Oljepriset stiger kraftigt igen när oron kring Mellanösterns viktigaste exportvägar tilltar. Brentolja handlas över 107 dollar per fat efter att Saudiarabiens viktiga öst–västliga oljeledning slagits ut samtidigt som huthierna flyttat fram sina positioner vid Bab el-Mandeb. Utvecklingen kan pressa både olje- och fraktpriser ytterligare och så småningom märkas även vid svenska bensin- och dieselpumpar.

Brentoljan steg omkring tre procent under måndagsmorgonen den 14 september och handlades kring 107,50–108 dollar per fat.

Uppgången kommer dessutom efter en mycket stark föregående vecka. Oljepriset steg omkring åtta procent under förra veckan och passerade då 100-dollarsgränsen.

Den nya oron handlar framför allt om att flera av de vägar som används för att få ut olja från Mellanöstern nu är utsatta samtidigt.

Saudiarabiens viktiga oljeledning har stängts

En av de mest konkreta orsakerna till den nya prisuppgången är problemen med Saudiarabiens East-West Pipeline.

Den omkring 1 200 kilometer långa oljeledningen går tvärs genom Saudiarabien från landets östra oljeområden till Yanbu vid Röda havet. Ledningen gör det möjligt för Saudiarabien att exportera stora mängder olja utan att använda Hormuzsundet.

Den möjligheten har blivit extra viktig under den senaste tidens störningar i Hormuz.

Nu har ledningen stängts efter drönarattacker.

Saudiarabien uppger att drönarna kom från Irak, men det är ännu inte klarlagt vem som genomförde attacken. Huthiernas framryckning vid Röda havet ska därför hållas isär från själva attacken mot den saudiska oljeledningen.

East-West Pipeline har under den senaste tiden transporterat omkring fyra till fem miljoner fat olja per dag.

Det motsvarar en betydande del av den globala oljemarknaden.

Bedömningar på marknaden pekar på att bortfallet i praktiken kan hota omkring fyra procent av världens oljeutbud om problemen blir långvariga.

Saudiarabien har fortfarande olja lagrad vid Yanbu, men lagren uppges bara motsvara omkring fem till sju dagars export på de senaste nivåerna.

Hur snabbt ledningen kan tas i full drift igen är osäkert. Uppgifter gör gällande att en fullständig reparation kan ta flera veckor, även om delar av flödet kan komma tillbaka tidigare.

Huthierna har tagit positioner vid Bab el-Mandeb

Samtidigt har säkerhetsläget försämrats längre söderut i Röda havet.

Huthierna har tagit kontroll över Mayun, även kallad Perim, som ligger inne i Bab el-Mandeb. Gruppen har också tagit hamnstaden Mokha och ytterligare öar norr om sundet.

Bab el-Mandeb är en av världshandelns viktigaste flaskhalsar.

Sundet ligger mellan Jemen och Afrikas horn och förbinder Röda havet med Adenviken och Indiska oceanen. Fartyg som går genom Suezkanalen måste normalt även passera Bab el-Mandeb.

Fartygstrafiken genom sundet har inte stoppats.

Det är viktigt att skilja på ett stängt sund och ett kraftigt försämrat säkerhetsläge. Men huthiernas ökade kontroll över området, tillsammans med hot mot saudiska fartyg, gör risken större för nya attacker eller andra störningar.

Under de senaste månaderna har oljevolymer motsvarande omkring fyra till fem procent av världens utbud gått genom området.

Två alternativa oljevägar pressas samtidigt

Det som gör läget särskilt känsligt är hur de olika exportvägarna hänger ihop.

Hormuzsundet har länge varit den viktigaste vägen för oljeexport från Persiska viken. Normalt passerar omkring en femtedel av världens handel med olja och LNG genom sundet.

När trafiken där störs blir Saudiarabiens oljeledning till Röda havet ett viktigt alternativ.

Oljan kan då transporteras genom landet till Yanbu och lastas på fartyg vid Röda havet i stället för att passera Hormuz.

Men även den vägen får nu problem.

Själva oljeledningen är stängd efter drönarattacken, samtidigt som den fortsatta sjövägen genom Röda havet och Bab el-Mandeb har blivit mer osäker.

Det innebär att problemet inte längre bara handlar om Hormuz.

Marknaden måste nu också väga in risken för störningar längs en av de viktigaste alternativa exportvägarna.

Dyrare frakter kan bli nästa prischock

Ett högre oljepris är inte den enda ekonomiska konsekvensen.

Även kostnaden för att transportera olja har stigit kraftigt.

Tankerfrakterna nådde rekordnivåer under förra veckan och tillgången på bunkerbränsle har blivit pressad på vissa håll.

Om säkerhetsläget i Röda havet försämras ytterligare kan fler rederier välja att undvika området.

Alternativet är då ofta att gå runt Afrika.

Det kan göra vissa resor omkring tre veckor längre och innebär högre kostnader för bland annat fartyg, bränsle, personal och försäkringar.

Dyrare sjötransporter slår dessutom bredare än bara mot oljan.

Om fler fartyg tvingas välja längre rutter kan transportkostnaderna stiga även för industrivaror, livsmedel och andra produkter som handlas mellan Asien och Europa.

Därmed riskerar konflikten att skapa två parallella kostnadschocker: dyrare energi och dyrare transporter.

