Svenska 15-åringar når de lägsta resultaten hittills i både läsförståelse och matematik i Pisa. Den nya undersökningen visar samtidigt att omkring var tredje elev inte når OECD:s grundläggande kunskapsnivå. Resultatet kommer bara fem dagar före riksdagsvalet och kan göra skolan till en ännu hetare fråga under valrörelsens slutspurt.

Svenska elevers resultat fortsätter nedåt i den internationella Pisa-undersökningen.

När Pisa 2025 presenterades på tisdagsmorgonen stod det klart att Sverige får sitt lägsta resultat hittills i både läsförståelse och matematik.

I läsförståelse får de svenska eleverna 466 poäng, jämfört med 487 poäng i Pisa 2022. I matematik sjunker resultatet från 482 till 464 poäng.

Nedgången i naturvetenskap är mindre. Där får Sverige 485 poäng jämfört med 494 i den förra mätningen. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd.

Det mest uppseendeväckande i rapporten är samtidigt hur stor grupp elever som inte längre når upp till den nivå som OECD beskriver som grundläggande.

Var tredje når inte grundnivån

I matematik når 34 procent av de svenska 15-åringarna inte grundnivån. I läsförståelse handlar det om 31 procent.

Vid den förra Pisa-undersökningen 2022 var motsvarande andelar 27 procent i matematik och 24 procent i läsförståelse.

Det innebär alltså en tydlig ökning på bara tre år.

Grundnivån i Pisa används för att beskriva de kunskaper som elever behöver för att kunna använda sina färdigheter i relativt enkla situationer. Att omkring en tredjedel av de svenska eleverna hamnar under den nivån gör därför resultatet till mer än bara en fråga om några förlorade poäng i en internationell ranking.

Det handlar om en kraftigt växande grupp elever som lämnar grundskoleåldern med svaga baskunskaper.

Även starkare elevgrupper tappar

Skillnaderna mellan svenska elever med olika socioekonomisk bakgrund är fortfarande mycket stora.

Bland elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund når 49 procent inte grundnivån i matematik. I läsförståelse är andelen 45 procent och i naturvetenskap 38 procent.

Bland elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund är motsvarande andelar betydligt lägre: 19 procent i matematik, 17 procent i läsförståelse och 13 procent i naturvetenskap.

Men en viktig förändring i Pisa 2025 är att nedgången inte längre bara drivs av de svagaste elevgrupperna.

Även elever med mer gynnsamma socioekonomiska förutsättningar presterar sämre än tidigare.

Det gör att skillnaderna mellan grupperna i vissa fall minskar, men inte genom att de svagaste eleverna kommer ikapp. I stället tappar även de elever som tidigare varit med och hållit uppe de svenska resultaten.

Det är en av de mest oroande signalerna i hela undersökningen.

Sverige fortfarande runt OECD-snittet

Trots de historiskt svaga svenska resultaten ligger Sverige ungefär på OECD-genomsnittet i samtliga tre huvudområden.

Det beror på att Sverige inte är ensamt om utvecklingen.

Resultaten har fallit i stora delar av OECD och även flera andra nordiska länder har haft problem med försämrade kunskapsresultat.

Det gör att Pisa 2025 inte kan beskrivas som att Sverige plötsligt rasar långt efter jämförbara länder. Den tydligaste svenska nyheten är i stället att elevernas faktiska resultat har nått rekordlåga nivåer samtidigt som även omvärlden försvagats.

Finland ligger fortfarande över Sverige i läsförståelse och naturvetenskap, medan Danmark ligger ungefär på svensk nivå i läsförståelse och matematik.

Stor skillnad mellan flickor och pojkar

Pisa 2025 visar också stora könsskillnader.

I läsförståelse presterar svenska flickor hela 41 poäng bättre än pojkar.

I matematik finns däremot ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen. I naturvetenskap ligger flickorna 12 poäng före pojkarna.

Läsningen sticker därmed ut som ett område där pojkarnas resultat fortsätter att vara ett särskilt problem.

Nästan hälften använder AI varje vecka

Rapporten ger även en bild av hur snabbt svenska elevers skolarbete har förändrats digitalt.

Svenska 15-åringar uppger att de använder digitala enheter för lärande i skolan omkring 2,4 timmar per dag. OECD-genomsnittet ligger på 1,7 timmar.

33 procent uppger dessutom att de ofta blir störda under lektionerna av andra elevers användning av digitala enheter.

AI har också blivit en naturlig del av många elevers vardag.

48 procent av de svenska 15-åringarna uppger att de använder AI-chattbotar för skolarbete minst en gång i veckan. En fjärdedel använder AI för att skriva utkast till skoluppgifter.

Pisa-resultaten visar däremot inte att AI-användningen i sig ligger bakom de försämrade svenska resultaten. Siffrorna visar snarare hur snabbt undervisningsmiljön har förändrats samtidigt som kunskapsresultaten faller.

Pisa-resultatet kommer mitt i valspurten

Tidpunkten gör årets rapport politiskt explosiv.

Riksdagsvalet hålls den 13 september, bara fem dagar efter att Pisa-resultaten presenterats.

Regeringen har kallat till en särskild pressträff med Simona Mohamsson och skolminister Lotta Edholm klockan 10.30 på tisdagen för att kommentera resultaten.

Skolan har redan varit en viktig valfråga, men de nya Pisa-siffrorna ger partierna ett betydligt skarpare underlag för debatten om kunskapsresultat, ordning, undervisning, digitalisering och skolans förmåga att hjälpa elever som halkar efter.

Det mest besvärliga beskedet för svensk skola är kanske inte ens själva rekordnoteringarna.

Det är att nedgången nu syns så brett.

När nästan var tredje elev inte når den grundläggande nivån och samtidigt även mer privilegierade elevgrupper tappar finns det betydligt färre tecken på att problemen kan förklaras av en enda grupp eller en enskild del av skolsystemet.

Pisa 2025 pekar i stället på ett betydligt större svenskt kunskapsproblem.