Sverige skulle kunna tjäna ekonomiskt på att exportera mer el till Europa, även om det samtidigt leder till högre elpriser här hemma. Det är slutsatsen i en ny ekonomisk studie som lyfter en till synes motsägelsefull effekt: landet som helhet kan bli rikare samtidigt som hushåll i södra Sverige och elintensiv industri får högre kostnader. Enligt Ekot kan kalkylen motsvara ett BNP-lyft på ett par procent.

Förklaringen ligger i vem som betalar för den svenska elen och vem som får intäkterna.

Om elpriserna på kontinenten stiger och Sverige kan exportera mer får svenskproducerad el ett högre värde. Svenska elproducenter kan då sälja mer el till högre priser. Exportinkomsterna ökar och mer pengar förs in i den svenska ekonomin.

Men samma utveckling kan samtidigt höja elpriserna för svenska hushåll och företag.

Så kan dyrare el ändå gynna Sverige

Studien heter Soaring Electricity Prices: Is Cutting the Cable a Good Idea? och är gjord av Christoph Böhringer vid University of Oldenburg och Bengt Kriström vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Forskarna använder en ekonomisk modell där elmarknaden kopplas ihop med resten av den svenska ekonomin. När elpriset förändras påverkas bland annat produktion, export, företagens kostnader, löner, kapitalinkomster och hushållens konsumtion.

Den grundläggande mekanismen är relativt enkel.

När elen blir dyrare i Europa blir svensk el mer värdefull. Om Sverige då kan exportera mer kan elproducenterna få betydligt högre intäkter från utländska köpare.

Samtidigt blir den svenska elen dyrare även på hemmamarknaden.

Resultatet blir därför två motsatta effekter:

Effekt	Vad händer?
Sverige tjänar mer på elen	Exporten och elproducenternas intäkter ökar
Svenska elkunder betalar mer	Hushåll och elintensiva företag får högre kostnader

Forskarna kommer fram till att exportvinsten under vissa förutsättningar kan vara större än kostnaden för de högre svenska elpriserna.

Det betyder inte att varje svensk får det bättre.

Det betyder att den samlade svenska ekonomin kan vinna på förändringen.

Stor skillnad mellan fri export och begränsad export

I studiens kraftigaste scenario fördubblas de internationella elpriserna.

Om Sverige samtidigt fortsätter att handla fritt med el ger modellen en samhällsekonomisk vinst motsvarande mer än 3,5 procent högre real konsumtion för det representativa svenska hushåll som används i modellen.

När forskarna i stället begränsar exporten så att den inte får öka lika mycket blir vinsten mindre än 1 procent.

Skillnaden uppstår eftersom Sverige då håller nere det inhemska elpriset men samtidigt går miste om en stor del av de högre intäkterna från exporten.

Forskarna argumenterar därför för att det kan vara ekonomiskt dyrt för Sverige att begränsa elhandeln enbart för att pressa svenska elpriser.

Den fullständiga studien finns publicerad hos CESifo.

Elproducenter är de tydligaste vinnarna

De mest uppenbara vinnarna är svenska elproducenter och ägare av elproduktionskapital.

När elpriset stiger kan samma mängd producerad el säljas betydligt dyrare.

Det gäller framför allt befintlig produktion som redan har relativt låga produktionskostnader. Skillnaden mellan kostnaden för att producera elen och det pris producenten får kan då öka kraftigt.

I modellen flyttas därför en del av inkomsterna i ekonomin från löntagare och traditionellt kapital till ägare inom elproduktionen.

Även Sverige som exportnation gynnas eftersom utländska köpare betalar mer för den svenska elen.

Det är den effekten som gör att högre elpris kan ge en ekonomisk nettovinst för landet trots att elräkningen stiger för svenska konsumenter.

Elintensiv industri kan däremot förlora

För industrin är bilden betydligt mer problematisk.

Forskarna pekar särskilt ut järn- och stålindustrin, massa- och pappersindustrin samt annan metallindustri.

Det är verksamheter där elen kan utgöra en viktig del av kostnaderna samtidigt som företagen konkurrerar på internationella marknader.

Ett svenskt företag kan därför få högre produktionskostnader utan att kunna höja sitt försäljningspris lika mycket.

I studiens modeller leder det till lägre produktion och sysselsättning i delar av den elintensiva industrin.

Det är också en av anledningarna till att forskarna inte argumenterar för att högre elpriser är bra för alla.

Tvärtom är en central del av slutsatsen att vinnarna och förlorarna kan ligga i helt olika delar av ekonomin.

Södra Sverige riskerar att få ta en större kostnad

Samma problem finns mellan olika delar av landet.

Södra Sverige är betydligt mer exponerat mot elpriserna i Danmark, Tyskland och övriga Nordeuropa än norra Sverige.

När efterfrågan och priserna på kontinenten stiger kan effekten därför bli större i framför allt elområde SE4 och även i SE3.

Det har redan varit tydligt under perioder med stora prisskillnader mellan norra och södra Sverige. Hurbra har tidigare beskrivit hur elpriset i södra Sverige kan stiga kraftigt när marknadsläget förändras.

För ett hushåll i södra Sverige med hög elförbrukning kan större export därför innebära en betydande extra kostnad.