Oljemarknaden har redan små marginaler

Den senaste rapporten från Internationella energiorganet IEA visar att oljemarknaden redan är pressad.

Den globala oljeproduktionen föll till omkring 100,1 miljoner fat per dag i augusti.

IEA räknar med att världens oljeutbud under 2026 blir cirka 5,7 miljoner fat per dag lägre än under 2025.

Samtidigt var mer än tio miljoner fat per dag av produktionskapaciteten i Gulfregionen fortfarande stängd i augusti.

Lagren har dessutom minskat kraftigt.

De globalt observerade oljelagren har sjunkit med omkring 507 miljoner fat sedan februari.

Det betyder att marknaden har mindre marginaler att ta av om ytterligare produktion eller transporter försvinner.

Det hjälper till att förklara varför relativt korta nyheter om nya attacker eller militära förflyttningar kan få oljepriset att reagera snabbt.

Dieselmarknaden är särskilt pressad

För svenska bilister är utvecklingen på marknaden för färdiga oljeprodukter minst lika viktig som själva Brentpriset.

IEA beskriver en mycket ansträngd dieselmarknad med höga raffinaderimarginaler och betydligt lägre export av diesel och gasolja från Gulfregionen.

Det kan göra att dieselpriset påverkas kraftigare än vad förändringen i råoljepriset i sig antyder.

Ett Brentpris på 107 dollar betyder därför inte automatiskt att svenska bensin- och dieselpriser stiger med en viss bestämd summa.

Men det ökar trycket uppåt.

Därför kan bensin och diesel bli dyrare i Sverige

Det svenska drivmedelspriset bestäms av flera saker samtidigt.

Det internationella priset på bensin och diesel är en faktor. Dollarkursen är en annan, eftersom olja handlas i dollar. Därtill kommer skatter, moms och kostnader i distributionsledet.

Om oljepriset och priserna på färdiga drivmedel ligger kvar på höga nivåer ökar därför risken för högre svenska pumppriser.

En starkare krona mot dollarn kan dämpa effekten.

En svagare krona kan förstärka den.

Sverige har dessutom tillfälliga skattesänkningar som just nu begränsar genomslaget från de internationella prisökningarna.

Koldioxidskatten på bensin och diesel har tillfälligt sänkts med 2,40 kronor per liter exklusive moms fram till den 30 november.

Det finns också en tidigare tillfällig sänkning av energiskatten som gäller till och med den 30 september.

Det gör att svenska bilister för närvarande har ett visst skydd mot den internationella oljeuppgången.

Men om marknadspriserna fortsätter upp kan även en stor skattesänkning gradvis ätas upp.

Dessutom blir utvecklingen vid månadsskiftet viktig när en del av den tillfälliga skattelättnaden löper ut, om inget nytt beslut tas.

Ny oljeoro kan också pressa upp inflationen

Effekten stannar inte nödvändigtvis vid bensinmacken.

Dyrare energi påverkar transportföretag, industrier, jordbruk och andra verksamheter där bränsle är en viktig kostnad.

Om de kostnaderna består kan företagen i sin tur försöka höja sina priser.

Samtidigt kan dyrare internationella frakter göra importerade varor dyrare.

Det skapar en ny inflationsrisk i ett läge där Sverige annars har fått ned inflationen kraftigt.

SCB:s snabbestimat för augusti visade en KPIF-inflation på 0,7 procent. KPIF exklusive energi låg på 0,5 procent.

Energipriserna kan därför få relativt stor betydelse om oljeuppgången blir långvarig.

Viktigt inför Riksbankens besked

Riksbanken har redan pekat på utvecklingen i Mellanöstern som en risk för svensk inflation.

Styrräntan lämnades oförändrad på 1,75 procent vid beskedet i augusti.

Samtidigt konstaterade Riksbanken att problemen i Mellanöstern har höjt energi- och drivmedelspriserna och ökat kostnadstrycket för svenska företag.

Ju längre störningarna fortsätter, desto större blir risken att högre kostnader sprider sig vidare till andra priser.

Det gör oljepriset extra intressant inför Riksbankens nästa räntebesked den 24 september.

Ett enskilt oljepris på 107 eller 108 dollar avgör naturligtvis inte räntan.

Men om oljepriset fortsätter upp, transportkostnaderna stiger och svenska drivmedelspriser följer efter blir det betydligt svårare för Riksbanken att räkna med ett fortsatt mycket lågt inflationstryck.

Det här avgör vad som händer med oljepriset nu

Den kortsiktiga utvecklingen kommer framför allt att bero på om Saudiarabien snabbt kan få igång East-West Pipeline igen och om sjötrafiken genom Bab el-Mandeb kan fortsätta utan nya allvarliga störningar.

Om oljeledningen återstartas snabbt och trafiken genom Röda havet fortsätter kan en del av den nuvarande riskpremien försvinna.

Men om reparationerna drar ut på tiden eller om fler fartyg börjar undvika Bab el-Mandeb förändras läget.

Då kan både oljepriset och fraktkostnaderna få ytterligare skjuts uppåt.

För Sverige betyder det att oljeoron i Mellanöstern inte längre bara är en avlägsen geopolitisk fråga.

Den kan ganska snabbt märkas i priset på diesel och bensin, i företagens transportkostnader och i nästa svenska inflationssiffra.