Riksdagsvalet den 13 september närmar sig och partiernas vallöften blir allt fler. Men det är inte alltid enkelt att se vad som faktiskt är ett nytt löfte, vad som redan har genomförts och vad som främst är en politisk ambition. Här jämför vi de åtta riksdagspartiernas politik inom ekonomi och skatt, vård, skola, brott, migration, klimat och energi, pensioner samt familjeekonomi.
Senast uppdaterad: 28 augusti 2026.
Valrörelsen pågår fortfarande och flera partier presenterar nya förslag löpande. Uppgifterna nedan speglar därför det politiska läget den 28 augusti. Nästa riksdagsval hålls den 13 september 2026 och förtidsröstningen har redan öppnat. Aktuella datum och praktisk information om valet finns hos Valmyndigheten.
Vallöften 2026 – partierna i korthet
Det finns stora skillnader mellan partierna, men också områden där blockgränserna är mindre tydliga än tidigare.
| Parti | Några av de viktigaste beskeden inför valet |
|---|---|
| Socialdemokraterna | Mer pengar till barnfamiljer, mindre klasser, stopp för vinster i skolan, fortsatt stram migrationspolitik, hårdare åtgärder mot organiserad brottslighet och mer elproduktion från flera energislag. |
| Moderaterna | Lägre skatt för hushåll och pensionärer, högre skattefri nivå för ISK, kortare vårdgaranti, fortsatt stram migration och hård kriminalpolitik. |
| Sverigedemokraterna | Ytterligare minskad asylinvandring, kriminalisering av aktivt gängmedlemskap, utbyggt tandvårdsstöd, ny kärnkraft och fokus på lägre kostnader för hushållen. |
| Vänsterpartiet | Miljardärsskatt, stopp för vinster i välfärden, högre garantipension, babybidrag, mer generös migrationspolitik och större satsningar på förnybar energi och kollektivtrafik. |
| Centerpartiet | Skattefri grundlön, mål om 150 000 nya jobb, fast läkare, fler behöriga lärare, fortsatt öppenhet för arbetskraftsinvandring och elbilsbonus. |
| Kristdemokraterna | Höjt barnbidrag, längre föräldraförsäkring, sänkta hushållsskatter, statligt ansvar för vården, stram migration och ny kärnkraft. |
| Liberalerna | Lägre statlig inkomstskatt, högre skattefri ISK-gräns, barnskatteavdrag, mindre klasser, fortsatt skolval och ny kärnkraft. |
| Miljöpartiet | Högre skatt för de rikaste, höjt barnbidrag, stopp för vinster i skolan, mer generös migration och kraftig satsning på sol, vind, lagring och kollektivtrafik. |
Vallöfte, genomförd politik eller ambition?
Alla förslag i en valrörelse är inte samma sak.
I den här guiden skiljer vi därför mellan tre typer av besked:
Vallöfte 2026: ett konkret förslag som partiet går till val på inför nästa mandatperiod.
Genomfört eller beslutat: politik som redan har trätt i kraft eller beslutats under den nuvarande mandatperioden.
Ambition eller partilinje: en politisk riktning där partiet ännu inte presenterat ett lika konkret eller kvantifierat vallöfte för 2026.
Skillnaden är viktig. Regeringspartier kan exempelvis lyfta fram reformer som redan genomförts samtidigt som de lovar nästa steg. Oppositionspartier kan på motsvarande sätt presentera både helt nya vallöften och politik som funnits i partiprogrammen under lång tid.
Ekonomi och skatt – tydlig konflikt om hur hushållen ska få mer pengar
Ekonomi och skatt är ett av områden där skillnaden mellan partierna är störst.
Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna lägger stor vikt vid skattesänkningar. Vänsterpartiet och Miljöpartiet prioriterar i högre grad offentliga utgifter, transfereringar och högre skatter för personer med stora inkomster eller förmögenheter.
