Fler än hälften av väljarna tycker nu att regeringen gör ett bra jobb, enligt en ny mätning från Indikator Opinion. Det är det högsta betyget hittills under mandatperioden. Uppgången ger Tidöpartierna ett starkare utgångsläge inför valet – men oppositionen leder fortfarande och flera av väljarnas viktigaste frågor är samtidigt regeringens svagaste områden.

Högsta betyget under hela mandatperioden

Regeringen går in i slutspurten inför valet med sitt bästa betyg hittills.

I den nya undersökningen från Indikator Opinion för Ekot svarar drygt hälften av väljarna att regeringen gör ett bra jobb. Någon exakt procentsiffra för det sammanvägda betyget har ännu inte redovisats, men nivån är den högsta sedan regeringen tillträdde.

Utvecklingen blir tydlig när resultatet jämförs med tidigare mätningar.

Hösten 2023 var missnöjet betydligt större. Då tyckte 57 procent att regeringen gjorde ett dåligt jobb, medan bara 37 procent gav ett positivt omdöme.

Nu har bilden vänt.

Den nya mätningen som Ekot publicerat visar dessutom att regeringen får sina bästa omdömen för brottsbekämpningen och ekonomin.

Det är två områden där regeringens betyg förbättrats tydligt under mandatperioden.

Ekonomin och brotten lyfter regeringen

Redan i Indikators januarimätning syntes en tydlig förändring.

Då ansåg 51 procent att regeringen skötte ekonomin bra. För brottsbekämpningen var motsvarande andel 44 procent.

Brottsfrågan hade då förbättrats kraftigt jämfört med hösten 2023, när bara omkring en fjärdedel av väljarna gav regeringen ett positivt betyg på området.

Det är politiskt viktigt för Tidöpartierna.

Ekonomi och kriminalitet har varit två centrala delar av regeringens politiska profil. När fler väljare samtidigt upplever att ekonomin går åt rätt håll blir det lättare för regeringspartierna att argumentera för att mandatperiodens politik faktiskt har gett resultat.

Det syns också i de senaste opinionsmätningarna.

I Indikators augustimätning fick Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet tillsammans 51,3 procent. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna fick 46,6 procent.

Oppositionens ledning var därmed 4,7 procentenheter.

Det är fortfarande ett tydligt försprång, men betydligt mindre än tidigare under sommaren.

Regeringsbetyget är bättre än opinionsläget

Det är samtidigt viktigt att skilja mellan två saker.

Att fler än hälften tycker att regeringen gör ett bra jobb betyder inte att samma väljare tänker rösta på något av regeringspartierna.

En väljare kan vara nöjd med regeringens arbete men ändå föredra Socialdemokraterna, Centerpartiet eller något annat oppositionsparti på valdagen.

Dessutom består Tidösamarbetet av fyra partier, medan regeringen formellt utgörs av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Sverigedemokraterna samarbetar med regeringen men sitter inte i den.

Därför är rekordbetyget snarare ett tecken på att regeringssidan har fått bättre politiskt momentum än ett bevis på att Tidöpartierna har tagit ledningen.

Samma försiktighet behövs när olika opinionsmätningar jämförs.

I Hurbra:s genomgång av Demoskops augustimätning var skillnaden mellan blocken 3,7 procentenheter.

I SVT/Verians augustimätning var oppositionens ledning däremot hela tio procentenheter.

Instituten ger alltså olika besked om exakt hur stort avståndet är. Den gemensamma bilden är fortfarande att oppositionen leder.

Vården är regeringens stora problem

Den kanske mest intressanta delen av Indikators nya mätning är därför inte det sammanlagda betyget utan vilka frågor väljarna är nöjda respektive missnöjda med.

Regeringen får bra betyg för ekonomin och brottsbekämpningen.

Betydligt svagare ser det ut inom bland annat klimat och välfärd.

Samtidigt ligger sjukvården kvar som väljarnas viktigaste fråga.

Det skapar ett tydligt problem för regeringssidan.

I Indikators januarimätning tyckte bara 27 procent att regeringen skötte sjukvården bra. Hela 66 procent gav regeringen dåligt betyg på området.

Skolan låg också svagt, med 29 procent positiva omdömen och 62 procent negativa.

De siffrorna är från januari och ska inte blandas ihop med den nya augustimätningen, där motsvarande exakta procenttal ännu inte har redovisats. Men de visar var regeringens långvariga svagheter finns.

I en tidigare mätning inför valet svarade 19 procent att sjukvården var den viktigaste valfrågan. Ekonomin låg då tvåa på 15 procent.

Att regeringen lyckats förbättra sitt betyg på ekonomin är därför betydelsefullt.

Men om vården fortfarande väger tyngst för väljarna kan oppositionen samtidigt ha ett starkt angreppsläge i en fråga där regeringen länge fått betydligt sämre omdömen.

Liberalerna kan avgöra hela regeringsfrågan

Ett annat problem återstår oavsett hur populär regeringen blir.

Liberalerna ligger långt under riksdagsspärren.

I Indikators augustimätning fick partiet bara 2,2 procent.

Det betyder att Tidöpartierna inte enbart behöver minska oppositionens försprång. De måste också hantera risken att ett av de fyra partierna inte kommer in i riksdagen.

Om Liberalerna hamnar under fyra procent på valdagen kan mandatfördelningen förändras kraftigt även om det sammanlagda stödet för Tidöpartierna fortsätter att öka.

Det gör L:s utveckling under slutspurten till minst lika viktig som själva blockgapet.

Valspurten har blivit mer öppen

Det nya rekordbetyget förändrar ändå spelplanen.

Regeringen går inte längre in i valets slutskede med samma tydliga motvind som präglade stora delar av mandatperioden. Fler väljare uppskattar regeringens arbete, betyget på ekonomin har förbättrats och Tidöpartierna har i åtminstone vissa mätningar minskat avståndet till oppositionen.

Det ger Ulf Kristerssons regeringssida ett betydligt bättre utgångsläge än för bara några månader sedan.

Men rekordbetyget löser inte allt.

Oppositionen leder fortfarande i opinionsmätningarna. Liberalerna är långt under spärren. Och sjukvården – väljarnas viktigaste fråga – tillhör de områden där regeringen haft sina största problem.

Valets sista veckor kan därför i stor utsträckning handla om huruvida regeringen lyckas omvandla ett bättre betyg på själva regeringsarbetet till faktiska röster.

Det är den skillnaden som i slutänden avgör om rekordbetyget också blir början på en politisk comeback.