Elpriset har stigit kraftigt i södra Sverige på bara några dagar. I både SE3 och SE4 har spotpriset blivit mer än sju gånger högre sedan i söndags, samtidigt som svag vind och låga nivåer i vattenmagasinen skapar oro inför hösten och vintern.

Under tisdagen den 18 augusti ligger dygnspriset på omkring 145 öre per kilowattimme i elområde SE3 och 181 öre i SE4, före moms, skatt och andra avgifter.

Det är en dramatisk förändring jämfört med söndagen. Då låg motsvarande pris på drygt 19 öre i SE3 och knappt 26 öre i SE4.

Utvecklingen fortsätter dessutom på onsdagen. Då väntas SE3 stiga ytterligare till omkring 167 öre per kilowattimme, medan SE4 ligger kvar runt 181 öre.

Enligt Ekots rapportering är den svaga vinden en viktig del av förklaringen. När mindre vindkraft produceras, både i Sverige och på kontinenten, försvinner en del av den billigare elproduktionen från marknaden.

Elmarknadsanalytikern Mats Nilsson beskriver samtidigt utvecklingen som en förvarning om vad som kan vänta i vinter.

Elpriset har blivit sju gånger högre

Prisuppgången har gått mycket snabbt.

I SE3, som bland annat omfattar Stockholm och stora delar av Mellansverige, låg dygnspriset i söndags på 19,34 öre per kilowattimme. På tisdagen hade det stigit till 145,24 öre.

Det innebär att priset blivit ungefär 7,5 gånger högre på två dygn.

I SE4, som omfattar den sydligaste delen av Sverige, steg priset under samma period från 25,72 till 181,27 öre per kilowattimme. Det är drygt sju gånger högre.

Redan från måndagen till tisdagen steg priset med omkring 56 procent i SE3 och 23 procent i SE4.

Det betyder inte att hushållens totala elkostnad plötsligt blivit sju gånger större. Spotpriset är bara en del av elräkningen. Moms, energiskatt, elnätsavgifter och elhandlarens påslag tillkommer.

För den som har ett rörligt avtal är det ändå spotmarknaden som i stor utsträckning avgör hur dyr själva elhandeln blir. Här går vi igenom hur rörligt elpris fungerar och vad som faktiskt ingår i kostnaden.

Låga vattenmagasin ökar oron

Problemet är inte bara att det blåser mindre just nu.

De svenska vattenmagasinen ligger också betydligt lägre än normalt inför hösten.

Den senaste tillgängliga veckostatistiken visar en fyllnadsgrad på 70,6 procent i Sverige. Det historiska genomsnittet för samma period är 80,8 procent.

Tillrinningen till magasinen har dessutom varit svag.

Det spelar stor roll eftersom vattenkraften är en central del av det svenska elsystemet och normalt kan användas för att möta efterfrågan när annan produktion är låg.

Om hösten fortsätter torr kan vattenläget förbli pressat när elförbrukningen börjar stiga.

Det är just kombinationen av mindre vindkraft och ett svagare vattenläge som gör utvecklingen mer intressant än ett enskilt dyrt augustidygn.

Därför blir elen dyrare i södra Sverige

Skillnaderna mellan norra och södra Sverige är samtidigt stora.

En stor del av Sveriges elproduktion finns i norr, medan en stor del av förbrukningen finns längre söderut. Överföringskapaciteten i elnätet räcker inte alltid till för att transportera all billig el söderut.

När det uppstår flaskhalsar blir priserna därför högre i SE3 och framför allt SE4.

Södra Sverige påverkas dessutom mer direkt av elmarknaden i Danmark, Tyskland och övriga norra Europa.

Det syns tydligt i priserna inför onsdagen. SE4 ligger då på ungefär samma nivå som Danmark och Tyskland, medan SE1 och SE2 i norra Sverige har betydligt lägre priser.

När det blåser dåligt även på kontinenten stiger därför pressen på södra Sverige snabbt.

Risk för dyrare höst och vinter

Den stora frågan för hushållen är om augustiuppgången är tillfällig eller början på en betydligt dyrare vinter.

Marknaden räknar inte med att dagens extrema nivåer ska bli det normala.

Terminspriserna pekar däremot mot betydligt högre priser under hösten och vintern än under perioder med mycket billig el.

Tidigare marknadsprissättning har pekat mot ungefär följande nivåer:

För SE3 har motsvarande nivåer legat något lägre, omkring 81 öre i september och knappt en krona per kilowattimme under vintern.

Terminspriser är inte en säker prognos. De visar vad marknaden är beredd att betala för att säkra framtida el vid en viss tidpunkt och kan förändras snabbt när väder, bränslepriser, kärnkraftstillgänglighet eller vattennivåer förändras.

Det är därför fel att tolka tisdagens pris på omkring 1,81 kronor i SE4 som att elen kommer att kosta så mycket varje dag i vinter.

Men marknaden signalerar samtidigt att en återgång till stabilt mycket låga priser inte är något hushållen bör räkna med.

Vädret kan avgöra mycket

Vinterns elpris kommer fortfarande i stor utsträckning att avgöras av vädret.

En mild och blåsig vinter kan snabbt förbättra situationen. Då minskar efterfrågan på uppvärmning samtidigt som vindkraften kan producera mer el.

En kall, torr och vindsvag vinter är betydligt mer problematisk.

Då ökar efterfrågan samtidigt som både vind- och vattenkraft kan få svårare att möta behovet. Om kärnkraftsreaktorer samtidigt får problem eller gaspriserna i Europa stiger kan effekten bli ännu större.

Även överföringsförbindelserna mellan Sverige och andra länder spelar roll. När exportkapaciteten mot kontinenten är hög kan det europeiska priset få större genomslag i södra Sverige.

Vad hushållen kan göra nu

För ett hushåll med liten elförbrukning spelar skillnader på några tiotals öre relativt liten roll.

För en villa med elvärme kan samma prisrörelse få betydligt större effekt under kalla månader.

Den som använder 2 000 kilowattimmar under en vintermånad får exempelvis en skillnad på 1 000 kronor i själva elhandeln om spotpriset stiger med 50 öre per kilowattimme. Moms, skatt, nätavgifter och påslag ligger ovanpå det.

Det gör att höstens utveckling blir viktig långt innan den första riktigt kalla perioden kommer.

För hushåll med små ekonomiska marginaler kan det därför vara klokt att redan nu se över avtalsform, förbrukning och hur stor elräkning ekonomin klarar.

Att binda elpriset är däremot inte automatiskt det bästa valet. Ett fast pris fungerar i praktiken som en försäkring mot kraftiga uppgångar, men den tryggheten kostar och kan bli dyr om spotpriserna senare faller.

Det viktiga just nu är snarare att inte utgå från att ännu en vinter med låga priser är självklar.

Augustiuppgången visar hur snabbt situationen i södra Sverige kan förändras när vinden mojnar och vattenläget redan är svagare än normalt.