Allt fler svenskar tror på stigande bostadspriser. I Länsförsäkringars nya Boprisbarometer räknar 44 procent av hushållen med en prisuppgång det kommande året. Men optimismen kommer med en varning: Två räntehöjningar väntas, och en tredje kan bli tillräcklig för att utradera nästa års förbättring av hushållens köpkraft.

Andelen svenskar som tror på stigande bostadspriser har ökat från 42 procent i september till 44 procent i oktober. Samtidigt har andelen som väntar sig oförändrade priser sjunkit från 50 till 47 procent.

Bara 4 procent räknar med fallande priser.

Det visar Länsförsäkringars Boprisbarometer för oktober 2026, som bygger på 1 720 intervjuer genomförda av Infostat mellan den 28 september och 5 oktober.

Länsförsäkringar Fastighetsförmedling bedömer att bostadspriserna kan stiga med omkring 4 procent under 2027. Men utvecklingen är beroende av både räntor, konjunktur och hushållens ekonomiska marginaler.

Norrland mest optimistiskt – Stockholm i botten

Skillnaderna mellan landets regioner är tydliga. I Norrland är förväntningarna på stigande bostadspriser betydligt starkare än i Stockholm.

Länsförsäkringarnas regionala barometer mäter skillnaden mellan andelen som tror på stigande respektive fallande priser. Ett högre nettotal innebär därmed större optimism.

Region	Boprisbarometerns nettotal
Norrland	55
Småland och öarna	50
Sydsverige	41
Västsverige	40
Norra Mellansverige	40
Östra Mellansverige	35
Stockholm	32

I Norrland har nettotalet ökat från 52 till 55 sedan september. I Stockholm har det i stället sjunkit från 36 till 32.

Det betyder att skillnaden mellan den mest och minst optimistiska regionen nu uppgår till 23 procentenheter.

Den största förändringen under månaden har dock skett i Sydsverige, där nettotalet stigit från 32 till 41.

Dyrare bostäder kan öka räntekänsligheten

En möjlig förklaring till skillnaderna är de stora variationerna i bostadspriser och lånebehov.

Enligt Svensk Mäklarstatistiks aktuella sammanställning kostar en genomsnittlig villa i Stockholms län omkring 7,3 miljoner kronor. Motsvarande genomsnitt ligger på cirka 2,8 miljoner i Västerbottens län och 2,4 miljoner i Norrbottens län.

För hushåll som behöver låna en stor del av köpesumman kan en högre prisnivå innebära betydligt större räntekostnader.

Det gör att förväntningar om stigande räntor kan väga tyngre vid bostadsköp i dyrare områden.

Samtidigt finns det anledning att vara försiktig med slutsatserna. Undersökningen mäter vad människor tror om bostadspriserna i Sverige som helhet, inte specifikt om priserna på den egna orten. Den visar inte heller varför människor i olika regioner svarar som de gör.

Stockholms lägre optimism behöver dessutom inte spegla en svag utveckling just nu. Bostadsrättspriserna i Storstockholm steg med 2 procent i september, enligt Svensk Mäklarstatistik.

Den som vill jämföra förväntningarna med den faktiska utvecklingen kan läsa mer om bostadspriserna i september 2026.

Villafamiljens köpkraft ökar med bara 98 kronor

Bakom Länsförsäkringars räntevarning finns en hushållskalkyl som visar hur små marginalerna kan bli under 2027.

Företaget har räknat på en familj med två heltidsarbetande vuxna och två barn. Familjen bor i en eluppvärmd villa på 140 kvadratmeter, har ett bolån på två miljoner kronor och äger en bensinbil.

Enligt grundkalkylen får familjen 571 kronor mer kvar per månad under 2027 jämfört med 2026.

Det kan låta som en märkbar förbättring. Men efter att hänsyn tagits till den förväntade inflationen återstår bara 98 kronor i ökad köpkraft per månad.

Skillnaden är viktig.

De 571 kronorna är ett nominellt tillskott, medan 98 kronor beskriver hur mycket mer familjen faktiskt kan konsumera när pengarnas förändrade värde räknats in.

Trots högre inkomster äts en stor del av förbättringen upp av stigande utgifter.

I familjekalkylen ökar bland annat boendekostnaderna med 516 kronor per månad och transportkostnaderna med 466 kronor. Även mat och andra vardagsutgifter blir dyrare.