Det gäller särskilt hushåll med elvärmda hus eller stora delar av sin förbrukning knuten till ett rörligt elpris.

Gynnas verkligen en majoritet av hushållen?

Det är här en viktig skillnad behöver göras mellan vad studien faktiskt modellerar och hur resultaten kan beskrivas.

Ekot uppger efter intervju med Bengt Kriström att en majoritet av svenska hushåll skulle kunna gynnas av den högre exporten när hela den ekonomiska effekten räknas in.

Den publicerade studien räknar däremot inte på varje svensk hushållstyp separat.

Modellen innehåller ett representativt hushåll för hela Sverige.

Det betyder att forskarna kan uppskatta den samlade ekonomiska effekten, men inte direkt visa vilka typer av verkliga hushåll som går plus eller minus.

Forskarna lyfter själva detta som en begränsning.

Högre elpriser kan slå mycket olika beroende på inkomst, bostad, elförbrukning och hur stor del av hushållets inkomster som kommer från exempelvis löner eller kapital.

Ett hushåll med hög elförbrukning och små kapitalinkomster kan därför påverkas helt annorlunda än ett hushåll med låg förbrukning och indirekt ägande i svenska elbolag genom exempelvis pensionssparande och fonder.

Det behövs mer detaljerade hushållsdata för att avgöra exakt hur vinsterna fördelas.

BNP-lyftet kräver också en förklaring

Ekot uppger att den ekonomiska effekten skulle kunna motsvara ett lyft för Sveriges BNP på ett par procent.

Den siffran ska inte blandas ihop med studiens tydligaste publicerade resultat.

Forskarna redovisar framför allt förändringen i samhällsekonomisk välfärd och real konsumtion. I scenariot där de internationella elpriserna fördubblas överstiger den beräknade vinsten 3,5 procent när elhandeln förblir fri.

Det är alltså inte samma sak som att studien rakt av visar att Sveriges BNP automatiskt skulle stiga med 3,5 procent.

Men resultaten pekar åt samma håll: Sverige kan som stor nettoexportör av el dra ekonomisk nytta av högre internationella priser, förutsatt att exporten får fortsätta.

Sverige har redan ställts inför samma konflikt

Frågan är inte bara teoretisk.

När regeringen 2024 sade nej till den planerade elförbindelsen Hansa PowerBridge mellan Sverige och Tyskland var en av de stora konflikterna just risken för högre elpriser i södra Sverige.

En starkare förbindelse hade gjort det möjligt att exportera mer svensk el när priserna varit högre i Tyskland.

Det skulle ha kunnat ge större handelsintäkter men samtidigt också knyta det svenska priset närmare kontinentens.

Den nya studien sätter ekonomiska siffror på samma grundproblem.

Är det bättre att skydda svenska konsumenter genom att begränsa exporten, eller att låta Sverige sälja elen där den är mest värdefull och i stället hjälpa dem som drabbas av prisökningarna?

Forskarna föredrar kompensation framför exportstopp

Böhringer och Kriström lutar tydligt åt det senare alternativet.

I deras modell blir det mer samhällsekonomiskt lönsamt att låta elhandeln fortsätta och rikta stöd till de verksamheter som får stora problem än att försöka hålla nere elpriset för hela landet genom exportbegränsningar.

De elintensiva industrisektorer som påverkas hårdast är viktiga men står för en relativt liten del av hela den svenska ekonomin.

Därför kan riktade stöd i modellen bli betydligt billigare än värdet av de exportintäkter Sverige annars skulle gå miste om.

Liknande resonemang kan användas för hushåll.

Om Sverige tjänar stora summor på att sälja el dyrt utomlands skulle en del av vinsten i teorin kunna användas för att kompensera hushåll eller regioner som får särskilt stora kostnadsökningar.

Exakt hur en sådan kompensation skulle utformas är däremot en politisk fråga och inte något studien ger ett färdigt svar på.

Studien bygger på flera viktiga antaganden

Resultaten ska också läsas med viss försiktighet.

Modellen utgår från den svenska ekonomin och elmarknaden 2020. Sveriges elproduktion, export och industristruktur har förändrats sedan dess.

Forskarna antar dessutom att all svensk elproduktion ägs i Sverige.

Det gör kalkylen viktig.

Om en större del av de ökade vinsterna från svensk kraftproduktion i verkligheten går till utländska ägare minskar också den ekonomiska vinsten som stannar i Sverige.

Modellen förutsätter dessutom att stöd till utsatta industrier kan riktas effektivt.

I verkligheten kan både stöd till företag och försök att begränsa elhandeln också påverkas av EU:s regler för statsstöd och den gemensamma energimarknaden.

Studien visar därför inte att Sverige alltid bör exportera maximalt med el oavsett konsekvenser.

Den visar något mer begränsat, men fortfarande betydelsefullt: att billig el för svenska konsumenter inte automatiskt betyder den bästa ekonomiska lösningen för Sverige som helhet.

Ett högre elpris kan skapa tydliga förlorare samtidigt som värdet på den svenska elproduktionen och exporten ökar ännu mer.

Det är där den till synes motsägelsefulla kalkylen går ihop.