Socialdemokraterna placerar större tyngd på riktade förstärkningar för vanliga hushåll och välfärd, medan Centerpartiet går till val med en egen omfattande förändring av beskattningen av arbetsinkomster.
| Parti | Ekonomi och skatt |
|---|---|
| Socialdemokraterna | Prioriterar hushållsstöd och välfärd framför breda skattesänkningar. Ett centralt löfte är extra barn- och studiebidrag före jul och sommarlov. |
| Moderaterna | Vill fortsätta sänka skatten på arbete. Partiet räknar med att en vanlig familj sammantaget ska kunna få omkring 5 000 kronor mer i månaden under nästa mandatperiod. |
| Sverigedemokraterna | Fokuserar starkt på hushållens kostnader för bland annat mat, el och drivmedel och vill fortsätta sänka kostnadstrycket. |
| Vänsterpartiet | Vill införa miljardärsskatt och använda större resurser till välfärd, pensioner och hushåll med små marginaler. |
| Centerpartiet | Vill införa en skattefri grundlön där de första 15 319 kronorna i arbetsinkomst per månad blir skattefria. |
| Kristdemokraterna | Vill sänka hushållsskatter och samtidigt förstärka stödet till barnfamiljer. |
| Liberalerna | Vill bland annat halvera den statliga inkomstskatten och genomföra ytterligare skattesänkningar för arbete och familjer. |
| Miljöpartiet | Vill öka beskattningen av de rikaste och använda större resurser till välfärd och klimatinvesteringar. |
ISK blir en konkret skattefråga
Den skattefria grundnivån för investeringssparkonto, ISK, är redan 300 000 kronor från 2026.
Moderaterna och Liberalerna vill gå vidare och höja nivån till 500 000 kronor.
Det betyder att höjningen från 300 000 till 500 000 kronor är vallöftet. Den första höjningen är redan genomförd politik och ska inte blandas ihop med nästa steg.
Centerpartiets skattefria grundlön sticker ut
Centerpartiets förslag skiljer sig strukturellt från de övriga partiernas skattesänkningar.
Partiet vill göra de första 15 319 kronorna i arbetsinkomst per månad skattefria. Enligt Centerpartiets egna beräkningar skulle en person med 25 000 kronor i lön få omkring 1 200 kronor lägre skatt per månad.
Centerpartiet har samtidigt varit tydligt med att den slutliga konstruktionen och finansieringen behöver utredas. Effekten ska därför ses som partiets egen beräkning, inte som ett garanterat utfall.
Vård – kortare köer eller en helt ny organisation?
Nästan alla partier lovar bättre tillgänglighet i vården. Den stora skillnaden handlar om hur det ska åstadkommas.
Kristdemokraterna går längst i organisationsfrågan och vill på sikt ersätta regionernas nuvarande ansvar med ett statligt huvudansvar.
Moderaterna fokuserar i stället på en betydligt kortare vårdgaranti.
| Parti | Vård |
|---|---|
| Socialdemokraterna | Vill korta vårdköerna och minska möjligheten för privata sjukvårdsförsäkringar att ge personer förtur i offentligt finansierad vård. |
| Moderaterna | Vill korta vårdgarantin från 90 till 30 dagar. |
| Sverigedemokraterna | Vill bland annat utvidga det förstärkta tandvårdsskyddet till alla vuxna. |
| Vänsterpartiet | Vill stärka den offentligt finansierade vården och minska vinstintressenas roll. |
| Centerpartiet | Vill att fler ska få en fast läkare och göra det enklare att söka specialistvård över regiongränserna. |
| Kristdemokraterna | Vill att staten tar över huvudansvaret för sjukvården och att regionerna på sikt avvecklas. |
| Liberalerna | Prioriterar bland annat kvinnosjukvård, psykisk hälsa och ökad kontinuitet i vården. |
| Miljöpartiet | Vill stärka den offentliga vården och minska marknadsstyrningen. |
S lovar att behov ska gå före plånbok
Socialdemokraterna presenterade den 28 augusti ett nytt vårdlöfte.
Partiet vill förhindra att offentligt finansierade privata vårdgivare samtidigt låter personer med privata sjukvårdsförsäkringar gå före andra patienter.
Det innebär en tydlig konflikt om privata försäkringars roll i den skattefinansierade sjukvården.
KD vill förändra hela vårdsystemet
Kristdemokraternas linje är mer genomgripande.
