Albaniens premiärminister Edi Rama vill införa böter på upp till 500 000 lek, motsvarande drygt 50 000 kronor, för personer som stannar kvar vid våldsamma demonstrationer. Beskedet kom på söndagen den 25 oktober. Bara timmar senare samlades nya demonstranter i huvudstaden Tirana, där stolar som Rama placerat ut som en inbjudan till dialog sattes i brand.

De nya protesterna markerar ännu en dag av växande missnöje med regeringen. Studenternas ursprungliga krav på bättre utbildning och ekonomiska reformer har utvecklats till en bredare protestvåg mot korruption och premiärminister Edi Ramas styre.

Söndagens demonstration inleddes vid utbildningsministeriet i Tirana. Flera hundra unga människor deltog enligt lokala medier innan demonstranterna fortsatte mot premiärministerns kontor.

Där förstördes och antändes stolar som Rama tidigare hade ställt fram som en symbolisk inbjudan till samtal med demonstranterna.

Händelsen inträffade bara timmar efter att premiärministern presenterat regeringens nya åtgärder mot protestvåld.

Böter på 500 000 lek även för den som inte använder våld

Den mest uppmärksammade delen av regeringens lagpaket gäller möjligheten att bötfälla personer som deltar i demonstrationer som övergår i våldsamheter.

Enligt förslaget ska den som medvetet stannar kvar i en våldsam folksamling efter polisens uppmaning att lämna platsen kunna få böter på upp till 500 000 albanska lek.

Det motsvarar drygt 50 000 svenska kronor.

Regeln skulle innebära att även personer som inte själva kastar föremål, anlägger bränder eller förstör egendom kan straffas ekonomiskt.

Det avgörande är enligt regeringens beskrivning om personen stannar kvar trots att polisen har beordrat folksamlingen att skingras.

Förslaget innebär däremot inte att samtliga deltagare i en demonstration automatiskt ska bötfällas om någon annan börjar använda våld.

Journalister, sjukvårdspersonal, observatörer och förbipasserande omfattas enligt regeringens presentation av särskilda undantag.

Bötesreglerna ingår i ett föreslaget lagpaket. Det är ännu inte bekräftat att samtliga bestämmelser har antagits och trätt i kraft.

Regeringen vill ge polisen större befogenheter

Böterna är en del av ett större paket som Rama presenterade under söndagen.

Regeringen vill bland annat införa ekonomiska sanktioner mot deltagande i otillåtna sammankomster och personer som vägrar följa polisens anvisningar.

Böterna för sådana överträdelser föreslås ligga mellan 10 000 och 100 000 lek. Den som blockerar trafiken ska kunna få böter på 5 000 lek.

Dessutom vill regeringen ge polisen möjlighet att under vissa förutsättningar begränsa demonstrationer nära känsliga institutioner under perioder på upp till 72 timmar.

Ytterligare åtgärder gäller maskering vid demonstrationer, uppmaningar till våld på internet och registrering av personer som misstänks delta i våldsamma aktiviteter.

För minderåriga över 14 år föreslås även att vårdnadshavare i vissa fall ska kunna bli betalningsansvariga.

Samtidigt vill regeringen införa ett ersättningssystem för företag som drabbas av skadegörelse. Staten ska enligt förslaget kunna ersätta mellan 70 och 100 procent av vissa verifierade skador.

I regeringens presentation av lagpaketet framhåller Rama att åtgärderna ska skydda allmänheten och samtidigt respektera demonstrationsfriheten.

Han har hänvisat till europeiska förebilder för delar av regelverket.

De föreslagna befogenheterna väcker samtidigt frågor om gränsen mellan att bekämpa våld och att begränsa möjligheten att delta i politiska protester.

Demonstranter brände Ramas stolar i Tirana

Söndagens demonstration blev en direkt markering mot regeringens nya besked.

När demonstranterna nådde området utanför premiärministerns kontor förstördes de stolar som Rama hade placerat där som en inbjudan till dialog.

Flera stolar sattes i brand.

Reuters rapporterade om händelserna under söndagseftermiddagen. Lokala medier beskrev hur polisen övervakade demonstrationen vid regeringsbyggnaden.

Vid tidpunkten för rapporteringen fanns inga bekräftade uppgifter om nya omfattande sammanstötningar mellan polis och demonstranter under söndagen.

Protesterna hade då pågått i tretton dagar.

Rama har avvisat kraven på att avgå under trycket från våldsamma protester, men samtidigt medgett att delar av missnöjet och kritiken mot samhällsförhållandena är berättigade.

Utbildning, arbetslöshet och korruption bakom protesterna

Den pågående protestvågen har sina rötter i missnöjet med Albaniens utbildningssystem.

Studenter kräver bland annat lägre studieavgifter, större offentliga investeringar och åtgärder mot korruption inom utbildningssektorn.

Men protesterna handlar numera om betydligt mer än studenternas ekonomiska villkor.

Många unga albaner har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Enligt landets statistikmyndighet INSTAT låg ungdomsarbetslösheten bland personer mellan 15 och 29 år på 17,7 procent under andra kvartalet 2026.

Det var en ökning från 15,7 procent under motsvarande period året före.

Den totala arbetslösheten låg samtidigt på 8,3 procent.

Skillnaden visar att unga fortfarande möter betydligt större svårigheter på arbetsmarknaden än befolkningen som helhet.

Kritiken omfattar också bristande framtidsutsikter, kvaliteten på utbildningen och misstankar om att politiska kontakter påverkar hur offentliga resurser fördelas.

Korruptionsutredning ökar pressen på Rama

Protesterna sammanfaller med en omfattande korruptionsutredning mot Belinda Balluku, Albaniens tidigare vice premiärminister och infrastrukturminister.

Den 20 oktober formaliserade landets särskilda åklagarmyndighet mot korruption och organiserad brottslighet, SPAK, allvarliga anklagelser mot Balluku.

Misstankarna gäller bland annat korruption, penningtvätt och oegentligheter i offentliga upphandlingar.

Utredningen berör bland annat byggkontrakt värda över 200 miljoner euro. Balluku har tidigare förnekat brott.

Rättsprocessen har gett protesterna ytterligare politisk tyngd eftersom misstankarna rör en person som tidigare tillhört regeringens innersta krets.

Det betyder inte att premiärministern själv är misstänkt för brotten, men utredningen har förstärkt kritiken mot hans regeringsledning.

Största utmaningen mot Rama på flera år

Edi Rama har styrt Albanien sedan 2013 och säkrade en fjärde mandatperiod efter valet 2025.

Hans långa tid vid makten har präglats av både ekonomiska reformer, ambitioner om EU-medlemskap och återkommande kritik mot korruption och politisk maktkoncentration.

Den nuvarande protestvågen skiljer sig från många tidigare missnöjesyttringar genom att studenternas krav har utvecklats till en bredare rörelse mot regeringens politik.

Samtidigt kommer protesterna under en känslig period för Albaniens EU-förhandlingar.

EU har återkommande pekat på behovet av starkare rättsstatliga institutioner, bättre korruptionsbekämpning och ett fungerande demokratiskt system.

Albanien har gjort framsteg i medlemskapsförhandlingarna, men korruptionsfrågan och de politiska motsättningarna är fortsatt viktiga hinder.

Ramas nya förslag om böter och utökade polisiära befogenheter innebär därför mer än en konflikt om ordningen vid demonstrationer. Det aktualiserar också hur regeringen hanterar politiskt missnöje och medborgarnas rätt att protestera.

Premiärministern har hittills vägrat lämna sin post. Demonstranterna fortsätter samtidigt att kräva hans avgång.