Från den 1 januari 2027 gäller nya regler för värnplikt i Sverige. Riksdagen har beslutat att värnpliktiga under vissa omständigheter ska kunna tvingas fortsätta tjänstgöra även efter 47-årsgränsen. Samtidigt fördubblas den tillåtna tiden för beredskapstjänstgöring från 180 till 360 dagar.

Beslutet fattades den 4 november 2026 och är en del av regeringens förändringar av personalförsörjningen inom det militära försvaret.

Reglerna ska göra det möjligt för Försvarsmakten att använda utbildad personal under längre tid. Men det finns viktiga skillnader mellan vilka som kan kallas in, hur länge de kan behöva tjänstgöra och när bestämmelserna får användas.

Värnplikt efter 47 år: Det här gäller

Enligt nuvarande regler upphör värnplikten normalt vid utgången av kalenderåret då en person fyller 47 år.

Den åldersgränsen finns kvar även efter årsskiftet, men från den 1 januari 2027 införs ett undantag.

Den som har kallats in till beredskaps- eller krigstjänstgöring under höjd beredskap före utgången av året då personen fyller 47 kan bli skyldig att fortsätta tjänstgöra även efter åldersgränsen.

För att det ska bli aktuellt krävs alltså att:

• Sverige befinner sig i höjd beredskap.
• Personen har kallats in innan kalenderåret då han eller hon fyller 47 år har avslutats.
• Det fortfarande finns behov av personens tjänstgöring.

Skyldigheten kan fortsätta så länge behovet finns och höjd beredskap råder. Den upphör när personen inte längre behövs eller när den höjda beredskapen avslutas.

Det betyder inte att alla värnpliktiga automatiskt får en höjd åldersgräns. Den som inte kallats in i tid omfattas normalt fortfarande av den ordinarie gränsen.

Exempel: Du fyller 47 år under 2027

En person född 1980 fyller 47 år under 2027. Enligt huvudregeln upphör personens värnplikt den 31 december samma år.

Om personen däremot kallas in under höjd beredskap någon gång under 2027 kan tjänstgöringen fortsätta även under 2028, förutsatt att behovet kvarstår och Sverige fortfarande befinner sig i höjd beredskap.

Det avgörande är alltså inte födelsedagen utan vilket kalenderår personen fyller 47 och om inkallelsen skett före årets slut.

Beredskapstjänstgöring fördubblas till 360 dagar

En annan stor förändring gäller hur länge krigsplacerade personer kan behöva fullgöra beredskapstjänstgöring.

Från januari 2027 höjs den sammanlagda tidsgränsen från 180 till 360 dagar.

Det är viktigt att skilja på de två tidsgränserna. De 360 dagarna är den sammanlagda högsta tiden för beredskapstjänstgöring. En enskild tjänstgöringsperiod får däremot inte vara längre än 230 dagar.

De utökade tidsgränserna gäller krigsplacerade totalförsvarspliktiga och kan därför även beröra personer med civilplikt.

Måste Sverige vara i krig för att reglerna ska användas?

Nej. Men olika regler gäller beroende på vilken form av tjänstgöring det handlar om.

Beredskapstjänstgöring kan bli aktuell även när Sverige inte befinner sig i höjd beredskap. Regeringen kan besluta om sådan tjänstgöring när det behövs för landets försvarsberedskap.

Krigstjänstgöring är däremot kopplad till höjd beredskap.

Höjd beredskap behöver inte betyda att Sverige redan befinner sig i krig. Regeringen kan besluta om skärpt eller högsta beredskap exempelvis vid krigsfara. Om Sverige är i krig gäller automatiskt högsta beredskap.

Undantaget som gör det möjligt att fortsätta värnplikten efter 47-årsgränsen gäller endast under höjd beredskap.

Däremot kan den nya, längre tiden för beredskapstjänstgöring användas även utan ett sådant beslut om höjd beredskap.

Tidigare officerare kan omfattas till 70 år

Lagändringen innehåller också särskilda bestämmelser för personer som tidigare arbetat inom Försvarsmakten.

Den som varit anställd som yrkesofficer eller reservofficer under minst ett år kan omfattas av värnplikt till utgången av kalenderåret då personen fyller 70 år.

Det är en separat regel och gäller inte alla som tidigare gjort värnplikten.

Även bestämmelserna om Försvarsmaktens personalreserv förändras. Värnpliktiga som inte tjänstgjort under tio år sedan sitt senaste tjänstgöringstillfälle ska som huvudregel placeras i personalreserven, om inget särskilt beslut om förlängning finns.

Samtidigt förtydligas rätten till tjänstledighet för personer som behöver fullgöra värnplikt eller civilplikt.

Hur vet jag om jag kan bli inkallad?

Att omfattas av totalförsvarsplikten är inte samma sak som att vara skyldig att genomföra militär värnplikt.

Totalförsvarsplikten gäller i Sverige från början av kalenderåret då en person fyller 16 till slutet av kalenderåret då personen fyller 70 år. Den omfattar fler skyldigheter än den militära värnplikten.

För den som tidigare genomfört militär utbildning är det framför allt krigsplaceringen som är viktig.

Plikt- och prövningsverket hanterar krigsplaceringar och skickar ut krigsplaceringsorder. Den som är osäker på sin placering kan kontakta myndigheten för mer information.

De nya reglerna innebär inte att någon automatiskt blir inkallad den 1 januari 2027. För en faktisk tjänstgöring krävs fortfarande att förutsättningarna för inkallelse är uppfyllda.

Varför ändras reglerna?

Bakgrunden är att Försvarsmakten behöver kunna behålla utbildad personal och upprätthålla beredskapen under längre perioder.

Regeringen har pekat på behovet av att kunna bemanna militära förband även vid långvariga säkerhetshot och under perioder då personal inte enkelt kan ersättas.

Förändringarna innebär samtidigt att enskilda personer kan behöva vara borta från arbete och familj betydligt längre än tidigare. Under lagstiftningsarbetet har frågor om bland annat vila, ersättning och framförhållning lyfts fram.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2027. För de flesta värnpliktiga ligger den ordinarie 47-årsgränsen kvar, men den som redan har kallats in under höjd beredskap kan alltså få fortsätta tjänstgöra efter den.

Mer information om beslutet finns hos Sveriges riksdag.