Valrörelsen går in i ett betydligt skarpare läge när Sveriges partiledare möts i en stor direktsänd debatt måndagen den 17 augusti. Expressen och Dagens industri står bakom sändningen, som börjar klockan 20.00 och får ett ovanligt tydligt fokus på ekonomi, jobb och frågan om hur Sverige ska få fart på tillväxten. Samtidigt har opinionsgapet mellan blocken krympt – och flera partiledare går in i kvällen med mycket på spel.

Partiledardebatten 17 augusti – tid och sändning

Debatten arrangeras av Expressen och Dagens industri och hålls i Stockholm.

Det här gäller	Uppgift
Datum	Måndag 17 augusti 2026
Tid	20.00–22.00
Arrangörer	Expressen och Dagens industri
Sändning	Expressen och Di TV
Plats	Stockholm
Programledare	Viktor Barth-Kron och Ylva Johansson

Den som vill följa debatten på nätet kan gå till Expressens sida för direktsändningen.

För den som vill ha koll på fler politiska tv-möten under valåret finns också vår guide till partiledardebatterna 2026.

Därför är debatten viktig

Det här är inte bara ännu ett tv-framträdande under en lång valrörelse.

När partiledarna kliver in i studion återstår mindre än fyra veckor till riksdagsvalet den 13 september. Förtidsröstningen börjar dessutom redan den 26 augusti. Tiden då partierna kunde behandla valdagen som något ganska avlägset är därmed över.

Samtidigt har opinionsläget blivit jämnare.

I Demoskops augustimätning fick oppositionspartierna tillsammans 50,6 procent, medan Tidöpartierna samlade 46,9 procent. Skillnaden på 3,7 procentenheter var den minsta mellan blocken sedan hösten 2023.

Det betyder inte att regeringsfrågan är helt öppen på samma villkor. Liberalerna ligger samtidigt långt under riksdagsspärren, vilket gör matematiken betydligt besvärligare för den nuvarande regeringssidan.

Vi går igenom siffrorna närmare i artikeln om Demoskops senaste opinionsmätning.

Ekonomin står i centrum

Arrangörerna har beskrivit kvällens tema som ”pengarna och politiken”.

Grundfrågorna är stora men konkreta: Hur ska Sverige bli rikare? Hur ska tillväxten öka? Vem ska betala för partiernas reformer? Och vilka ekonomiska prioriteringar är viktigast när nästa regering ska formas?

Det är en intressant tidpunkt att föra just den diskussionen.

Inflationen har fallit kraftigt jämfört med de år då snabbt stigande priser dominerade hushållens ekonomi. I juli var KPI-inflationen 0,2 procent och KPIF-inflationen 0,7 procent.

Men det betyder inte att det ekonomiska läget är problemfritt.

Arbetslösheten är fortsatt hög. SCB redovisade en arbetslöshet på 9,9 procent i juni, medan den säsongsrensade och utjämnade nivån var 8,7 procent. Styrräntan ligger samtidigt på 1,75 procent.

Bara några dagar efter partiledardebatten kommer dessutom ett nytt räntebesked från Riksbanken.

Det skapar en ganska annorlunda politisk situation än när inflationen var det självklara huvudproblemet. Partierna måste nu i högre grad förklara vad de vill göra med jobb, investeringar, skatter, välfärd och svensk konkurrenskraft.

Vilka partiledare deltar?

Arrangörerna har meddelat att samtliga riksdagspartier deltar i debatten.

Det innebär att följande partier finns representerade:

• Socialdemokraterna
• Moderaterna
• Sverigedemokraterna
• Vänsterpartiet
• Centerpartiet
• Kristdemokraterna
• Liberalerna
• Miljöpartiet

Bland partiledarna finns Magdalena Andersson, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson, Nooshi Dadgostar, Elisabeth Thand Ringqvist, Ebba Busch och Simona Mohamsson.

Miljöpartiet har två språkrör, Amanda Lind och Daniel Helldén. I arrangörernas offentliggjorda information inför debatten framgår inte tydligt vilket av språkrören som tar partiets plats under kvällen.

Så ser opinionsläget ut

Det finns flera anledningar till att just den här debatten kan bli laddad.

