Allt fler svenska bostadsägare oroar sig för att deras bostäder ska tappa i värde. På ett år har andelen oroliga stigit från 18 till 27 procent. Bland unga bostadsägare är förändringen betydligt större – nu uppger mer än varannan att de känner oro för sjunkande bostadspriser.

Det visar en ny undersökning som Verian genomfört på uppdrag av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling. Oron har ökat bland både kvinnor och män och i nästan samtliga undersökta åldersgrupper.

Men att fler oroar sig betyder inte att bostadspriserna faktiskt är på väg att falla. För den som planerar att köpa eller sälja bostad är skillnaden viktig.

Varannan ung bostadsägare oroar sig

Den tydligaste förändringen syns bland bostadsägare mellan 18 och 29 år. I september 2025 uppgav 18 procent i gruppen att de oroade sig för sjunkande bostadspriser. Ett år senare hade andelen stigit till 51 procent.

Det är en ökning med 33 procentenheter på bara ett år.

Även bland bostadsägare totalt har oron ökat kraftigt, från 18 till 27 procent. Det motsvarar en relativ ökning på 50 procent.

Oron är därmed tillbaka på nivåer som påminner om den ekonomiskt turbulenta perioden 2022. Då uppgav 37 procent av landets bostadsägare att de var oroliga, den högsta andelen sedan mätningarna började 2018.

Bland unga bostadsägare låg oron på 49 procent hösten 2022, något lägre än i den nya undersökningen.

Därför kan unga vara särskilt utsatta

En tänkbar förklaring till den stora oron bland unga är att de ofta har mindre ekonomiska marginaler och kortare erfarenhet av bostadsmarknaden.

Den som nyligen köpt sin första bostad kan också ha ett stort bolån i förhållande till bostadens värde. Då kan även en begränsad prisnedgång få stor betydelse om bostaden behöver säljas.

Länsförsäkringar Fastighetsförmedlings vd Marcus Svanberg pekar på ränteläget och den ekonomiska osäkerheten som möjliga förklaringar till den ökade oron.

Undersökningen visar däremot inte vilka faktorer som faktiskt orsakat förändringen.

Mätningen genomfördes den 17–28 september 2026, alltså före senare räntebesked och ekonomiska händelser under hösten. Resultatet kan därför inte förklaras som en direkt reaktion på dessa.

Totalt intervjuades 1 011 personer, varav 804 var bostadsägare. Hur många av dessa som tillhörde den yngsta åldersgruppen framgår inte av det publicerade underlaget.

Bostadspriserna ger en annan bild

Att fler bostadsägare känner oro ska inte förväxlas med att priserna på hela bostadsmarknaden sjunker.

Enligt Svensk Mäklarstatistik steg bostadsrättspriserna i Sverige med 1,6 procent under september, samtidigt som villapriserna sjönk med 0,4 procent.

Sett över tolv månader hade både bostadsrätter och villor stigit i pris.

Den som vill följa utvecklingen närmare kan läsa vår genomgång av bostadspriserna i september 2026.

Senare statistik från SBAB visar att huspriserna sjönk under oktober medan lägenhetspriserna fortsatte uppåt. Justerat för normala säsongsvariationer var den sammanlagda prisutvecklingen däremot ungefär oförändrad.

Det finns alltså betydande skillnader mellan olika bostadstyper och mätperioder.

Det är också möjligt att känna oro för sin egen bostads värde samtidigt som man tror att priserna generellt kommer att stiga. I Länsförsäkringars boprisbarometer för oktober väntade betydligt fler stigande än fallande bostadspriser under det kommande året.

Undersökningarna mäter olika saker och ska inte jämföras direkt, men tillsammans visar de att bilden av bostadsägarnas inställning är mer sammansatt än enbart ökad oro.

Vad betyder oron för den som ska köpa bostad?

För den som funderar på att köpa bostad är det framför allt den egna ekonomin som bör styra beslutet.

Det gäller särskilt förstagångsköpare, som kan behöva använda en stor del av sitt sparkapital till kontantinsatsen.

Anta att en bostad köps för tre miljoner kronor och finansieras med ett bolån på 2,7 miljoner. Om marknadsvärdet därefter sjunker med tio procent är bostaden värd lika mycket som det ursprungliga lånebeloppet.

Det betyder att den ursprungliga kontantinsatsen på 300 000 kronor har försvunnit i form av eget kapital, om man bortser från amorteringar och andra förändringar.

Förlusten realiseras inte så länge bostaden behålls, men situationen kan bli besvärlig om ägaren snabbt behöver flytta.

Därför är det klokt att räkna på hur boendeekonomin påverkas av högre ränta, ökade månadsavgifter och oväntade utgifter. Den som köper bör också ha marginaler för att bostaden kan behöva säljas till ett lägre pris än inköpspriset.

Hos Konsumenternas Bank- och finansbyrå finns vägledning om bolån, bostadsbudget och vad som är viktigt att kontrollera inför ett köp.

Så bör den som ska sälja tänka

För bostadssäljare kan ökad osäkerhet innebära att det blir ännu viktigare att ha realistiska förväntningar på slutpriset.

Det går däremot inte att utifrån undersökningen dra slutsatsen att köpare redan har blivit mer försiktiga i sina bud.

Den som ska sälja bör framför allt jämföra med nyligen genomförda försäljningar av liknande bostäder i närområdet. Annonserade utgångspriser säger inte nödvändigtvis vad köparna faktiskt är beredda att betala.

För den som samtidigt planerar att köpa en ny bostad är det dessutom viktigt att räkna på vad som händer om den gamla säljs billigare än väntat eller om försäljningen tar längre tid.

Den nya undersökningen visar framför allt att osäkerheten bland bostadsägare har vuxit. Men hur den egna bostadsekonomin påverkas beror i slutändan på belåningen, marginalerna och den lokala bostadsmarknaden – inte på hur många andra som oroar sig.