Partiet vill att staten tar över huvudansvaret för vården från regionerna. På sikt ska de 21 regionerna avvecklas.
Det är därmed inte bara ett löfte om mer resurser eller kortare köer, utan om vem som ska styra svensk sjukvård.
SD vill göra tandvårdsreformen större
Sedan den 1 januari 2026 finns ett förstärkt högkostnadsskydd där personer från 67 års ålder får en subvention på 90 procent för vissa tandvårdskostnader över en viss nivå.
Sverigedemokraterna vill att principen ska byggas ut till alla vuxna.
Den befintliga reformen är alltså redan genomförd. Utvidgningen är det nya vallöftet.
Skola – vinster, klassstorlek och ordning delar partierna
Skolpolitiken innehåller flera tydliga konfliktlinjer.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill på olika sätt stoppa eller kraftigt begränsa möjligheten att göra vinst på skattefinansierad skolverksamhet.
Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna lägger större vikt vid kunskapskrav, ordning, lärarnas mandat och kvalitetskontroll.
| Parti | Skola |
|---|---|
| Socialdemokraterna | Vill ha mindre klasser och stoppa vinstuttag i skolan. |
| Moderaterna | Prioriterar kunskapskrav, studiero, lärarnas befogenheter och kvalitetskontroll. |
| Sverigedemokraterna | Vill stärka ordningen och kunskapsfokuset i skolan. |
| Vänsterpartiet | Vill stoppa skolvinster och minska marknadsstyrningen. |
| Centerpartiet | Vill att alla lärare ska vara behöriga inom tio år och att obehöriga får en tydlig utbildningsplan. |
| Kristdemokraterna | Betonar kunskap, ordning och lärarnas auktoritet. |
| Liberalerna | Vill ha högst 20 elever per klass och en fysisk lärobok i varje ämne, men behålla skolvalet. |
| Miljöpartiet | Vill avveckla marknadsskolan och stoppa vinstuttag. |
L lovar max 20 elever i klassen
Liberalerna har ett av valets mest konkreta skollöften.
Partiet vill införa en gräns på 20 elever per klass och ge varje elev tillgång till en fysisk lärobok i varje ämne.
Samtidigt vill Liberalerna behålla möjligheten att välja skola. Partiets linje är därför inte att avskaffa friskolesystemet utan att kombinera valfriheten med hårdare krav.
C vill ha behöriga lärare i varje klassrum
Centerpartiet lovar att alla lärare ska vara behöriga inom tio år.
Obehöriga lärare ska enligt partiet få en konkret utbildningsplan som leder till behörighet.
Det gör lärarförsörjningen till en av Centerpartiets tydligaste skolfrågor.
Brott och straff – hårdare politik i nästan hela riksdagen
Brottslighet är ett område där skillnaden mellan partierna har minskat.
Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna driver fortfarande den tydligaste linjen med längre straff, fler tvångsmedel och större befogenheter för rättsväsendet.
Men också Socialdemokraterna går till val på fler straffskärpningar och en särskild maffialag.
| Parti | Brott och straff |
|---|---|
| Socialdemokraterna | Vill införa en maffialag, skärpa flera straff och bygga ut fängelsekapaciteten snabbare. |
| Moderaterna | Fortsätter på en linje med hårdare straff, fler verktyg för polisen och fortsatt utbyggnad av kriminalvården. |
| Sverigedemokraterna | Vill bland annat kriminalisera aktivt medlemskap i kriminella gäng. |
| Vänsterpartiet | Vill kombinera polisiära åtgärder mot organiserad brottslighet med större förebyggande insatser. |
| Centerpartiet | Stödjer flera straffskärpningar men säger nej till bland annat fängelse för barn. |
| Kristdemokraterna | Driver en fortsatt hård linje mot grov och organiserad kriminalitet. |
| Liberalerna | Vill stärka polis och rättsväsende och fortsätta skärpa politiken mot gängbrottslighet. |
| Miljöpartiet | Vill stärka polisens arbete mot organiserad brottslighet men lägga större vikt vid förebyggande insatser och motsätter sig fängelse för barn. |
SD vill kriminalisera aktivt gängmedlemskap
Sverigedemokraterna vill göra aktivt medlemskap i kriminella gäng straffbart.
