Brentoljan steg på måndagsmorgonen till omkring 105,64 dollar per fat efter att Donald Trump avvisat Irans förslag om att återöppna Hormuzsundet och pausa striderna. Samtidigt har oljeexporten från Mellanöstern börjat återhämta sig. Ändå håller sig oljepriset på en hög nivå. För svenska bilister förstärks effekten dessutom av en svagare krona och en skattehöjning på bensin och diesel den 1 oktober.
Brentoljan stiger över 105 dollar
Brentoljan steg med 1,27 procent till 105,64 dollar per fat på måndagsmorgonen. Den amerikanska WTI-oljan handlades samtidigt kring 93 dollar.
Uppgången kom efter att Trump avvisat Irans senaste förslag om en överenskommelse kring Hormuzsundet och striderna i regionen.
Iran har föreslagit en process där sundet skulle öppnas mer normalt och striderna pausas. USA har inte accepterat upplägget, även om nya samtal mellan länderna fortfarande väntas.
Det gör marknaden känslig för varje nytt besked.
Så sent som den 22 september föll Brentoljan under 100 dollar när förhoppningarna ökade om bättre oljeleveranser och en möjlig diplomatisk lösning. Sedan dess har priset åter stigit med drygt sex procent.
Mer olja exporteras – men fortfarande mycket mindre än före kriget
Det kan verka motsägelsefullt att oljepriset stiger samtidigt som exporten från Mellanöstern förbättras.
Förklaringen är att återhämtningen sker från mycket låga nivåer.
Enligt uppgifter som Reuters sammanställt väntas flera stora producenter i Mellanöstern exportera omkring 12,8 miljoner fat olja per dag i september.
Det är den högsta nivån sedan kriget började, men fortfarande långt från läget tidigare under året.
| Period | Oljeexport |
|---|---|
| Februari | cirka 18,8 miljoner fat per dag |
| September | cirka 12,8 miljoner fat per dag |
Skillnaden är omkring sex miljoner fat per dag.
Exporten har alltså återhämtats kraftigt, men den är fortfarande ungefär en tredjedel lägre än i februari.
Saudiarabien har ökat sina leveranser, samtidigt som mer olja åter passerar Hormuzsundet. Men oljehandeln är fortfarande beroende av dyrare och mer komplicerade transportlösningar.
Fraktkostnaderna har också stigit kraftigt.
Det betyder att mer olja kan nå marknaden utan att kostnaderna eller riskerna har återgått till normala nivåer.
Dieselmarknaden är ännu mer pressad
Råoljepriset berättar dessutom inte hela historien.
Priset på färdig diesel har varit mycket högt i både Europa och USA. Raffinaderikapacitet, transporter och tillgången på färdiga oljeprodukter påverkar därför vad svenska bilister faktiskt får betala.
Det är också en förklaring till att ett fall i Brentoljan inte alltid omedelbart ger motsvarande prisfall på svenska bensinstationer.
Hurbra har tidigare gått igenom hur oljepriset kan falla samtidigt som dieselpriset ligger kvar på rekordnivåer.
Svagare krona gör oljan ännu dyrare i Sverige
Olja handlas i dollar. Därför spelar kronkursen stor roll för svenska priser.
Dollarn handlades på måndagsmorgonen kring 9,93 kronor. Den 22 september låg kursen omkring 9,84 kronor per dollar.
Det betyder att prisuppgången blir större räknat i svenska kronor.
Den 22 september kostade ett fat Brent ungefär 976 kronor. Vid måndagens prisnivå blir kostnaden omkring 1 049 kronor.
Det motsvarar en ökning på ungefär 7,5 procent i svenska kronor.
Samma uppgång mätt i dollar är omkring 6,4 procent.
En svagare krona har alltså lagt ytterligare press på den svenska kostnaden.
Så kan uppgången märkas vid pump
Ett fat innehåller ungefär 159 liter.
Skillnaden mellan cirka 976 och 1 049 kronor per fat motsvarar ungefär 46 öre per liter råolja. Med moms blir det knappt 60 öre.
Det betyder däremot inte att bensin eller diesel automatiskt blir 60 öre dyrare.
Pumppriset påverkas av flera andra delar:
- priset på färdig bensin och diesel
- raffinaderimarginaler
- transporter
- valutakurs
- biodrivmedel
- skatter och moms
- drivmedelsbolagens marginaler.
Svenska drivmedelspriser brukar samtidigt reagera relativt snabbt när de internationella råvarupriserna förändras.
Konkurrensverkets tidigare granskning visar att de stora drivmedelsbolagen ofta följer varandras prisändringar på kort tid.
Det innebär att en oljeuppgång som håller i sig kan börja synas vid pump förhållandevis snabbt.
Bensin- och dieselskatten höjs den 1 oktober
För svenska bilister finns dessutom en helt separat prisfaktor de närmaste dagarna.
Den 1 oktober höjs punktskatten på både bensin och diesel.
För bensin stiger skatten från 1,57 kronor till 2,39 kronor per liter.
För diesel höjs den från 1,242 kronor till 1,561 kronor per liter.
Om hela skattehöjningen förs vidare till konsumenterna motsvarar det inklusive moms ungefär:
| Drivmedel | Möjlig priseffekt |
|---|---|
| Bensin | cirka +1,03 kr/liter |
| Diesel | cirka +0,40 kr/liter |
Det betyder att ett högre pumppris kring månadsskiftet inte enbart behöver bero på oljepriset.
Skatten, kronan och världsmarknadspriset kan samtidigt dra priserna åt samma håll.
I vår tidigare genomgång av vad ett oljepris över 105 dollar innebär för Sverige finns mer bakgrund om sambandet mellan olja, drivmedel och inflation.
Högre oljepris kan påverka inflationen
Dyrare bensin och diesel påverkar också inflationen direkt.
I augusti steg drivmedelspriserna i Sverige med 3,7 procent jämfört med månaden före. Dieselpriset låg samtidigt 18 procent högre än ett år tidigare.
Konjunkturinstitutet har tidigare räknat med att en permanent uppgång i råoljepriset på 10 procent kan höja KPIF:s prisnivå med omkring 0,1 procent.
Den direkta effekten kommer framför allt genom drivmedelspriser.
På längre sikt kan även transporter, produktion och andra kostnader påverkas.
Hur stor inflationseffekten faktiskt blir beror däremot på hur länge oljepriset ligger kvar på den högre nivån.
Tre saker avgör om oljepriset faller igen
Det finns framför allt tre faktorer som kan avgöra utvecklingen de närmaste veckorna.
Den första är samtalen mellan USA och Iran. Ett trovärdigt avtal om Hormuzsundet skulle kunna minska den riskpremie som nu finns inbakad i oljepriset.
Den andra är de faktiska exportvolymerna.
Så länge Mellanösterns export ligger omkring sex miljoner fat per dag under februarinivån finns ett betydande bortfall kvar.
Den tredje är diesel- och transportmarknaden.
Även om råoljan börjar flöda mer normalt kan höga fraktkostnader och brist på raffinerade oljeprodukter hålla priserna uppe.
Därför räcker det inte att konstatera att exporten ökar. Marknaden behöver både större och stabilare oljeleveranser innan situationen börjar likna den som rådde före kriget.