Räntebotten kan vara nådd. Både SEB och Swedbank har nu tidigarelagt sina prognoser för nästa räntehöjning, samtidigt som Riksbanken själv öppnar för en höjning senare i år. För svenska bolånetagare innebär omsvängningen att det blir betydligt svårare att räkna med fortsatt fallande räntor.
På bara några månader har utsikterna för svenska räntor förändrats tydligt.
Swedbank räknar nu med att Riksbanken höjer styrräntan från 1,75 till 2,00 procent redan i november 2026. Därefter väntas ytterligare en höjning till 2,25 procent i februari 2027.
Så sent som i maj var bankens prognos att styrräntan skulle ligga kvar på 1,75 procent under både 2026 och 2027.
Även SEB har gjort en tydlig omsvängning. Banken tror nu på en första höjning i mars 2027 och ytterligare en till 2,25 procent i september samma år. Tidigare räknade SEB med att den första höjningen skulle dröja till slutet av 2027.
Det betyder att diskussionen om svenska räntor snabbt har förändrats. Frågan är inte längre främst om Riksbanken kommer att sänka räntan ytterligare, utan när nästa höjning kommer.
Bankernas nya prognoser
| Aktör | Ny prognos | Tidigare prognos |
|---|---|---|
| Swedbank | 2,00 procent i november 2026, 2,25 procent i februari 2027 | 1,75 procent under hela 2026 och 2027 |
| SEB | 2,00 procent i mars 2027, 2,25 procent i september 2027 | Första höjningen mot slutet av 2027 |
| Riksbanken | 1,75 procent, men höjning senare under 2026 är möjlig | Ingen beslutad höjning |
SBAB har dessutom gått ännu längre och räknar med två höjningar redan under slutet av 2026.
Sammantaget pekar prognoserna mot att perioden med fallande svenska räntor kan vara över.
Tre inflationsöverraskningar förändrar bilden
En viktig förklaring är att inflationen har blivit högre än ekonomerna räknat med.
SEB:s chefsekonom Jens Magnusson pekar på att inflationen har överraskat på uppsidan under tre månader i följd.
Det betyder inte att den officiella inflationen just nu är hög.
Tvärtom.
KPIF-inflationen föll enligt SCB från 1,3 procent i juni till bara 0,7 procent i juli. KPIF exklusive energi låg på 0,6 procent.
Det kan därför verka motsägelsefullt att bankerna samtidigt börjar tala om räntehöjningar.
Förklaringen är att flera tillfälliga åtgärder pressar ned den uppmätta inflationen. Ekonomerna försöker därför också bedöma hur prisutvecklingen ser ut när sådana effekter räknas bort.
SEB bedömer att inflationen utan de tillfälliga prisåtgärderna låg omkring 1,6 procent i juli och kan gå över 2 procent under första halvåret 2027.
Swedbank ser ett ännu större inflationstryck framöver och räknar med att den underliggande inflationen kan nå omkring 2,7 procent i början av 2027.
Banken pekar bland annat på högre fraktkostnader, priseffekter från konflikten i Mellanöstern och risker kopplade till extremväder.
Svensk ekonomi går bättre än väntat
Den andra stora förklaringen är att konjunkturen ser starkare ut.
SEB höjer sin prognos för svensk BNP-tillväxt 2026 från 2,6 till 2,7 procent. För 2027 ligger prognosen kvar på 2,9 procent.
En starkare ekonomi förändrar Riksbankens läge.
När ekonomin är svag måste centralbanken väga risken för inflation mot risken att högre räntor bromsar konsumtion, investeringar och arbetsmarknad ytterligare.
Om tillväxten i stället tar fart samtidigt som inflationstrycket stiger får Riksbanken större utrymme att höja.
Dagens styrränta på 1,75 procent ligger dessutom i den lägre delen av det intervall som Riksbanken bedömer kan vara en långsiktigt neutral räntenivå.
Riksbanken har själv öppnat dörren
Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid beskedet den 20 augusti.
Men beskedet innehöll samtidigt en tydlig varning.
Både inflationen och den ekonomiska tillväxten hade blivit högre än Riksbanken räknade med i sin prognos i juni. Banken konstaterade därför att sannolikheten för en höjning senare under året fortfarande fanns kvar.
Det är inte samma sak som att en höjning är beslutad.
Riksbanken lyfter samtidigt flera faktorer som talar åt motsatt håll. Företagens prisplaner har dämpats, leveransproblemen har minskat och arbetslösheten är fortfarande hög.
