserna.

Priset för att skicka en tankpråm från Rotterdam till Karlsruhe låg i slutet av juni på omkring 45 euro per ton. Den 31 juli hade priset stigit till omkring 150–155 euro per ton.

Det innebär en mer än tredubblad transportkostnad på drygt en månad.

För företag som transporterar stora mängder råvaror blir effekten snabbt betydande.

RheinCargo brukar exempelvis transportera omkring 24 000 ton kol och malm per dag mellan Rotterdam och Duisburg. Under lågvattenperioden har volymen periodvis sjunkit till omkring 14 500 ton och företaget har behövt komplettera transporterna med godståg.

Alternativen är dessutom begränsade. Tyska byggindustrin har uppskattat att det kan krävas upp till 150 lastbilar för att ersätta lasten på en enda pråm.

Industrin har redan börjat känna av problemen

Det handlar inte längre bara om dyrare transporter.

Kemibolaget Covestro har utlyst force majeure för vissa produkter vid fabriken i Dormagen efter transportproblemen. Produkterna används bland annat i madrasser och isolering till kylskåp.

Evonik har också haft störningar vid anläggningen i Marl.

På andra håll försöker företag flytta kol, malm och andra råvaror från floden till järnväg. Jordbruksföretag har samtidigt fått använda betydligt dyrare lastbilstransporter när bara en liten del av de normala volymerna kunnat gå på Rhen.

Problemet kan därför röra sig snabbt genom flera industriled.

Ett kemiföretag som får högre transportkostnader kan höja priserna på plast eller insatsvaror. Det påverkar i nästa steg exempelvis förpackningsföretag, byggindustri och tillverkare av konsumentprodukter.

Så kan svenska företag påverkas

För svenska företag är effekten framför allt indirekt.

Tyskland är Sveriges största handelspartner och svensk varuimport från landet uppgick 2025 till omkring 315 miljarder kronor. Det motsvarade ungefär 16 procent av Sveriges totala varuimport.

Sverige köper bland annat maskiner, fordon, kemikalier, industrikomponenter och andra insatsvaror från den tyska ekonomin.

Ett svenskt företag behöver därför inte själv transportera någonting på Rhen för att påverkas.

Om en tysk leverantör får dyrare transporter, brist på råvaror eller lägre produktion kan resultatet bli högre inköpspriser eller längre leveranstider även för svenska kunder.

Svenska industribolag kan dessutom påverkas från andra hållet.

Svensk varuexport till Tyskland var omkring 205 miljarder kronor 2025. Om lågvattenproblemen blir så långvariga att den tyska industriproduktionen bromsar kan efterfrågan på svenska produkter och komponenter minska.

Forskning från Kielinstitutet har tidigare uppskattat att en hel månad med sammanhängande mycket låga vattennivåer kan minska den tyska industriproduktionen med omkring 1 procent, allt annat lika.

Det är ingen prognos för augusti 2026, men visar hur stor betydelse floden kan få när problemen består länge.

Kan svenska konsumentpriser stiga?

Även konsumenterna kan i förlängningen märka av situationen.

Den första effekten uppstår hos företagen. Dyrare transporter höjer kostnaden för råvaror och insatsvaror. Företag som behöver ersätta pråmar med järnväg eller lastbil får ytterligare kostnader.

Nästa fråga blir hur mycket av detta som företagen för vidare till kunderna.

Det skulle exempelvis kunna påverka priser på importerade industrivaror, plastprodukter, förpackningar och vissa konsumtionsvaror.

Men det är för tidigt att tala om någon tydlig svensk inflationseffekt.

För att problemen på Rhen ska få märkbar effekt på svenska konsumentpriser krävs sannolikt att störningarna fortsätter under längre tid eller leder till tydligare brist på varor.

Det finns däremot historiska exempel på att effekten kan bli stor. Under lågvattenperioden 2018 bidrog problemen med tankpråmar bland annat till högre drivmedelspriser i delar av Tyskland.

Transport- och energikostnader kan sedan spridas vidare genom ekonomin, på ungefär samma sätt som när stigande oljepriser pressar både företag och hushåll.

Företagen är bättre förberedda än 2018

Det finns samtidigt flera skäl till att inte dra för stora slutsatser ännu.

Efter lågvattenkrisen 2018 har industrin investerat i bättre beredskap. Det finns fartyg som klarar grundare vatten, företag håller större lager och fler har planer för att snabbt flytta transporter till järnväg eller väg.

Vattennivån vid Kaub väntas dessutom stiga från de allra lägsta nivåerna under de närmaste dagarna.

Men en kort återhämtning räcker inte nödvändigtvis.

Efter den långvariga torkan kan det ta veckor innan vattennivåerna är tillbaka på mer normala nivåer. Så länge fartygen inte kan lastas normalt ligger trycket kvar på transportkostnaderna.

Det här blir avgörande de närmaste veckorna

För industrin är frågan inte bara om Rhen stiger några centimeter.

Det viktiga är om nivåerna stiger tillräckligt mycket och ligger kvar där så att pråmarna åter kan ta betydligt större laster.

Om det sker snabbt kan problemen framför allt bli en tillfällig kostnadschock.

Om lågvattenläget däremot fortsätter långt in på sensommaren växer risken för större produktionsstörningar, dyrare råvaror och svagare industriproduktion i Tyskland.

Då blir Rhen också en ekonomisk fråga för Sverige. Inte för att svenska företag plötsligt står utan en egen transportled, utan för att stora delar av svensk industri är tätt sammankopplade med den tyska och centraleuropeiska ekonomin.