Nya patientvittnesmål och avvikelserapporter väcker frågor om bemanningen och säkerheten på den högspecialiserade ätstörningskliniken i Sundsvall. Patienter beskriver personalbrist och bristande kompetens, samtidigt som avvikelser pekar på risker vid tvångsåtgärder. Klinikens tidigare verksamhetschef medger att personal saknats under vissa perioder, men försvarar verksamhetens bemanning.

Patienter larmar om personalbrist och otillräcklig kompetens

Sveriges Radio P4 Västerbotten rapporterar den 14 november om nya uppgifter från patienter som vårdats vid ätstörningskliniken på Sundsvalls sjukhus.

En av dem är Malin Vikberg från Skellefteå, som vårdades på kliniken tidigare under året. Hon berättar att det ofta saknades personal och anser att flera anställda inte hade tillräcklig specialistkompetens för att möta patienternas behov.

Även andra patienter ger stöd åt kritiken.

Uppgifterna gäller en verksamhet som tar emot patienter med särskilt svåra ätstörningar. Här kan vården vara både långvarig och komplicerad, och vissa patienter behöver omfattande stöd, övervakning och ibland tvångsvård.

Bemanning handlar därför inte enbart om antalet anställda. Det är också avgörande vilken kompetens som finns tillgänglig under olika arbetspass och om personalen kan hantera situationer där patienternas hälsa och säkerhet riskerar att försämras.

Avvikelser beskriver säkerhetsrisker vid tvångsåtgärder

De nya uppgifterna handlar inte enbart om patienternas upplevelser.

Enligt Sveriges Radio finns även avvikelserapporter som beskriver situationer där personalbrist har medfört säkerhetsrisker i samband med tvångsåtgärder.

Det är en central del av kritiken. Vid tvångsvård behöver personalen kunna genomföra åtgärder på ett säkert sätt, följa gällande regler och samtidigt ha möjlighet att övervaka patientens tillstånd.

Om bemanningen är otillräcklig kan det påverka förutsättningarna för detta.

En avvikelserapport innebär dock inte automatiskt att en patient har skadats eller att vårdgivaren har brutit mot lagen. Avvikelser används också för att dokumentera risker och situationer som hade kunnat leda till en vårdskada.

Vårdgivaren ansvarar för att utreda sådana händelser och vidta nödvändiga åtgärder. Händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Det är ännu inte klarlagt hur många avvikelser som ligger bakom de aktuella uppgifterna, vilka åtgärder som vidtagits eller om någon av händelserna har lett till en särskild anmälan enligt lex Maria.

Tidigare chefen: Hög bemanning och mycket kompetens

Klinikens tidigare verksamhetschef Magnus Sjögren ger en annan bild av verksamhetens förutsättningar.

Han framhåller enligt Sveriges Radio att kliniken har hög bemanning och mycket kompetens. Samtidigt medger han att det under vissa perioder funnits personalbrist.

Det innebär att parterna inte nödvändigtvis beskriver helt olika förhållanden. En vårdavdelning kan ha en relativt stor personalstyrka totalt, men ändå drabbas av bemanningsproblem under vissa arbetspass eller när särskilda kompetenser saknas.

Patienternas kritik gäller framför allt hur bemanningen fungerat i praktiken.

Vilka konkreta förändringar som har genomförts för att komma till rätta med de beskrivna problemen framgår inte av de hittills tillgängliga uppgifterna.

Bemanningen kritiserades redan 2025

Personalsituationen på kliniken har varit föremål för kritik tidigare.

I april 2025 granskade SVT verksamheten och intervjuade fem personer som då vårdades eller tidigare hade vårdats där. Kritiken omfattade bland annat bemanning, kompetens och bristande stöd i samband med måltider.

Vid den tidpunkten redovisades följande personalstyrka:

Siffrorna gäller situationen våren 2025 och ska inte förväxlas med dagens bemanning. De visar inte heller hur många anställda som tjänstgjorde samtidigt.

Sjögren framhöll då att personalomsättningen var låg och att verksamheten tog in vikarier vid behov.

Att frågan nu återkommer gör det särskilt relevant att undersöka om bemanningen har förändrats och hur kliniken har arbetat med den tidigare kritiken.

Kliniken har också tidigare uppmärksammats för patienters berättelser om tvångsåtgärder. I samband med kritiken mot tvångsvården på ätstörningskliniken i Sundsvall har även frågan om hur patienterna behandlas väckt politiska reaktioner.

De nya uppgifterna tillför en annan aspekt: vilka personalresurser som faktiskt funnits när vården och tvångsåtgärderna genomförts.

IVO har fått ett utökat uppdrag att granska ätstörningsvården

Samtidigt som kritiken mot Sundsvallskliniken fortsätter pågår myndighetsarbete som omfattar den specialiserade ätstörningsvården i Sverige.

Den 10 september 2026 meddelade regeringen att IVO:s tillsynsuppdrag skulle utvidgas till att även omfatta specialiserad ätstörningsvård för barn, ungdomar och vuxna.

Enligt regeringens beslut om förstärkt tillsyn ska IVO lämna en delredovisning senast den 31 mars 2027.

Uppdraget är nationellt. Det ska därför inte tolkas som att myndigheten redan har konstaterat brister vid kliniken i Sundsvall eller att de nya avvikelserapporterna har lett till ett särskilt tillsynsbeslut.

Det finns också uppgifter om tidigare tips till IVO gällande verksamheten från mars 2025. Något slutligt utfall av dessa har inte kunnat fastställas utifrån det tillgängliga underlaget.

Socialstyrelsen kartlägger bemanning och kapacitet

Parallellt med IVO:s tillsyn arbetar Socialstyrelsen med en kartläggning av den nationella högspecialiserade ätstörningsvården.

Kartläggningen omfattar bland annat bemanning, organisation, vårdplatser, kapacitet, vårdprocesser och patientflöden. Även patienters och anhörigas erfarenheter ska belysas.

Arbetet ska enligt planeringen redovisas senast den 30 juni 2027.

Det handlar om två skilda myndighetsuppdrag. IVO granskar vårdens förhållanden utifrån sitt tillsynsansvar, medan Socialstyrelsens kartläggning ska ge en bredare bild av hur den högspecialiserade vården fungerar och är organiserad.

Flera frågor om klinikens bemanning saknar fortfarande svar

Sundsvallskliniken har tolv vårdplatser, varav tio är avsedda för nationell högspecialiserad vård.

Verksamheten har därmed ett särskilt ansvar för patienter som behöver vård på en nivå som inte kan erbjudas överallt i landet.

Mot den bakgrunden återstår flera viktiga frågor efter lördagens rapportering:

• Hur ser den faktiska bemanningen ut i dag, jämfört med våren 2025?
• Hur säkerställs tillräcklig specialistkompetens under samtliga arbetspass?
• Vilka åtgärder har vidtagits efter avvikelserna om säkerhetsrisker vid tvångsåtgärder?
• Har den tidigare patientkritiken lett till konkreta förändringar i verksamheten?

Patienterna beskriver brister i den vård de fått, medan den tidigare verksamhetschefen framhåller att bemanningen och kompetensen överlag är god.

Vilka slutsatser myndigheternas fortsatta arbete kommer att leda till är ännu inte känt. Det återstår också att klarlägga hur kliniken har hanterat de specifika säkerhetsrisker som nu uppmärksammats.