Problemet med de felregistrerade förtidsrösterna nådde Valmyndigheten redan tisdagen den 1 september. Först på torsdagen förstod myndigheten att omkring 4 000 väljare i nästan hela landet kunde vara berörda. Nu försöker kommunerna rädda de röster som går att koppla till rätt person, medan resten riskerar att underkännas.

Valmyndighetens första offentliga besked gav en annan bild av tidslinjen. På fredagsmorgonen uppgav myndigheten att den fått kännedom om problemet torsdag eftermiddag och därefter stoppat felet under natten.

Senare på fredagen avslöjade P4 Stockholm att problemet hade uppdagats hos Valmyndigheten redan på tisdagen. Kanslichefen Anna Nyqvist förklarar skillnaden med att myndigheten inte kunde se vidden av felet då. Omfattningen blev enligt henne klar först på torsdagseftermiddagen.

Alla de cirka 4 000 berörda rösterna kommer inte nödvändigtvis att försvinna. Valmyndigheten bedömer att en del av väljarna kan identifieras. Det är fortfarande okänt hur många röster som till slut måste underkännas och var i landet de finns.

Tidslinjen för röstfelet

Förtidsröstningen inför valet den 13 september började den 26 augusti. Felet stoppades först drygt en vecka senare.

Det finns därmed fyra olika tidpunkter att hålla isär: den första varningen, insikten om att felet var nationellt, den tekniska rättningen och informationen till allmänheten.

Oklart vad Valmyndigheten gjorde efter första larmet

Det är inte klarlagt att Valmyndigheten var helt passiv från tisdag till torsdag. Däremot saknas en offentlig redovisning av vad myndigheten fick veta på tisdagen och vilka åtgärder som då sattes in.

På onsdagen publicerade Valcentralen, Valmyndighetens stödsida för valadministrationen, uppdaterade rutiner för felregistrerade och okopplade fönsterkuvert. Där fanns också nya instruktioner för förtidsröster som inte kunde härledas till rätt väljare. Sidan uppgav att ändringarna gjordes efter frågor från kommunerna.

Det är inte bekräftat att instruktionerna var ett svar på samma tekniska fel som senare visade sig beröra nästan alla kommuner. Uppdateringen visar ändå att problem med kopplingen mellan väljare och kuvert hanterades inom valadministrationen före torsdagseftermiddagen.

En möjlig förklaring är att de första rapporterna uppfattades som enskilda handhavandefel och inte som ett fel i det centrala systemet. Valmyndigheten har inte sagt att det var så. Myndigheten har inte heller redovisat när felsökningen började, hur många nya felregistreringar som hann uppstå efter tisdagen eller varför systemet inte tillfälligt ersattes av den reservrutin som finns för nedkopplad röstmottagning.

Det är också oklart varför pressmeddelandet på fredagsmorgonen sade att myndigheten fick kännedom om problemet på torsdagen, när den första signalen enligt P4 kom två dagar tidigare.

Felet finns i den nya digitala registreringen

Valet 2026 är det första där den moderniserade förtidsröstningen används. Den digitala väljarförteckningen har ersatt den tidigare avprickningen på papper i röstningslokalerna.

När en väljare förtidsröstar söker röstmottagaren upp personen genom att skanna id-handlingen eller skriva in personnumret. De förslutna valkuverten läggs sedan i ett fönsterkuvert med en unik kod. Koden ska kopplas digitalt till väljaren och personens nummer i röstlängden, så att kuvertet skickas till rätt vallokal.

Det tekniska felet har fått systemet att registrera vissa väljare två gånger eller koppla en röst till en annan väljare. Valmyndigheten har inte publicerat en mer detaljerad teknisk rotorsak, men uppger att Skatteverket som it-leverantör har medverkat i rättningen.

Felet betyder inte att någon har kunnat se hur väljarna röstat. Valsedlarna ligger förslutna. Kopplingen behövs för att valadministrationen ska kunna kontrollera rösträtten, hitta rätt valdistrikt och säkerställa att väljaren inte röstat flera gånger innan valkuverten läggs i urnan.

Det här ska inte blandas ihop med det separata försöket med digital röstlängd i 20 vallokaler på själva valdagen. Det aktuella felet gäller den digitala väljarförteckning som används vid förtidsröstningen i hela landet.

4 000 väljare är inte samma sak som 4 000 valsedlar

Valmyndighetens siffra gäller cirka 4 000 berörda väljare. Det är inte ett fastställt antal underkända valsedlar.