Demoskops augustimätning gav följande siffror för några av partierna i centrum för regeringsfrågan:

Parti	Stöd i Demoskop
Socialdemokraterna	30,2 %
Sverigedemokraterna	20,2 %
Moderaterna	16,8 %
Kristdemokraterna	7,5 %
Liberalerna	2,4 %

Socialdemokraterna är fortfarande klart största parti i mätningen, men har gått tillbaka jämfört med våren.

Sverigedemokraterna ligger samtidigt tydligt före Moderaterna. Det gör maktförhållandet inom Tidösidan till en av kvällens mest intressanta undertexter.

KD går åt motsatt håll och noterades till 7,5 procent – partiets starkaste Demoskopsiffra på sex år.

För Liberalerna är situationen närmast den motsatta. 2,4 procent är långt under den fyraprocentsspärr som krävs för att komma in i riksdagen.

Andersson mot Kristersson – huvudduellen om regeringsmakten

Den mest självklara duellen är fortfarande Magdalena Andersson mot Ulf Kristersson.

Det är de två som i första hand konkurrerar om att kunna samla ett regeringsunderlag efter valet, och ekonomifrågorna ger båda möjlighet att attackera motståndarens grundläggande berättelse.

Moderaterna går bland annat till val på sänkt skatt för människor som arbetar eller har arbetat. Ett av partiets centrala vallöften är att skatten ska kunna sänkas med upp till 1 000 kronor i månaden.

Socialdemokraterna lägger större tonvikt på jobb, investeringar, välfärd och ekonomisk trygghet.

För tittaren blir det därför värt att lyssna efter något mer än enskilda vallöften.

Den större frågan är vilket ekonomiskt problem de två statsministerkandidaterna anser att Sverige framför allt behöver lösa. Om de ger helt olika svar på den frågan kommer också deras lösningar att se helt olika ut.

Åkesson kan sätta press på Kristersson

Jimmie Åkesson går in i debatten i ett ovanligt starkt opinionsläge i relation till Moderaterna.

SD får 20,2 procent i Demoskop, jämfört med Moderaternas 16,8.

Det gör att relationen mellan de två partierna är betydligt mer än en fråga om gemensamma motståndare på vänstersidan. Om Tidöpartierna skulle vinna valet återstår också frågan om hur makten faktiskt ska fördelas.

Åkesson har gjort klart att SD vill sitta i regeringen och få betydande ministerposter.

Därmed finns en intressant balans för Kristersson. Han ska både argumentera för ett fortsatt borgerligt maktinnehav tillsammans med SD och samtidigt försvara Moderaternas position som det naturliga ledande regeringspartiet.

Simona Mohamsson har mycket på spel

Ingen partiledare behöver fundera särskilt länge på Liberalernas viktigaste siffra inför debatten: 2,4 procent.

Partiet måste upp till fyra procent för att få egna mandat i riksdagen.

För Simona Mohamsson blir därför varje större valdebatt också en möjlighet att övertyga väljare om varför Liberalerna över huvud taget behövs efter valet.

Partiet driver bland annat ett mycket tydligt skolbudskap och ekonomiska förslag som halverad statlig inkomstskatt och ett skattefritt ISK-sparande upp till 500 000 kronor.

Men den kanske viktigaste frågan under kvällen är mindre teknisk: lyckas Mohamsson skapa ett tydligt skäl för väljare som i dag föredrar ett annat parti att byta till L?

Det kan bli helt avgörande för hela regeringsfrågan.

Busch går in i debatten med medvind

Ebba Busch befinner sig i ett helt annat läge.

KD:s 7,5 procent i Demoskop är partiets bästa notering i mätningen på sex år. Det ger Busch ett betydligt bekvämare utgångsläge än om partiet hade legat och balanserat kring spärren.

KD har under valrörelsen lyft familjernas ekonomi, vården och välfärden.

Det gör också Busch intressant i en ekonomiskt präglad debatt. Hon behöver inte bara försvara Tidösidans ekonomiska politik utan kan samtidigt försöka profilera KD i frågor där partiet vill skilja ut sig från Moderaterna och SD.

Centern, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill dra ekonomin åt andra håll

Debatten kommer inte bara handla om striden mellan två regeringsalternativ.

Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har alla tydliga ekonomiska profiler som kan dra diskussionen åt olika håll.

