Hundratals överklagar valet efter kökaoset i Umeå
Hundratals överklaganden har kommit in efter valet 2026. På fredagseftermiddagen den 18 september hade 455 ärenden registrerats hos Valprövningsnämnden – samtidigt som ytterligare 200–300 väntade på registrering. Flera klagomål handlar om de långa köerna i Umeå, där väljare fick vänta i flera timmar och röstmottagningen på ett håll fortsatte ända till klockan 23.03.
Antalet registrerade ärenden är redan större än efter valet 2022, men det går ännu inte att slå fast att årets val har gett ett historiskt rekord i överklaganden.
Efter valen 2018 kom 723 överklaganden av själva valresultaten till Valprövningsnämnden. Det slutliga antalet för 2026 är ännu inte känt eftersom alla inkomna ärenden inte har hunnit registreras och tiden för att överklaga inte har löpt ut för samtliga val.
Köerna i Umeå står i centrum
En stor del av uppmärksamheten riktas mot Umeå, där väljare på valdagen rapporterade mycket långa köer.
Vid Ålidhemshallen berättade väljare om väntetider på omkring tre och en halv timme. På andra håll förekom uppgifter om köer som närmade sig fyra timmar.
Hurbra skrev redan under valdagen om de långa köerna till vallokalerna och väntetiderna i Umeå.
Flera väljare uppgav att människor lämnade köerna innan de hunnit rösta. En person som senare överklagade valet berättade att han själv väntat omkring en och en halv timme och sett bland annat äldre väljare ge upp.
Han vill att valen i Umeå ska göras om.
I det valdistrikt där mannen röstade sjönk valdeltagandet med drygt fyra procentenheter jämfört med valet 2022. Det visar däremot inte i sig att minskningen berodde på köerna. För att ett sådant samband ska få juridisk betydelse behöver Valprövningsnämnden bedöma både vad som faktiskt gick fel och om felet kan antas ha påverkat valutgången.
Väljare fick rösta långt efter klockan 20
Det mest extrema exemplet kom från Ålidhem, där vallokalen inte stängde förrän klockan 23.03.
Att människor röstade efter klockan 20 betyder dock inte att rösterna var för sena eller ogiltiga.
Reglerna innebär att väljare som befinner sig i kön när vallokalen ska stänga har rätt att rösta. Röstmottagningen får alltså fortsätta tills de väljare som redan kommit fram har fått möjlighet att lämna sina röster.
I Umeå innebar det att röstningen fortsatte flera timmar efter den ordinarie stängningstiden.
Klagomål om resultat som publicerades medan människor köade
Ett annat överklagande riktar in sig på att människor fortfarande väntade på att få rösta samtidigt som vallokalsundersökningar och preliminära resultat började publiceras.
Den klagande menar att detta kan ha påverkat väljare som ännu inte lagt sina röster och har därför begärt omval i berörda kommuner.
Just den frågan har prövats tidigare.
Efter valet 2022 fick Valprövningsnämnden liknande klagomål från väljare som fortfarande stod i kö när vallokalsundersökningar och preliminära resultat offentliggjordes. Nämnden konstaterade då att det inte finns något förbud mot att sådan information publiceras medan röstning fortfarande pågår och bedömde inte publiceringen som otillbörlig påverkan.
Överklagandena avslogs.
Det betyder inte automatiskt att årets ärenden får samma utgång. Valprövningsnämnden måste pröva omständigheterna i valet 2026 utifrån vad som faktiskt har inträffat.
Umeå ändrade upplägget under valdagen
En förklaring till köerna var enligt Umeås valorganisation att det fanns för få platser där väljare kunde ta valsedlar.
Organisationen hade förändrats för att förbättra valhemligheten efter tidigare kritik. Resultatet blev samtidigt en flaskhals när många väljare skulle passera samma moment.
Under själva valdagen ändrades delar av upplägget. Momentet för att ta valsedlar separerades från platsen där väljaren gjorde i ordning sin röst, vilket enligt valkansliet bidrog till att korta köerna.
