Nästan 94 000 röster är fortfarande klassade som ogiltiga efter den preliminära rösträkningen i riksdagsvalet 2026. Historiken visar att tiotusentals preliminärt underkända röster kan bli godkända när länsstyrelserna gör sin slutliga granskning. Men mer än hälften av årets ogiltiga röster är blanka och dagens mandatfördelning på 176–173 behöver därför sättas i perspektiv.

När samtliga 6 626 valdistrikt hade rapporterat in sina preliminära resultat på torsdagen fanns 93 717 röster registrerade som ogiltiga.

Det är betydligt fler än de omkring 85 000 röster som rapporterades tidigare under rösträkningen.

Siffran låter dramatisk i ett val där mandatfördelningen mellan de två politiska sidorna är 176–173. Men de 93 717 rösterna är inte en samlad pott med potentiella partiröster som nu kan fördelas på nytt.

Av dem är 57 646 blanka.

Det innebär att drygt 36 000 röster tillhör andra kategorier av preliminärt ogiltiga röster. Det är framför allt bland dessa som länsstyrelsernas slutliga granskning kan leda till att röster i stället godkänns.

Tiotusentals har godkänts i tidigare val

Skillnaden mellan den preliminära och den slutliga rösträkningen kan vara stor.

I riksdagsvalet 2018 registrerades 83 646 röster som ogiltiga i den preliminära räkningen. När sluträkningen var färdig återstod 58 546 ogiltiga röster.

Det innebar att antalet minskade med 25 100.

Fyra år senare var förändringen ännu större. I valet 2022 fanns 99 166 preliminärt ogiltiga röster. Efter den slutliga granskningen var antalet 69 831.

Skillnaden var 29 335 röster.

Det betyder inte att exakt lika många kommer att godkännas den här gången. Sammansättningen av de ogiltiga rösterna kan skilja sig mellan valen.

Men tidigare val visar tydligt att det kan röra sig om tiotusentals röster innan det slutliga resultatet är fastställt.

De flesta blanka röster kommer inte att förändra något

Den stora skillnaden mellan rubriksiffran och antalet röster som faktiskt kan påverka partiernas resultat är de blanka valsedlarna.

57 646 av de 93 717 preliminärt ogiltiga rösterna är blanka.

En blank valsedel innehåller ingen giltig partiröst och kommer därför inte att fördelas till något parti i sluträkningen.

Det är alltså missvisande att beskriva samtliga nästan 94 000 ogiltiga röster som röster som kan få ett annat politiskt innehåll när länsstyrelserna räknar om.

Den intressanta gruppen är i stället de drygt 36 000 övriga ogiltiga rösterna.

Även där kommer många att förbli ogiltiga, men tidigare val visar att en stor andel kan flyttas över till kategorin giltiga röster.

I valet 2022 sjönk antalet så kallade övriga ogiltiga röster från 34 145 i den preliminära räkningen till bara 5 567 i det slutliga resultatet.

Så kan en underkänd röst bli godkänd

Att en röst först klassas som ogiltig betyder inte alltid att väljaren gjort en röst som slutligen ska underkännas.

Den preliminära rösträkningen ute i vallokalerna och kommunerna är just preliminär. Röstmottagarna ska i vissa situationer lägga valsedlar åt sidan för senare granskning.

Länsstyrelserna gör sedan den slutliga juridiska bedömningen.

Ett tydligt exempel är om ett valkuvert innehåller flera valsedlar.

Om det vid sluträkningen visar sig att valsedlarna har samma partibeteckning kan en av dem räknas som en giltig partiröst.

En väljare som av misstag lagt två valsedlar för samma parti i kuvertet kan alltså först hamna bland de ogiltiga rösterna, men sedan få sin röst godkänd när länsstyrelsen granskar kuvertet.

Det finns flera typer av situationer som kräver en närmare bedömning innan det går att slå fast om rösten är giltig eller inte.

Det är en viktig anledning till att den preliminära rösträkningen aldrig är det formella slutresultatet.

Alla röster räknas igen

Under länsstyrelsernas slutliga rösträkning räknas rösterna på nytt.

Det är först efter den processen som det definitiva valresultatet och mandatfördelningen kan fastställas.

Det innebär att torsdagens resultat fortfarande är preliminärt, trots att samtliga valdistrikt nu har rapporterat sina siffror.

Den preliminära sammanräkningen ger S, V, MP och C tillsammans 176 mandat.

M, SD, KD och L har tillsammans 173 mandat.

I antal partiröster har den första gruppen 3 339 724 röster och den andra 3 289 365.

Skillnaden är 50 359 röster.

Kan mandatfördelningen fortfarande ändras?

Ja, formellt är mandatfördelningen inte slutlig förrän sluträkningen är färdig.

Men det betyder inte att det räcker att exempelvis 20 000 eller 30 000 underkända röster godkänns för att relationen 176–173 automatiskt ska förändras.

De röster som eventuellt godkänns kommer att fördelas mellan olika partier och olika delar av landet.

Mandatfördelningen avgörs dessutom inte genom att två politiska sidors totala röstsiffror helt enkelt jämförs med varandra.

Riksdagens 349 mandat består av 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat. Små förändringar i enskilda partiers röstandelar kan därför få betydelse runt vissa mandatgränser även om förändringen i det totala antalet röster är relativt liten.

Det är alltså de exakta marginalerna mellan partierna i mandatfördelningen som blir avgörande.

Historiken ger ingen prognos för 2026

Om årets resultat skulle följa ungefär samma mönster som 2018 och 2022 skulle ett stort antal av de preliminärt ogiltiga rösterna kunna bli godkända.

En enkel jämförelse med 2022 skulle motsvara omkring 27 000 röster.

Men det är inte en prognos.

Det går inte att veta hur många av årets underkända röster som kommer att godkännas förrän länsstyrelserna faktiskt har granskat dem.

Det går inte heller att veta hur dessa röster i så fall fördelar sig mellan partierna bara genom att utgå från totalsiffran.

Det säkra är att skillnaden mellan preliminär och slutlig rösträkning historiskt har varit tillräckligt stor för att tiotusentals röster ska kunna byta status från ogiltiga till giltiga.

Resultatet är fortfarande preliminärt

SVT:s valprognos uppgav under torsdagen att modellen även tog hänsyn till möjligheten att preliminärt ogiltiga röster kan godkännas och att osäkerheten kring mandatfördelningen då bedömdes som mycket liten.

Det är en prognos, inte det formella valresultatet.

Valmyndighetens slutliga mandatfördelning kommer först efter länsstyrelsernas sluträkning.

Fram till dess gäller därför två saker samtidigt:

Dagens 176–173 är det tydliga preliminära valresultatet efter att samtliga valdistrikt räknats.

Men tiotusentals röster återstår fortfarande att få sin slutliga giltighet bedömd innan Sverige har ett definitivt resultat från riksdagsvalet 2026.