En förtidsröst består av ett fönsterkuvert som kan innehålla separata valkuvert till riksdagen, regionen och kommunen. Om hela förtidsrösten måste underkännas kan alltså en väljares deltagande i mer än ett val påverkas.

Kommunernas valkanslier ska nu försöka återskapa den korrekta kopplingen. De kan bland annat använda kuvertets löpnummer, systemets sammanställningar och de pappersbaserade inloggningsbilagor som finns som stöd till den digitala hanteringen.

Om uppgifterna räcker kan väljaren identifieras och kommunen kan kontakta personen. Om alla möjligheter att hitta rätt väljare är uttömda ska fönsterkuvertet sparas och underkännas vid valnämndens preliminära rösträkning efter valet. Valsedlarna kommer då inte att läggas i valurnan.

Valmyndigheten säger bara att en del av de 4 000 väljarna troligen kan identifieras. Någon prognos för hur många röster som går att rädda finns ännu inte.

Så gör du om du redan har förtidsröstat

Valmyndigheten uppger att felet är rättat och att det går att förtidsrösta som vanligt igen. Den som redan har röstat ska däremot inte lämna en andra förtidsröst.

Flera förtidsröster från samma väljare blir ogiltiga. Det går alltså inte att gardera sig genom att besöka ännu en lokal för förtidsröstning.

Det är däremot tillåtet att rösta på nytt i den egna vallokalen på valdagen den 13 september. Då räknas rösten som lämnas direkt i vallokalen och den tidigare förtidsrösten läggs åt sidan.

Det måste vara den ordinarie vallokal som väljaren tillhör. Vilken det är står på röstkortet. Reglerna och skillnaden mellan digitalt och fysiskt röstkort finns samlade i vår guide om röstkortet inför valet 2026.

Valmyndigheten har inte uppmanat samtliga som förtidsröstat att rösta om. Myndighetens och kommunernas första uppgift är att identifiera de berörda. Den som blir kontaktad av sin kommun bör följa den information som lämnas därifrån.

För den som inte blir kontaktad men ändå vill försäkra sig om att en ny röst ersätter förtidsrösten är alternativet att gå till den egna vallokalen på valdagen. Den som inte kan göra det är beroende av att den ursprungliga förtidsrösten kan kopplas rätt i efterhand.

Kan felet påverka valresultatet?

Cirka 1,4 miljoner väljare hade enligt Valmyndigheten förtidsröstat när felet offentliggjordes. De 4 000 berörda motsvarar knappt tre per tusen av dessa väljare.

Den nationella andelen avgör inte frågan. Valmyndigheten har ännu inte visat hur felregistreringarna är fördelade mellan kommuner, regioner och riksdagsvalkretsar. Ett fåtal röster kan få större betydelse i ett jämnt kommunval, ett personval eller en känslig mandatfördelning än samma antal utspridda över hela landet.

Det går därför inte att säga att felet saknar betydelse. Det går heller inte att dra slutsatsen att de felregistrerade förtidsrösterna kommer att förändra riksdagsvalet eller regeringsfrågan.

Efter att ett valresultat har fastställts kan en röstberättigad väljare eller ett parti som deltagit i valet överklaga till Valprövningsnämnden. Nämnden kan besluta om en ny sammanräkning eller en annan begränsad rättelse. Om det med fog kan antas att ett myndighetsfel har påverkat valutgången kan den besluta om omval i den berörda valkretsen.

Omval blir alltså inte automatiskt aktuellt för att ett allvarligt fel har inträffat. Det krävs en bedömning av det verkliga antalet förlorade röster, var de hör hemma och marginalerna i det aktuella valet.

Sju frågor återstår före valdagen

Valmyndigheten behöver fortfarande redovisa hur länge systemfelet fanns, när de berörda registreringarna gjordes och om siffran 4 000 kan förändras. Det behövs också svar på hur många väljare som kan identifieras och hur de ska kontaktas.

Den mest känsliga delen gäller de två dygnen mellan den första signalen och den nationella rättningen:

• Vad visade larmet på tisdagen?
• Hur klassades felet när det först kom in?
• När började den centrala felsökningen?
• Varför stoppades inte den digitala hanteringen tidigare?
• Hur många fel hann uppstå efter det första larmet?
• Varför angav myndigheten först torsdagen som tidpunkt för kännedom?
• Hur många röster kommer slutligen att underkännas?

Valdagen är söndag den 13 september. Tider, röstningsregler och övrig praktisk information finns i vår samlade guide till valet 2026.