Kalkylen bygger på prognoser och antaganden från september. Den beskriver alltså ett möjligt utfall för en bestämd exempelfamilj, inte vad alla svenska barnfamiljer kommer att få kvar.

Så mycket kostar tre räntehöjningar

Länsförsäkringar räknar med två räntehöjningar, med start i november. Men om räntan höjs ytterligare en gång riskerar nästa års lilla köpkraftslyft att försvinna helt.

För att förstå varningen går det att räkna på vad olika räntehöjningar betyder för exempelfamiljens bolån på två miljoner kronor.

Om varje höjning är 0,25 procentenheter och bankens bolåneränta ökar lika mycket blir kostnaden följande:

Räntehöjning	Extra kostnad per månad
0,25 procentenheter	292 kr
0,50 procentenheter	583 kr
0,75 procentenheter	875 kr

Beloppen är beräknade efter 30 procents skattereduktion för ränteutgifter och förutsätter att de högre räntorna gäller under ett helt år.

Det finns dock en viktig detalj: Länsförsäkringars ursprungliga familjekalkyl har redan räknat med stigande räntor.

Den genomsnittliga rörliga bolåneräntan antas öka från 2,75 procent under 2026 till 3,15 procent under 2027.

Därför går det inte att dra hela kostnaden för tre nya höjningar från det beräknade tillskottet på 571 kronor.

En extra höjning kan ändå vända plus till minus

Om den genomsnittliga bolåneräntan under 2027 skulle bli ytterligare 0,25 procentenheter högre än i grundprognosen förändras familjens ekonomi tydligt.

Den extra räntekostnaden skulle bli omkring 292 kronor per månad efter skattereduktion.

Familjen skulle då fortfarande ha ungefär 279 kronor mer kvar per månad i nominella termer än under 2026.

Men den inflationsjusterade förbättringen på 98 kronor skulle förvandlas till en försämrad köpkraft med ungefär 190 kronor per månad.

Det visar hur liten buffert som finns i prognosen.

Effekten beror samtidigt på när en eventuell ytterligare höjning genomförs. Om bolåneräntan stiger först under 2027 påverkas inte hela året, vilket gör den genomsnittliga kostnadsökningen mindre.

Beräkningen förutsätter också att banken för över räntehöjningen fullt ut till bolånekunden.

Riksbanken har ännu inte beslutat om nya höjningar

Vid det senaste räntebeskedet den 24 september lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Samtidigt signalerade centralbanken att räntan sannolikt behöver höjas om ekonomin utvecklas enligt prognosen.

Riksbankens räntebana pekar mot en gradvis uppgång under 2027, med en genomsnittlig styrränta på 2,38 procent under årets tredje kvartal.

Men prognosen är inte ett löfte om kommande beslut.

Nästa ordinarie räntebesked kommer den 4 november. För bolånetagare spelar det dessutom roll hur snabbt bankerna förändrar sina utlåningsräntor och om lånen är rörliga eller bundna.

Den som vill förstå hur förändringar i styrräntan slår mot den egna ekonomin kan läsa mer om räntehöjningar och bolånekostnader.

Därför kan bostadspriserna ändå fortsätta uppåt

Trots risken för högre räntor finns det flera faktorer som kan stödja bostadsmarknaden.

Den svenska ekonomin har stärkts och Riksbanken räknar med en BNP-tillväxt på 2,8 procent under 2026. En bättre arbetsmarknad och stigande hushållsinkomster kan öka möjligheterna att köpa bostad.

Sedan den 1 april 2026 har också bolånereglerna lättats.

Bolånetaket vid bostadsköp har höjts från 85 till 90 procent, samtidigt som det extra amorteringskravet för hushåll med stora lån i förhållande till inkomsten har tagits bort.

För vissa bostadsköpare innebär det en lägre tröskel in på marknaden.

Men lättnaderna har också en baksida. Den som kan låna mer kan bli känsligare för framtida räntehöjningar, särskilt om bostaden köps med liten ekonomisk marginal.

I Länsförsäkringars Boprisbarometer för oktober framträder därmed två parallella bilder: Hushållen tror allt mer på bostadsmarknaden, men deras egen köpkraft är fortfarande sårbar.

För den som planerar att köpa bostad är skillnaden avgörande. Ett stigande bostadspris kan vara positivt för den som redan äger sitt boende, medan ett större lån och högre räntor kan göra samma marknadsutveckling betydligt dyrare för nästa köpare.