Ett sådant system kräver enligt partiets egen beskrivning en grundlagsändring. Det innebär två riksdagsbeslut med ett val mellan besluten.
Förslaget kan därför inte genomföras som en vanlig lagändring direkt efter valet.
S går till val med maffialag
Socialdemokraterna vill bland annat införa en maffialag, genomföra fler riktade straffskärpningar och bygga ut antalet fängelseplatser snabbare.
Partiets kriminalpolitik ligger därmed betydligt närmare den hårdare linjen än den gjorde före tidigare val.
Den stora skillnaden mellan partierna handlar i dag mer om vilka åtgärder som ska användas, hur långt de ska gå och hur stora resurser som samtidigt ska läggas på förebyggande arbete.
Migration – fortsatt stram linje från flera partier
Migration är fortfarande en av de tydligaste ideologiska konflikterna.
Sverigedemokraterna vill minska asylinvandringen ytterligare och ligger längst åt det restriktiva hållet.
Moderaterna och Kristdemokraterna vill också behålla en tydligt stram linje.
Socialdemokraterna markerar samtidigt att den strama migrationspolitiken ska ligga fast även efter valet.
| Parti | Migration |
|---|---|
| Socialdemokraterna | Vill behålla en stram migrationspolitik och samtidigt stärka språkkrav och integration. |
| Moderaterna | Vill fortsätta med låg asylinvandring, högre krav för medborgarskap och större fokus på återvändande. |
| Sverigedemokraterna | Vill pressa asylinvandringen så nära noll som möjligt och kraftigt begränsa permanenta uppehållstillstånd. |
| Vänsterpartiet | Vill ha en mer generös asylpolitik och stärka möjligheten till familjeåterförening. |
| Centerpartiet | Vill värna arbetskraftsinvandringen och stoppa kompetensutvisningar men samtidigt ställa tydliga integrationskrav. |
| Kristdemokraterna | Vill behålla en restriktiv migration och skärpa kraven för medborgarskap och etablering. |
| Liberalerna | Kombinerar stram asylpolitik och integrationskrav med en fortsatt positiv syn på kvalificerad arbetskraftsinvandring. |
| Miljöpartiet | Vill ha en mer generös migrationspolitik och stärka asylrätten och familjeåterföreningen. |
Socialdemokraternas strama linje ligger fast
En viktig skillnad mot äldre valrörelser är Socialdemokraternas position.
Partiet säger uttryckligen att den strama migrationspolitiken ska ligga fast.
Samtidigt vill S stärka svenskundervisningen och använda fler språkkrav inom delar av välfärden.
Det gör att konfliktlinjen 2026 inte går mellan en restriktiv höger och en helt motsatt socialdemokratisk linje. De största skillnaderna finns snarare mellan SD, M, KD och S på den stramare sidan och V och MP på den betydligt mer migrationsliberala sidan.
Centerpartiet hamnar mellan blocken
Centerpartiet vill behålla en liberal arbetskraftsinvandring och stoppa så kallade kompetensutvisningar.
Samtidigt vill partiet ha språk- och samhällskunskapskrav, effektivare återvändande för personer som får avslag och högre krav för permanent etablering.
C har också föreslagit ett snabbspår till medborgarskap för personer som under fem år betalat minst 500 000 kronor i skatt.
Klimat och energi – kärnkraft blir en tydlig skiljelinje
Klimat och energi är ett område där kärnkraften fortfarande delar partierna.
Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill bygga ny kärnkraft.
