USA terrorstämplar den brittiska aktivistgruppen Palestine Action efter en rad aktioner mot försvarsbolag och militära mål. Beslutet kommer efter att Storbritannien redan förbjudit gruppen som terroristorganisation. Samtidigt är den juridiska striden långt ifrån över. Storbritanniens högsta domstol ska i november pröva om det brittiska förbudet är lagligt.

USA:s finansdepartement meddelade den 26 augusti att Palestine Action klassas som en Specially Designated Global Terrorist, SDGT.

Det innebär i praktiken att gruppens tillgångar inom amerikansk jurisdiktion kan blockeras och att amerikanska personer och företag som huvudregel inte får genomföra transaktioner med organisationen.

Det är däremot inte exakt samma sak som att Palestine Action sätts upp på USA:s lista över Foreign Terrorist Organizations, FTO. De två klassningarna är juridiskt separata och får olika konsekvenser.

USA:s beslut är ändå ett kraftigt steg. Palestine Action betraktas nu som en terroristorganisation av både den amerikanska och den brittiska regeringen.

Bakom konflikten finns en grundläggande fråga: när upphör politisk aktivism och sabotage att vara vanliga brott och börjar i stället betraktas som terrorism?

Palestine Action har framför allt attackerat försvarsbolag

Palestine Action bildades i Storbritannien 2020 och har framför allt riktat sina aktioner mot företag som gruppen anser vara kopplade till Israels försvarsindustri.

Det främsta målet har varit Elbit Systems, Israels största försvarskoncern och ett företag med verksamhet i Storbritannien.

Aktivister har bland annat tagit sig in på företagsområden och anläggningar, förstört utrustning och orsakat omfattande skador på egendom. Även företag som Palestine Action betraktar som samarbetspartner eller möjliggörare till Elbit har blivit måltavlor.

Brittiska domstolshandlingar beskriver också hur organisationen arbetat med mindre grupper av aktivister och spridit instruktioner om hur aktioner kan genomföras utan att deltagarna upptäcks.

USA:s regering pekar i sitt beslut på en längre serie intrång och skadegörelse mot försvars- och militära mål och hävdar att Palestine Action även försökt sprida metoderna internationellt.

Den amerikanska motiveringen finns i USA:s finansdepartements beslut om Palestine Action.

Tre attacker har blivit särskilt viktiga

Den juridiska striden i Storbritannien handlar inte om att varje aktion som Palestine Action genomfört automatiskt skulle vara terrorism.

Tvärtom har den brittiska bedömningen varit betydligt mer detaljerad.

Tre attacker har fått särskild betydelse:

• en attack mot försvarskoncernen Thales i Glasgow 2022
• en attack mot Elbit-dotterbolaget Instro Precision i Kent i juni 2024
• en attack mot Elbit Systems UK i Bristol i augusti 2024

Det avgörande är att attackerna bedömts innebära allvarlig skada på egendom och i vissa fall risker för människor.

Därmed kommer man in i den ovanligt svåra gränsdragningen mellan politiskt motiverad skadegörelse och terrorism.

Därför kan skadegörelse klassas som terrorism

I vardagligt språk förknippas terrorism ofta med bombdåd, skjutningar eller attacker där människor dödas.

Den juridiska definitionen kan vara betydligt bredare.

Enligt den brittiska Terrorism Act 2000 kan terrorism bland annat omfatta handlingar som orsakar allvarlig skada på egendom, om övriga krav i lagen också är uppfyllda.

Det räcker alltså inte att någon slår sönder något av politiska skäl.

Handlingen måste bland annat ha ett syfte att påverka en regering eller skrämma allmänheten och göras för att främja en politisk, religiös, raslig eller ideologisk sak.

Förenklat kan gränsen beskrivas så här:

Nivå	Vad som skiljer den
Protest	Laglig politisk opinionsbildning, demonstrationer och andra tillåtna uttryck
Kriminalitet eller sabotage	Brott begås, exempelvis intrång eller skadegörelse, utan att terrorismens ytterligare kriterier nödvändigtvis är uppfyllda
Terrorism	Handlingen når en högre nivå av allvar och kombineras med det särskilda syfte att påverka, skrämma eller destabilisera som lagen kräver

Det är just denna högre tröskel som har blivit avgörande i fallet Palestine Action.

Brittiska experter: Merparten var inte terrorism

En viktig detalj i rättsprocessen är att brittiska säkerhetsexperter inte har betraktat all verksamhet inom Palestine Action som terrorism.

Storbritanniens Joint Terrorism Analysis Centre, JTAC, bedömde att merparten av gruppens aktiviteter inte nådde upp till terrorismdefinitionen.

Samtidigt ansågs vissa av de allvarligare attackerna göra det.

Det gör fallet betydligt mer komplicerat än en enkel fråga om huruvida Palestine Action är en protestgrupp eller en terroristgrupp.