Centerpartiet går bland annat till val på ett mål om 150 000 nya jobb och vill införa en skattefri grundlön. Fokus ligger tungt på företagande, arbete och tillväxt.

Vänsterpartiet betonar i högre grad hushållens ekonomi, barnfamiljer och fördelningen av kostnader och resurser.

Miljöpartiet kopplar ekonomisk utveckling till stora gröna investeringar, klimatpolitiken och omställningen av industrin.

Det gör att frågor om ”tillväxt” sannolikt kan betyda helt olika saker beroende på vem som får ordet.

Fem saker att hålla ögonen på i debatten

1. Vad är Sveriges största ekonomiska problem?

Det är lätt att fastna i enskilda skattesatser eller bidrag. Mer avslöjande kan vara vad partiledarna väljer att beskriva som grundproblemet.

Är det arbetslösheten? För svag tillväxt? För höga skatter? Pressad välfärd? Svaga hushåll? För få investeringar?

Svaret säger mycket om resten av politiken.

2. Hur ska vallöftena betalas?

När ekonomin är huvudtema blir finansieringen central.

Partiledarna kommer sannolikt försöka få sina egna reformer att framstå som investeringar och motståndarnas som kostnader. Här finns skäl att vara uppmärksam på när konkreta belopp och prioriteringar faktiskt presenteras – och när svaren blir mer principiella.

3. Kan Kristersson hålla ihop Tidösidan?

Moderaterna, SD, KD och L har ett gemensamt intresse av att behålla regeringsmakten.

Men deras individuella förutsättningar är väldigt olika.

SD ligger större än M i Demoskop, KD går starkt och L ligger långt under spärren. Det är en koalition där alla behöver varandra men samtidigt konkurrerar om samma väljare.

4. Kan oppositionen omvandla ledningen till ett regeringsalternativ?

En opinionsledning är inte samma sak som ett färdigt regeringsunderlag.

Magdalena Andersson behöver övertyga om att oppositionens numerära försprång också kan bli ett politiskt fungerande alternativ efter valet.

Hur mycket gemensam riktning som syns mellan S och övriga oppositionspartier är därför minst lika intressant som själva opinionssiffrorna.

5. Kan något parti förändra valrörelsens dynamik?

En enskild debatt avgör sällan ett val.

Men med mindre än en månad kvar och förtidsröstningen nära kan ett riktigt starkt eller svagt framträdande få större konsekvenser nu än tidigare under året.

Det gäller särskilt partier nära spärren och partiledare som behöver förändra väljarnas bild av dem.

Efter debatten fortsätter analyserna

Själva debatten pågår mellan 20.00 och 22.00.

Programledare är Expressens politiske kommentator Viktor Barth-Kron och Ylva Johansson från Di TV. I halvtid ska inbjudna gäster analysera partiledarnas insatser under ledning av Anna Ekelund från Di, och även efter debatten fortsätter sändningen med kommentarer och analys.

För den som vill ha en bredare överblick över datum, regler, partier och viktiga hållpunkter finns vår stora guide till valet 2026.

Vanliga frågor om partiledardebatten den 17 augusti

När börjar partiledardebatten?

Partiledardebatten börjar klockan 20.00 måndagen den 17 augusti 2026.

Hur länge pågår debatten?

Den planerade debattiden är 20.00–22.00. Därefter fortsätter sändningen med analyser och kommentarer.

Var kan man se partiledardebatten?

Debatten direktsänds av Expressen och Dagens industri/Di TV.

Vad handlar debatten om?

Huvudtemat är ekonomi – eller, som arrangörerna formulerar det, pengarna och politiken. Tillväxt, konkurrenskraft, finansiering och hur Sverige ska bli rikare står i centrum.

Vilka deltar?

Samtliga åtta riksdagspartier ska vara representerade.

När är riksdagsvalet 2026?

Valdagen är söndagen den 13 september 2026. Förtidsröstningen börjar den 26 augusti.

Partiledardebatten den 17 augusti kommer därmed i ett läge där valrörelsen snabbt går från positionering till avgörande veckor. Ekonomin står på dagordningen, men under ytan finns lika stora frågor om regeringsmakten, Liberalernas framtid, SD:s växande tyngd på högersidan och om oppositionens opinionsledning håller när väljarna börjar fatta sina slutliga beslut.