Utvecklingen under hösten blir därför avgörande.
Vad betyder det för bolåneräntorna?
För bolånetagare är den viktigaste förändringen att det blir allt svårare att räkna med ytterligare stora räntenedgångar.
De faktiska bolåneräntorna hade fortfarande sjunkit i den senaste heltäckande statistiken.
Den genomsnittliga rörliga räntan på nya bolån låg på 2,75 procent i juni, ned från 2,78 procent i maj.
Det innebär inte automatiskt att räntorna börjar stiga direkt om bankernas prognoser ändras.
Men särskilt de bundna bolåneräntorna påverkas av marknadens förväntningar långt innan Riksbanken faktiskt fattar sitt nästa beslut.
Om investerare börjar räkna med högre styrränta under 2026 och 2027 kan marknadsräntorna stiga. Det kan i sin tur slå igenom i bankernas finansieringskostnader och bolåneerbjudanden.
Räntebotten kan därför nås på bolånemarknaden innan Riksbankens första höjning genomförs.
Så mycket kostar en höjning
För ett hushåll med stora lån behöver även ganska små ränterörelser tas med i kalkylen.
En räntehöjning på 0,25 procentenheter innebär ungefär 208 kronor högre räntekostnad per månad och lånad miljon, före skattereduktion.
| Bolån | +0,25 procentenheter | +0,50 procentenheter |
|---|---|---|
| 1 miljon kronor | cirka 208 kr/mån | cirka 417 kr/mån |
| 2 miljoner kronor | cirka 417 kr/mån | cirka 833 kr/mån |
| 3 miljoner kronor | cirka 625 kr/mån | cirka 1 250 kr/mån |
| 4 miljoner kronor | cirka 833 kr/mån | cirka 1 667 kr/mån |
| 5 miljoner kronor | cirka 1 042 kr/mån | cirka 2 083 kr/mån |
Beloppen är före skattereduktion för ränteutgifter.
För ett hushåll med tre miljoner kronor i bolån skulle alltså två höjningar på sammanlagt 0,50 procentenheter innebära omkring 1 250 kronor mer i räntekostnad varje månad före skattereduktion.
Bör man binda bolånet nu?
De nya prognoserna är inte i sig ett tillräckligt skäl för alla hushåll att binda räntan.
Bankernas prognoser kan ändras igen och en svagare konjunktur eller snabbt fallande inflation kan förändra Riksbankens planer.
Men kalkylen har blivit annorlunda.
Under en lång period har många bolånetagare kunnat utgå från att nästa stora ränterörelse sannolikt skulle vara nedåt. Den utgångspunkten är betydligt svagare nu.
För hushåll med små marginaler kan det därför vara läge att jämföra kostnaden för olika bindningstider och värdera hur mycket tryggheten är värd.
Hushåll med större marginaler kan fortfarande välja rörlig ränta och acceptera risken för högre kostnader.
Det viktigaste är att inte välja utifrån antagandet att bolåneräntan fortsätter att falla.
Hushållen bör stresstesta för högre ränta
Ett rimligt sätt att förbereda ekonomin är att räkna på vad som händer om bolåneräntan stiger med 0,5 procentenheter.
Det är ungefär den uppgång som både Swedbank och SEB nu ser framför sig, även om tidpunkten skiljer sig kraftigt.
För ett hushåll med fyra miljoner kronor i bolån innebär det omkring 1 667 kronor högre räntekostnad per månad före skattereduktion.
Klarar hushållsbudgeten det utan problem finns det större utrymme att fortsätta med rörligt.
Är marginalerna redan små blir den nya prognosbilden viktigare.
Är räntenedgången över?
Det går ännu inte att slå fast att bolåneräntorna har vänt upp.
Men signalerna har förändrats tydligt.
Swedbank har på några månader gått från att tro på oförändrad styrränta under två år till att räkna med en höjning redan i november. SEB har flyttat sin första förväntade höjning från slutet av 2027 till mars.
SBAB räknar också med höjningar under hösten.
Och Riksbanken har själv konstaterat att en höjning senare under året kan bli aktuell.
För svenska hushåll är därför den viktigaste slutsatsen inte att räntan säkert kommer att stiga i höst.
Det är att fortsatta räntesänkningar inte längre bör vara grundscenariot i privatekonomin.
Nästa viktiga besked kommer när ny statistik över bolåneräntorna publiceras den 27 augusti, följt av nya svenska inflationssiffror den 7 september och Riksbankens nästa fullständiga prognos den 24 september.