Anmälningarna om rekrytering av barn och unga till kriminalitet ökade med omkring 20 procent under försommaren och sommaren. Det sker trots polisens särskilda mobilisering inför sommarlovet. Samtidigt visar polisens och Ekots uppgifter hur rekryteringen kan börja med något så till synes oskyldigt som godis eller små summor pengar och snabbt gå vidare till kriminella uppdrag.

Under maj, juni och juli 2026 registrerades 240 anmälningar om involverande av underårig i brottslighet. Under motsvarande månader förra året var antalet 197.

Det är 43 fler anmälningar och en ökning på knappt 22 procent. Polisen beskriver utvecklingen avrundat som omkring 20 procent.

Ökningen kommer under en period då polisen varit särskilt inriktad på att förhindra att barn dras in i kriminella nätverk.

Men statistiken behöver läsas med viss försiktighet. Fler anmälningar behöver inte betyda att den faktiska rekryteringen har ökat exakt lika mycket. En del av ökningen kan också bero på att föräldrar, skolpersonal och andra vuxna blivit bättre på att upptäcka och anmäla misstänkta rekryteringsförsök.

Godis och småpengar kan vara första steget

Rekryteringen behöver inte börja med ett erbjudande om att sälja narkotika eller bära ett vapen.

Polisen har beskrivit hur äldre ungdomar söker kontakt med yngre barn på platser där de redan befinner sig, exempelvis kring idrottsplatser, skolor och bostadsområden.

Den första kontakten kan vara betydligt mer vardaglig.

Barnet kan bjudas på godis eller få en mindre summa pengar. Därefter kan det komma frågor om enklare tjänster och möjligheten att tjäna mer.

På så sätt byggs en relation upp innan barnet fullt ut förstår vad kontakten kan leda till.

Ekot har under sommaren dokumenterat sådana försök även ute bland barn.

Metoden liknar det som Brottsförebyggande rådet tidigare beskrivit som en form av uppvaktning eller grooming. Den yngre personen får pengar, uppmärksamhet, gemenskap eller status genom kontakten med en äldre ungdom.

Sedan kan kraven öka.

Rekryterarna är ofta unga själva

Det handlar inte alltid om vuxna gängmedlemmar som direkt söker upp barn.

I Brås kartläggning var den som rekryterade ofta en pojke eller ung man i ungefär 15–20-årsåldern, medan den som rekryterades ofta var mellan 12 och 15 år.

Det innebär att barn och ungdomar kan fungera som länkar i en längre kedja där yngre personer rekryterar ännu yngre.

Polisen har samtidigt sett att problemet når långt ner i åldrarna.

Mellan 2023 och 2025 tredubblades antalet 13- och 14-åringar som misstänktes för våldshändelser i kriminella miljöer. Det finns också dokumenterade fall där barn under 13 år har utfört uppdrag åt kriminella.

Under 2025 identifierades exempelvis tio barn mellan 7 och 12 år som hade tagit sådana uppdrag. Ett av fallen gällde en 12-årig flicka som transporterade två skarpa handgranater.

Det betyder inte att barn i de allra lägsta åldrarna står för huvuddelen av rekryteringen. Men fallen visar hur långt ned i åldrarna nätverken kan söka sig.

Frågan om barns ålder har också fått större politisk betydelse efter beslutet att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för vissa särskilt grova brott.

Kontakten flyttas från Tiktok till krypterade chattar

En stor del av rekryteringen sker samtidigt på nätet.

Polisen pekar ut bland annat Tiktok, Instagram och Snapchat som plattformar där den första kontakten kan etableras.

Därefter kan kommunikationen flyttas vidare till mer slutna tjänster som Telegram och Signal.

När kontakten väl etablerats kan erbjudandena bli betydligt mer konkreta.

Det kan handla om att transportera narkotika, pengar eller vapen, att hota någon, utföra en brandattack eller i de grövsta fallen delta i en skjutning.