En organisation kan bedriva en stor mängd politisk aktivism och ändå ha genomfört enskilda handlingar som rättsligt bedöms som terrorism.

Frågan blir därefter om dessa handlingar är tillräckliga för att förbjuda hela organisationen.

Första domstolen ansåg att förbudet gick för långt

Den brittiska regeringen beslutade att förbjuda Palestine Action som terroristorganisation.

Förbudet innebär betydligt mer än att enskilda aktivister kan åtalas för skadegörelse eller andra brott. Även medlemskap och stöd till en förbjuden organisation kan få straffrättsliga konsekvenser.

När frågan prövades av Divisional Court i februari 2026 fick regeringen problem.

Domstolen accepterade att ett litet antal handlingar kunde klassas som terrorism men ansåg samtidigt att det fullständiga förbudet mot Palestine Action var oproportionerligt.

Ett viktigt argument var att vanlig straffrätt redan kunde användas mot personer som begick intrång, skadegörelse och andra brott.

Domstolen vägde också regeringens säkerhetsargument mot yttrande- och föreningsfriheten.

Hovrätten gav regeringen rätt

I juni ändrades rättsläget igen.

Court of Appeal slog fast att den brittiska regeringens förbud var lagligt och proportionerligt.

Domstolen betonade bland annat omfattningen av den materiella skadegörelsen, riskerna för människor och organisationens metodiska sätt att genomföra aktioner.

Palestine Action kunde enligt domstolen inte enbart betraktas som en vanlig fredlig protestorganisation.

Det brittiska förbudet står därför fortfarande kvar.

Men det sista ordet är ännu inte sagt.

Högsta domstolen tar upp Palestine Action i november

Storbritanniens Supreme Court har beslutat att pröva delar av målet.

Huvudförhandlingen är planerad till den 4 och 5 november 2026.

Där ska domstolen pröva om regeringens beslut att förbjuda Palestine Action enligt Terrorism Act faktiskt var lagligt.

Det betyder att USA:s beslut kommer samtidigt som den brittiska rättsprocessen fortfarande pågår.

Att skriva att brittiska domstolar slutligt har slagit fast att Palestine Action ska betraktas som en förbjuden terroristorganisation skulle därför gå för långt.

Den brittiska regeringen har fattat beslutet och Court of Appeal har godkänt det, men högsta domstolen ska fortfarande pröva frågan.

FN-experter har varnat för den breda definitionen

Förbudet har dessutom mött internationell kritik.

FN-experter har varnat för att den brittiska terrorismdefinitionen kan bli så bred att grov skadegörelse och politiskt motiverade brott behandlas som terrorism på ett sätt som får oproportionerliga konsekvenser för demonstrations-, yttrande- och föreningsfriheten.

Det betyder inte att skadegörelsen är laglig.

Kritiken handlar snarare om vilken rättslig verktygslåda staten ska använda.

En person som förstör dyr försvarsutrustning kan exempelvis dömas för allvarliga vanliga brott utan att staten därmed behöver använda terrorlagstiftning.

Regeringens motsatta argument är att vissa aktioner passerar den gränsen när de är tillräckligt allvarliga och uttryckligen används för att försöka tvinga fram politisk förändring.

Skulle samma sak kunna hända i Sverige?

Även svensk terroristlagstiftning bygger på mer än bara själva brottet.

För att ett brott ska kunna utgöra terroristbrott krävs bland annat att gärningen allvarligt kan skada ett land eller en mellanstatlig organisation.

Dessutom måste den begås med ett särskilt terrorismsyfte, exempelvis att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning, otillbörligen tvinga ett offentligt organ att agera på ett visst sätt eller allvarligt destabilisera grundläggande samhällsstrukturer.

Det betyder att Sverige inte heller har någon enkel gräns där våld mot människor automatiskt är terrorism medan angrepp mot byggnader och egendom aldrig kan vara det.

Ett sabotage eller annat egendomsbrott kan i princip bli terroristbrott.

Men bara om den betydligt högre juridiska tröskeln också passeras.

USA:s beslut gör gränsdragningen ännu viktigare

USA:s terrorstämpling förändrar inte i sig vad som är laglig politisk protest i Sverige eller Storbritannien.

Den visar däremot hur långt konflikten kring Palestine Action har gått.

Gruppen började som en militant direktaktionsrörelse riktad framför allt mot företag med koppling till Israels försvarsindustri. Sex år senare betraktas den av två av västvärldens viktigaste regeringar som en terroristorganisation eller terroristaktör.

Samtidigt är den avgörande juridiska frågan fortfarande om hela organisationen ska bära den etiketten på grund av ett begränsat antal handlingar som bedömts nå terrortröskeln.

Det är den frågan Storbritanniens högsta domstol nu ska försöka avgöra.