Det finns dessutom uppgifter från erfarna valarbetare om att de före valet hade varnat för att organisationen kunde leda till långa väntetider. Valnämndens ordförande har uppgett att varningen inte hade nått honom eller valkansliet.
Valmyndigheten hade före valdagen generellt uppmanat kommunerna att ha beredskap för köbildning och se till att det fanns tillräckliga resurser kring bland annat valsedelsställ och väljarflöden.
Det blir därför en central fråga i den kommande prövningen om problemen i Umeå bara ska betraktas som mycket långa köer eller om organisationen innebar en juridiskt relevant avvikelse från reglerna för hur valet ska genomföras.
Långa köer räcker inte automatiskt för omval
Valprövningsnämnden har tidigare varit tydlig med att köbildning i sig inte automatiskt innebär att ett val har genomförts felaktigt.
Efter valet 2022 prövades ett stort antal klagomål om köer. Nämnden konstaterade att långa väntetider kan vara problematiska och i förlängningen påverka människors möjlighet eller vilja att rösta, men att förekomsten av en kö inte i sig innebär att reglerna har frångåtts.
Det gör bevisningen kring Umeå viktig.
Här finns uppgifter om flera timmars väntetider, personer som lämnat köerna, förändringar av organisationen under pågående valdag och påståenden om att valarbetare hade varnat för upplägget i förväg.
Det återstår för Valprövningsnämnden att avgöra vilken juridisk betydelse dessa omständigheter har.
Vad krävs för att ett val ska göras om?
Det finns möjlighet att besluta om omval, men tröskeln är hög.
Enligt vallagen kan Valprövningsnämnden ingripa om det har förekommit en avvikelse från den föreskrivna ordningen i förberedelserna eller genomförandet av valet, eller om någon exempelvis har hindrat röstningen, förvanskat resultatet eller otillbörligt påverkat valet.
Det räcker däremot inte att ett fel konstateras.
Det måste också med fog kunna antas att felet har påverkat valutgången.
Om problemet kan rättas genom en mindre ingripande åtgärd, exempelvis en ny sammanräkning, ska det alternativet användas i stället för omval.
Den som vill läsa hur processen fungerar kan se Valprövningsnämndens information om att överklaga ett val.
Omval har förekommit i Sverige. Efter valet 2010 beslutade Valprövningsnämnden om nya val i Västra Götalands landsting och i en valkrets i Örebro sedan fel bedömts kunna ha påverkat mandatfördelningen.
Det visar samtidigt vad som krävs: det centrala är inte bara om något blev fel, utan om felet kan ha haft betydelse för resultatet.
Även andra valfel har överklagats
Köerna är inte den enda frågan som aktualiserat Valprövningsnämndens roll efter valet.
Hurbra har tidigare gått igenom ärendet med omkring 4 000 felregistrerade förtidsröster och vad det kan betyda för valresultatet.
Även där är den avgörande juridiska frågan om ett konstaterat fel faktiskt kan ha påverkat resultatet och om det i så fall går att rätta på ett mindre ingripande sätt än genom ett nytt val.
455 är inte slutantalet
Riksdagsvalets slutliga resultat fastställdes den 19 september. Valdeltagandet blev 84,9 procent.
Men överklagandeprocessen fortsätter efter att resultatet har fastställts. Ett överklagande kan lämnas in fram till tio dagar efter att resultatet i det aktuella valet har offentliggjorts.
Siffran 455 ska därför ses som ett ögonblicksläge, inte som slutantalet för valet 2026.
Redan den 18 september uppgav Valprövningsnämndens kansli att ytterligare 200–300 inkomna ärenden ännu väntade på registrering. När samtliga ärenden har registrerats blir det möjligt att säga hur omfattande årets överklaganden faktiskt är jämfört med tidigare val.
För väljarna i Umeå är den viktigaste frågan däremot inte hur många klagomål som kommer in nationellt, utan om de extrema köerna bedöms ha inneburit ett fel som kan ha påverkat hur många som faktiskt röstade.
Det är den frågan Valprövningsnämnden nu ska pröva.