Svensk polis förbereder skarp användning av AI-baserad ansiktsigenkänning i realtid. I region Syd ska tekniken börja användas under hösten, med Malmö som en av platserna där kamerorna ska kunna hjälpa polisen att hitta misstänkta och andra eftersökta personer direkt.
Lagen som tillåter användningen gäller sedan den 1 juli 2026. Polisen har hittills testat tekniken på inspelningar från sin nationella kameraplattform, men förbereder nu steget från testverksamhet till operativ användning.
Något exakt startdatum för Malmö har inte offentliggjorts. Det är inte heller känt vilka kameror eller områden som kommer att användas först.
Polisen hoppas kunna gripa misstänkta snabbare
Ansiktsigenkänningen ska framför allt hjälpa polisen i situationer där det redan finns en bild på en misstänkt, men där det är svårt att hitta personen.
Ett möjligt användningsområde är jakten på personer som misstänks ha utfört beställningsmord. Om en misstänkt fångas av en ansluten kamera ska systemet kunna uppmärksamma polisen direkt, i stället för att stora mängder filmmaterial granskas manuellt i efterhand.
– Vi slipper leta efter en nål i en höstack, nu kan vi gå på nålen direkt, säger Jimmy Lindin, chef för polisens kamerabevakning och analys i region Syd, till Dagens Nyheter.
Tekniken blir ytterligare ett verktyg i den bredare utbyggnad av övervakning och tvångsmedel som också är en viktig del av debatten om brott och straff inför valet 2026.
Så fungerar ansiktsigenkänningen i praktiken
Polisen börjar med ett foto eller annat bildmaterial på den person som ska hittas. Personens ansiktsdrag omvandlas till en biometrisk mall som systemet kan jämföra med ansikten i kamerornas direktsändningar.
När människor passerar en ansluten kamera analyseras deras ansiktsbilder. Systemet räknar ut hur väl varje ansikte stämmer överens med mallen för den eftersökta personen.
Om likheten når över ett bestämt tröskelvärde skapas en möjlig träff. Den kan sedan granskas av polisen och användas för att dirigera personal till platsen.
En AI-träff är inte samma sak som ett säkert konstaterande av en persons identitet. Beslut med negativa rättsliga följder får inte fattas enbart utifrån systemets resultat. Träffen måste kontrolleras av människor och bedömas tillsammans med annan tillgänglig information.
Kamerans placering, ljuset, bildkvaliteten och hur tydligt personens ansikte syns påverkar resultatet. Ett ansikte som är skymt, vänt åt sidan eller fångas på för långt avstånd kan vara betydligt svårare att jämföra.
När får polisen använda tekniken?
Ansiktsigenkänningen får inte aktiveras för att rutinmässigt identifiera människor som rör sig i Malmö. Varje användning måste gälla en bestämd person och ett tillåtet brottsbekämpande syfte.
| Situation | När tekniken får användas |
|---|---|
| Brottsoffer och försvunna | För att hitta personer som misstänks vara utsatta för människorov, människohandel, viss människoexploatering eller andra brott |
| Överhängande hot | När det finns en överhängande risk att personen ska begå ett allvarligt brott mot någon annans liv eller fysiska säkerhet |
| Misstänkta för grova brott | När personen är skäligen misstänkt för vissa brott där minst fyra års fängelse finns i straffskalan |
| Dömd eller avviken | För att hitta någon som dömts för ett sådant brott och ska avtjäna sin påföljd |
Brotten kan bland annat vara mord, grov misshandel, människohandel, våldtäkt samt olaglig handel med narkotika, vapen eller sprängämnen.
Även försök, förberedelse och stämpling kan omfattas när lagens krav på brottstyp och straffskala är uppfyllda.
Tillståndet styr person, område och tid
Användningen måste enligt den nya lagen om ansiktsigenkänning i realtid vara absolut nödvändig. Nyttan ska också väga tyngre än intrånget för den eftersökta personen och andra som påverkas.
När tekniken ska användas för att förebygga eller förhindra brott prövas tillståndet av en åklagare. Detsamma gäller när polisen söker efter någon som dömts men inte inställt sig för att avtjäna sitt straff.
Om ansiktsigenkänningen ska användas i en brottsutredning eller för att lagföra någon krävs ett beslut av domstol efter ansökan från åklagare.
Beslutet ska ange:
- vilken person sökningen gäller
- varför tekniken ska användas
- i vilket område sökningen får ske
- hur länge tillståndet gäller
Området och tidsperioden får inte vara större än vad som är absolut nödvändigt. Ett tillstånd får gälla i högst en månad, men polisen kan ansöka på nytt om behovet finns kvar.
Vid fara i dröjsmål får tekniken aktiveras utan ett färdigt tillstånd. Polisen måste då dokumentera beslutet och lämna in en ansökan inom 24 timmar. Om ansökan avslås ska användningen stoppas och uppgifterna från den otillåtna användningen raderas.
Varje användning ska också anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.
Även andra människors ansikten behandlas
Sökningen riktas mot en specifik person, men för att hitta den personen måste systemet analysera ansikten på andra människor som passerar kamerorna.
Det är den stora skillnaden mot vanlig kamerabevakning. Kamerorna registrerar inte längre bara vad som händer på platsen. AI-systemet behandlar människors biometriska uppgifter och jämför deras ansikten med den eftersöktes.
Kritiker menar därför att tekniken påverkar betydligt fler än den person som polisen letar efter. En person behöver inte vara misstänkt för något brott för att få sitt ansikte analyserat under en pågående sökning.
Kritik mot risken för massövervakning
EU:s AI-förordning förbjuder som huvudregel biometrisk fjärridentifiering i realtid på offentliga platser för brottsbekämpande ändamål. Medlemsländerna får samtidigt införa begränsade undantag, vilket Sverige nu har gjort.
Institutet för mänskliga rättigheter har varnat för att vetskapen om ansiktsigenkänning kan påverka hur människor använder offentliga platser. Personer kan exempelvis avstå från demonstrationer, möten eller att uttrycka sina åsikter om de tror att polisen kan identifiera dem.
Institutet har också pekat på risken för ändamålsglidning, där tekniken med tiden kan börja användas i fler situationer än de som låg bakom införandet.
Diskrimineringsombudsmannen har varnat för systematiskt diskriminerande resultat och att människor kan drabbas olika av felaktiga träffar. IMY ville att lagen skulle tidsbegränsas så att både nyttan och konsekvenserna för den personliga integriteten kunde utvärderas innan den gjordes permanent.
Begränsat stöd för att brotten blir färre
En forskningskartläggning från Malmö universitet hittade bara elva internationella studier om ansiktsigenkänning inom brottsbekämpning. De flesta handlade om människors inställning till tekniken, inte om den leder till färre brott eller fler uppklarade fall.
Det betyder inte att tekniken saknar nytta i enskilda polisinsatser. Den kan göra det betydligt snabbare att hitta en person som redan är identifierad och eftersökt.
Däremot saknas det fortfarande ett tydligt vetenskapligt underlag för hur stora effekterna blir när tekniken används bredare. När ansiktsigenkänningen tas i bruk i Malmö blir därför både polisens resultat, antalet felaktiga träffar och myndighetens öppenhet kring användningen viktiga delar av den fortsatta granskningen.