Barn kan också få i uppdrag att själva rekrytera andra.

Den digitala rekryteringen gör samtidigt geografiska avstånd mindre betydelsefulla. Den som beställer ett brott och barnet som ska utföra det behöver inte befinna sig i samma stad eller ens känna varandra sedan tidigare.

Id-handlingen kan bli ett sätt att kontrollera barnet

Polisen varnar också för att ungdomar kan uppmanas att skicka en bild på sitt pass eller sin id-handling.

För rekryteraren kan det vara ett sätt att kontrollera att personen är verklig och inte arbetar för polisen.

Men när nätverket väl har barnets identitet kan uppgifterna också användas för att utöva press.

Det skapar en situation där samma kontakt som från början lockade med pengar eller gemenskap senare kan övergå i hot.

Rekrytering och kontroll kan därför gå in i varandra.

Barnet behöver inte nödvändigtvis fortsätta frivilligt bara för att det första uppdraget accepterades frivilligt.

Polisen mobiliserade inför sommaren

Inför sommarlovet genomförde polisen en nationell informationssatsning om hur kriminella rekryterar barn.

Budskapet spreds bland annat på Snapchat, Youtube, Tiktok, Facebook och Instagram.

Bakgrunden var att sommaren ses som en särskilt känslig period. När skolor stänger och organiserade fritidsaktiviteter minskar kan vissa barn få mindre kontakt med vuxna samtidigt som de vistas mer ute eller på sociala medier.

Polisen har också arbetat inom Operation Augere, en särskild insats för att minska rekryteringen av barn till grova våldsbrott.

Ändå visar de nya siffrorna fler anmälningar än förra sommaren.

Därför går det inte att säga att polisens satsning misslyckats

Den enklaste slutsatsen vore att polisens insatser inte fungerat.

Så långt räcker dock inte statistiken.

Ett av målen med satsningarna har varit just att fler vuxna ska känna igen signalerna och anmäla när de misstänker att ett barn håller på att dras in i kriminalitet.

Om fler försök upptäcks kan antalet anmälningar därför öka även om polisens arbete samtidigt förhindrar andra rekryteringar.

Problemet är också att rekryteringen sker på flera arenor samtidigt.

En ökad polisnärvaro kring en idrottsplats kan göra fysisk rekrytering svårare där, men den stoppar inte automatiskt en första kontakt via Snapchat några timmar senare.

Dessutom kan förloppet gå snabbt. Barn behöver inte genomgå en lång kriminell karriär innan de får allvarliga uppdrag. Brås forskning har visat att steget från inträde i en kriminell miljö till uppgifter kopplade till vapen och våld ibland kan vara kort.

Det ger polis, skola och socialtjänst ett litet tidsfönster att ingripa.

Informationsdelningen är fortfarande en svag punkt

Polisen har även pekat på behovet av bättre informationsutbyte mellan myndigheter och andra aktörer runt barnet.

Skola, socialtjänst och polis kan var för sig sitta på delar av informationen utan att någon ser hela bilden tillräckligt tidigt.

Nya möjligheter att dela information har införts, men polisen har konstaterat att de ännu används olika mycket på olika håll i landet.

Samtidigt infördes den 15 juli nya regler som gör det möjligt att kräva att vissa värdtjänster snabbt tar bort material som används för att rekrytera barn till kriminalitet.

De reglerna började dock gälla först under slutet av den period som den nya statistiken omfattar och träffar inte alla former av privata konversationer.

Det är därför för tidigt att avgöra vilken effekt de får.

Polisen beskriver på sin webbplats fler exempel på hur barn och unga rekryteras in i kriminalitet.

Det de nya siffrorna framför allt visar är att problemet inte har försvunnit trots den ökade uppmärksamheten.

Rekryteringen kan börja med en kontakt på nätet eller med godis på en idrottsplats. Steget därifrån till pengar, uppdrag och kontroll kan sedan gå betydligt snabbare än omgivningen hinner upptäcka.