Regeringen och ansvariga myndigheter arbetar för att förbättra tillgången till östrogenläkemedel. Den 4 november står frågan åter i centrum när myndigheternas uppdrag ska slutredovisas. Men för patienter som inte får tag på sin medicin är situationen fortfarande osäker. Flera åtgärder har redan genomförts, samtidigt som andra lösningar ännu inte är beslutade.

Bristen på östrogenläkemedel har under året skapat problem för många som behandlas mot klimakteriebesvär. Särskilt besvärlig har situationen varit för patienter som använder östrogenplåster.

Den 4 november har regeringen kallat till pressträff tillsammans med Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Myndigheterna har haft i uppdrag att undersöka hur tillgången kan förbättras.

Vilka ytterligare åtgärder som presenterats och om de leder till nya beslut har ännu inte kunnat bekräftas. Däremot finns flera genomförda insatser som redan påverkar läkemedelsförsörjningen.

Östrogenplåster fortsatt restnoterade

Läkemedelsverkets lägesbild från den 30 oktober visar att samtliga fem styrkor av östrogenplåstret Estradot är restanmälda till och med den 31 december 2026.

Det betyder inte att läkemedlet saknas helt under perioden. Enstaka leveranser kan komma in till apoteken, men de väntas inte räcka för att täcka efterfrågan.

Datumet är inte heller någon garanti för att situationen återgår till det normala vid årsskiftet. Prognoser för restnoterade läkemedel kan förändras när tillverkare lämnar nya uppgifter.

För patienterna innebär det att tillgången kan variera mellan olika apotek och över tid.

Flera åtgärder har redan genomförts

Arbetet med att förbättra tillgången började före regeringens pressträff den 4 november.

En konkret åtgärd är TLV:s beslut att höja priserna på Estradot i styrkorna 50, 75 och 100 mikrogram per dygn. De nya priserna började gälla den 1 juli 2026.

Syftet är att förbättra förutsättningarna för att läkemedlet ska kunna tillhandahållas på den svenska marknaden.

Läkemedelsverket har också beviljat dispenser som gör det möjligt att använda vissa utländska läkemedelsförpackningar trots att de inte uppfyller alla svenska förpackningskrav.

Dessutom finns möjligheten att förskriva licensläkemedel när lämpliga godkända alternativ saknas.

Parallellimport av Estradot har också börjat omfattas av läkemedelsförmånerna, och TLV har fört samtal med ytterligare leverantörer.

Åtgärderna kan bidra till en bättre situation, men innebär inte att alla patienter omedelbart kan hämta ut sitt ordinerade läkemedel.

Vad är fortfarande förslag?

Bland de lösningar som myndigheterna har arbetat med finns nationella lagerberedningar, fler leverantörer och möjligheter att underlätta byten mellan olika läkemedel.

Nationella lagerberedningar skulle kunna innebära att vissa läkemedel tillverkas eller bereds för att möta särskilda behov när den ordinarie marknaden inte räcker till.

Det har också diskuterats hur apotekens möjligheter att hjälpa patienter med alternativa läkemedel kan förbättras.

Men det är viktigt att skilja mellan en undersökt möjlighet och ett genomfört beslut. Något nytt generellt beslut om lagerproduktion eller friare läkemedelsbyten har inte kunnat verifieras från pressträffen den 4 november.

Förändringar som kräver nya regler eller en ny produktionsorganisation kan dessutom ta tid innan de får praktisk betydelse.

Vad gör man när östrogenläkemedlet är slut?

Den som inte får tag på sin medicin behöver inte automatiskt vänta tills samma förpackning kommer tillbaka.

Det finns flera möjligheter att undersöka:

1. Kontrollera andra apotek. På Fass finns information om lagerstatus på apotek.
2. Fråga om andra förpackningar. En annan förpackningsstorlek eller ett godkänt utbytbart läkemedel kan i vissa fall finnas tillgängligt.
3. Kontakta den som skrivit ut receptet. Om det ordinerade läkemedlet saknas kan läkaren bedöma om behandlingen behöver ändras.
4. Diskutera alternativa behandlingar. Östrogen finns bland annat som plåster, gel, spray och tabletter. Vilket alternativ som fungerar beror på patientens medicinska situation.

Det är särskilt viktigt att kontakta vården innan läkemedlet tar slut, eftersom ett byte ibland kräver ett nytt recept.

Patienter bör inte själva ändra dosering eller behandlingsform för att få medicinen att räcka längre.

Kan man byta från plåster till tabletter?

Ja, ibland. Men ett byte är inte lämpligt för alla.

Östrogen som tillförs genom huden och östrogen som tas som tabletter påverkar kroppen på olika sätt. Tabletter kan exempelvis vara mindre lämpliga för personer med förhöjd risk för blodpropp.

Även doseringen kan behöva anpassas när behandlingsformen förändras.

För patienter som har livmodern kvar behövs normalt dessutom behandling med gestagen eller progesteron vid systemisk östrogenbehandling. Det skyddar livmoderslemhinnan mot de effekter som östrogen annars kan ha.

Valet av alternativ bör därför göras tillsammans med en läkare eller annan behörig förskrivare.

Problemen har också belysts i en tidigare undersökning om östrogenbristen och patienternas erfarenheter, där många uppgav att de haft svårt att få tillgång till sin behandling.

När kan bristen vara över?

Det finns ännu inget säkert datum för när tillgången till samtliga berörda östrogenläkemedel ska vara normaliserad.

Redan genomförda åtgärder, som prishöjningar, dispenser och parallellimport, kan bidra till förbättringar på kortare sikt.

Andra lösningar kan kräva ytterligare beslut och praktiskt genomförande innan de påverkar apotekens lager.

Läkemedelsverket har tidigare sett vissa positiva signaler i försäljningsstatistiken, men samtidigt betonat att utvecklingen under en enskild månad inte räcker för att fastställa att bristen håller på att lösas.

För den som använder östrogenläkemedel är därför det viktigaste rådet fortfarande att kontrollera tillgången i god tid och kontakta vården om det ordinerade preparatet inte går att få tag på.