Miljöpartiet säger tydligt nej till att ny kärnkraft ska vara huvudlösningen och vill i stället prioritera vindkraft, solenergi, lagring och effektivisering.
| Parti | Klimat och energi |
|---|---|
| Socialdemokraterna | Vill öka elproduktionen genom flera energislag, inklusive befintlig kärnkraft, vattenkraft och mer vindkraft. |
| Moderaterna | Vill bygga ny kärnkraft och fortsätta elektrifieringen av industri och transporter. |
| Sverigedemokraterna | Vill bygga ny kärnkraft med statligt stöd och förenklade tillstånd. |
| Vänsterpartiet | Prioriterar förnybar energi, elnät, energilagring, järnväg och kollektivtrafik. |
| Centerpartiet | Vill bygga ut fossilfri energi och erbjuder bland annat elbilsbonus på 50 000 kronor. |
| Kristdemokraterna | Vill bygga ny kärnkraft och öka den planerbara elproduktionen. |
| Liberalerna | Vill kombinera ny kärnkraft med annan fossilfri elproduktion. |
| Miljöpartiet | Säger nej till ny kärnkraft som huvudlösning och vill prioritera sol, vind, lagring, kollektivtrafik och effektivisering. |
S vill använda flera energislag
Socialdemokraternas energipolitik passar dåligt i en enkel kärnkraft mot vindkraft-jämförelse.
Partiet vill både förlänga livslängden och öka effekten i befintlig kärnkraft och vattenkraft samt bygga ut mer land- och havsbaserad vindkraft.
S vill dessutom försöka skapa en bred politisk överenskommelse om energipolitiken.
MP säger nej till ny kärnkraft
Miljöpartiet är tydligast på andra sidan.
Partiet vill inte bygga den framtida energipolitiken kring ny kärnkraft utan prioriterar snabbare utbyggnad av vindkraft, solenergi, lagring, energieffektivisering och elektrifiering.
C lovar 50 000 kronor i elbilsbonus
Centerpartiet vill införa en elbilspremie på 50 000 kronor.
Alternativt vill partiet göra det möjligt med kraftigt subventionerad grön leasing.
Det är ett av de mer konkreta konsumentlöftena inom klimatpolitiken inför valet.
Pensioner – partiernas löften är olika konkreta
Pensionerna skiljer sig från flera andra valfrågor.
Alla partier har pensionspolitik, men de har inte presenterat lika tydliga och jämförbara nya vallöften inför 2026.
Det är därför bättre att markera skillnaden än att beskriva äldre partipolitik som nya löften.
| Parti | Pensioner |
|---|---|
| Socialdemokraterna | Har bred politik för högre ekonomisk trygghet för pensionärer, men inget lika tydligt nytt generellt pensionsbelopp är fastställt i det aktuella vallöftesmaterialet. |
| Moderaterna | Vill införa ett särskilt jobbat-avdrag för pension som tjänats in genom arbete och sänka skatten ytterligare för äldre som fortsätter arbeta. |
| Sverigedemokraterna | Har en etablerad linje om högre pensioner och bättre ekonomi för äldre, men något nytt lika tydligt kvantifierat generellt pensionslöfte saknas i det aktuella materialet. |
| Vänsterpartiet | Vill genomföra en större höjning av garantipensionen. |
| Centerpartiet | Har ett bredare seniorprogram men inget lika tydligt nytt generellt pensionsbelopp i det aktuella materialet. |
| Kristdemokraterna | Vill införa en särskild mammabonus i pensionssystemet. |
| Liberalerna | Vill bland annat återinföra avdragsgillt individuellt pensionssparande. |
| Miljöpartiet | Har politik för ekonomisk trygghet för pensionärer, men inget motsvarande nytt kvantifierat generellt pensionslöfte i det aktuella materialet. |
M vill införa ett jobbat-avdrag
Moderaterna vill sänka skatten på den del av pensionen som tjänats in genom arbete.
Partiet kallar modellen för ett jobbat-avdrag.
Enligt Moderaternas egna beräkningar kan reformen ge upp till omkring 1 000 kronor mer i månaden för vissa pensionärer.
KD:s mammabonus riktas till kvinnor som fått barn
Kristdemokraterna vill införa en särskild pensionsbonus för mammor.
Tanken är att pengar ska sättas av direkt till pensionen för att minska den ekonomiska effekt som barnafödande och längre föräldraledighet kan få under arbetslivet.
KD räknar med omkring 700 kronor högre pension per månad för en typisk kvinna med två barn.
Det är partiets egen beräkning och inte ett garanterat utfall för varje pensionär.
Familjeekonomi – barnfamiljer får flera stora vallöften
Familjeekonomin innehåller några av valrörelsens mest lättbegripliga förslag.
Här är skillnaderna ofta konkreta i kronor.
| Parti | Familjeekonomi |
|---|---|
| Socialdemokraterna | Vill dubbla barn- och studiebidraget inför jul och sommarlov. |
| Moderaterna | Prioriterar skattesänkningar för arbetande hushåll och räknar med betydande samlad effekt under mandatperioden. |
| Sverigedemokraterna | Vill ge familjer större kontroll över föräldraledigheten och fokuserar på lägre kostnader för mat, el och drivmedel. |
| Vänsterpartiet | Vill införa ett babybidrag på 15 000 kronor för förstagångsföräldrar och höja stödet till barnfamiljer. |
| Centerpartiet | Vill framför allt förbättra familjeekonomin genom lägre skatt på arbetsinkomster. |
| Kristdemokraterna | Vill höja barnbidraget till 2 000 kronor och successivt förlänga föräldraförsäkringen. |
| Liberalerna | Vill införa ett barnskatteavdrag på 10 000 kronor per barn och år och utöka RUT för småbarnsfamiljer. |
| Miljöpartiet | Vill höja barnbidraget och förstärka stödet till ensamstående föräldrar. |
S vill dubbla barnbidraget två gånger om året
Socialdemokraterna vill ge ett extra barn- och studiebidrag inför både sommarlovet och julen.
För en tvåbarnsfamilj motsvarar det enligt partiets egna beräkningar omkring 5 000 kronor extra per år.
Det är inte samma sak som en permanent fördubbling av barnbidraget varje månad.
KD vill höja barnbidraget till 2 000 kronor
Kristdemokraterna går längre när det gäller det ordinarie barnbidraget.
Partiet vill höja barnbidraget till 2 000 kronor per barn och månad.
KD vill samtidigt successivt bygga ut föräldraförsäkringen.
L föreslår barnskatteavdrag
Liberalerna väljer en annan modell.
Partiet vill införa ett barnskatteavdrag på 10 000 kronor per barn och år.
Det innebär att stödet ges genom skattesystemet i stället för genom ett generellt höjt barnbidrag.
V vill införa babybidrag
Vänsterpartiet vill ge förstagångsföräldrar ett babybidrag på 15 000 kronor.
Partiet vill dessutom generellt stärka barnfamiljers ekonomi genom högre transfereringar och större offentlig finansiering av välfärd.
Exempel på genomförd politik som inte är nya vallöften
Det är lätt att blanda ihop redan genomförda reformer med nya löften.
Några tydliga exempel:
| Redan beslutat eller genomfört | Det nya löftet |
|---|---|
| ISK är skattefritt upp till 300 000 kronor från 2026. | M och L vill höja den skattefria nivån till 500 000 kronor. |
| Det förstärkta tandvårdsskyddet med 90 procents subvention gäller redan personer från 67 år. | SD vill utvidga systemet till alla vuxna. |
| Flera skattesänkningar på arbete och pension har redan trätt i kraft under 2026. | Ytterligare sänkningar för nästa mandatperiod är nya vallöften. |
| Flera reformer om ordning och struktur i skolan är redan beslutade. | Nya krav på exempelvis klassstorlek, vinster och lärarbehörighet hör till nästa mandatperiod. |
För väljaren är skillnaden viktig. Ett parti kan både peka på något som redan är genomfört och samtidigt lova att gå vidare med nästa steg.
Vilka är de största konflikterna mellan partierna?
Trots att valmanifesten innehåller hundratals förslag går några tydliga vägval igen.
Lägre skatt eller större offentliga satsningar
M, L och KD prioriterar större skattesänkningar.
V och MP vill i större utsträckning finansiera välfärd, bidrag och klimatsatsningar genom högre skatter för de mest välbeställda.
S prioriterar mer riktade hushållsstöd och välfärdsutgifter.
C vill genomföra en stor omläggning av skatten på de lägsta och normala arbetsinkomsterna.
Vinstförbud eller fortsatt valfrihet i skolan
S, V och MP vill kraftigt begränsa eller stoppa möjligheten att ta ut vinster ur skattefinansierade skolor.
M, KD och L vill i större utsträckning behålla valfriheten men skärpa kvalitetskraven.
Ny kärnkraft eller förnybart först
M, SD, KD och L vill bygga ny kärnkraft.
MP och V prioriterar i stället förnybar energi.
S vill använda flera energislag samtidigt, medan C framför allt betonar snabb elektrifiering och ökad fossilfri elproduktion.
Stramare eller mer generös migration
SD går längst i kraven på minskad migration.
M och KD driver också en mycket restriktiv linje.
S säger att den strama migrationspolitiken ligger fast.
V och MP står tydligast för en mer generös asylpolitik, medan C och L kombinerar integrationskrav med en mer positiv syn på arbetskraftsinvandring.
Hårdare straff eller större tyngd på förebyggande arbete
Alla större partier vill bekämpa den organiserade brottsligheten hårdare.
Skillnaden handlar i allt högre grad om balansen.
M, SD, KD och L vill använda fler repressiva verktyg.
S har närmat sig den linjen med bland annat maffialag och fler straffskärpningar.
V och MP lägger större relativ vikt vid skola, socialtjänst och andra förebyggande åtgärder.
Vad ska jag rösta på 2026?
Den här guiden rekommenderar inget parti.
Ett sätt att använda jämförelsen är att först välja vilka tre frågor som betyder mest för dig och därefter jämföra partiernas faktiska vägval just där.
Om skatt är viktigast blir exempelvis skillnaden mellan stora skattesänkningar och mer offentligt finansierad välfärd central.
Om skolan är viktigast kan synen på vinster, skolval, ordning och klassstorlek väga tyngre.
Om migrationen är viktigast är skillnaden mellan SD:s mycket restriktiva linje och V:s och MP:s betydligt mer generösa politik stor.
Om klimatet och energin väger tyngst blir synen på ny kärnkraft, vindkraft, elektrifiering och klimatstyrmedel viktig.
Det finns heller inget krav på att hålla med ett parti i alla frågor. Många väljare delar ett partis ekonomiska politik men ett annat partis syn på exempelvis klimat, migration eller vård.
Det mest användbara är därför att jämföra de frågor som faktiskt påverkar ditt val och skilja mellan konkreta löften och mer allmänna formuleringar.
Vanliga frågor om vallöften 2026
När är valet 2026?
Riksdagsvalet hålls söndagen den 13 september 2026.
Vilka partier sitter i riksdagen?
De åtta riksdagspartierna är Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet.
Vad är skillnaden mellan ett valmanifest och ett vallöfte?
Ett valmanifest eller en valplattform samlar ett partis politik inför valet. Ett vallöfte kan vara en enskild konkret reform inom manifestet eller ett separat besked som presenteras under valrörelsen.
Är alla förslag i partiernas valmanifest bindande?
Nej. För att ett vallöfte ska bli verklighet krävs normalt stöd i riksdagen och finansiering i en statsbudget. Efter valet påverkar även regeringsförhandlingar och kompromisser vilka förslag som faktiskt genomförs.
Har alla partier presenterat alla sina vallöften?
Nej. Flera partier presenterar fortfarande nya förslag under valrörelsen. Därför kan jämförelsen förändras fram till valdagen.
Vilket parti lovar lägst skatt?
M, L och KD hör till partierna som tydligast går till val på breda skattesänkningar. C har samtidigt ett mycket stort eget förslag om skattefri grundlön. Vilket förslag som ger störst effekt beror på inkomst, familjesituation, sparande och hur reformerna slutligen utformas.
Vilka partier vill bygga ny kärnkraft?
Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna stödjer tydligt ny kärnkraft. Socialdemokraterna vill använda både befintlig kärnkraft och andra energislag. Miljöpartiet och Vänsterpartiet prioriterar förnybara alternativ.
Vilka partier vill stoppa vinster i skolan?
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet går längst i kraven på att stoppa eller kraftigt begränsa möjligheten att ta ut vinst ur skattefinansierad skolverksamhet.
Kan vallöftena ändras före valet?
Ja. Valrörelsen pågår fortfarande och nya förslag kan presenteras ända fram till valdagen. Guiden är därför daterad och bör läsas utifrån när den senast uppdaterades.