Nvidia och Cisco vill fyrdubbla bandbreddstätheten i nätverken som kopplar samman framtidens AI-datacenter. Den nya optiska modulstandarden USFP ska klara upp till 12,8 terabit per sekund och ge omkring 30 procent bättre energieffektivitet. Satsningen visar hur nätverken blir en allt viktigare del av AI-boomen – men tekniken är ännu inte kommersiellt lanserad.
De två amerikanska teknikföretagen presenterade planerna den 12 oktober 2026. USFP, som står för Ultra-Dense Small Form Factor Pluggable, är ett nytt format för optiska nätverksmoduler som ska göra det möjligt att överföra större datamängder på mindre fysisk yta.
Det handlar om teknik som vanliga konsumenter aldrig kommer att köpa direkt. Däremot kan den få stor betydelse för företagen som bygger AI-datacenter och för aktieägarna i Nvidia, Cisco och leverantörerna av optiska komponenter.
Så mycket snabbare ska USFP bli
Den planerade tekniken bygger på att fler och snabbare kommunikationskanaler samlas i en kompakt modul. Nvidia och Cisco räknar med fyra gånger högre bandbreddstäthet jämfört med motsvarande befintliga modullösningar.
| Egenskap | Planerad USFP-teknik |
|---|---|
| Hastighet per kanal | 400 Gbit/s |
| Antal kanaler | 16 dubbelriktade |
| Sammanlagd kapacitet | Upp till 12,8 Tbit/s |
| Bandbreddstäthet | Fyra gånger högre |
| Energieffektivitet | Cirka 1,3 gånger högre |
| Värmehantering | Upp till 100 watt |
| Lanseringsdatum | Inte offentliggjort |
Kapaciteten på 12,8 terabit per sekund gäller den sammanlagda överföringen i båda riktningarna. Med 16 kanaler som vardera klarar 400 gigabit per sekund blir kapaciteten 6,4 terabit per sekund i varje riktning.
Fyrdubblingen uppstår genom att tekniken kombinerar dubbelt så många kanaler med dubbelt så hög hastighet per kanal.
Det betyder däremot inte att ett helt AI-datacenter automatiskt blir fyra gånger snabbare. Förbättringen gäller överföringskapaciteten i de optiska modulerna och hur mycket bandbredd som får plats på en given yta.
Även energiuppgiften behöver sättas i sitt sammanhang. Enligt bolagen ska energieffektiviteten bli cirka 1,3 gånger högre. Det motsvarar ungefär 23 procent lägre energiförbrukning per överförd datamängd under jämförbara förutsättningar, inte 30 procent lägre total elförbrukning för ett datacenter.
Bolagen anger också att konstruktionen ska kunna hantera upp till 100 watt värme. Det är en uppgift om värmehantering och inte en fastställd normal energiförbrukning.
Därför har nätverket blivit en flaskhals för AI
De senaste årens stora investeringar i artificiell intelligens har till stor del handlat om processorer. Nvidia har byggt upp en dominerande position genom sina avancerade AI-chip, som används för att träna och köra stora AI-modeller.
Men processorerna arbetar inte isolerat.
Ett stort AI-system kan innehålla tusentals sammankopplade processorer som hela tiden måste skicka information mellan varandra. När modellerna blir större och fler processorer används samtidigt ökar kraven på nätverket.
Om informationen inte kan överföras tillräckligt snabbt riskerar dyra processorer att stå och vänta på data.
Det innebär att fler AI-chip inte automatiskt ger motsvarande ökning av beräkningskapaciteten. Nätverket måste kunna hantera den växande trafiken.
För datacenteroperatörerna uppstår också praktiska problem. Fler nätverksanslutningar kräver mer utrustning, större utrymme och ytterligare kylning. Varje extra nätverksnivå kan dessutom bidra till fördröjningar.
USFP är tänkt att angripa en del av detta problem genom att samla betydligt högre överföringskapacitet i varje optisk modul.
I det gemensamma beskedet från Nvidia och Cisco beskriver företagen också möjligheten att utveckla formatet vidare till 32 eller fler dubbelriktade kanaler.
Cisco har redan miljardintäkter från AI-infrastruktur
För Cisco är USFP en del av en större satsning på nätverksutrustning för AI-datacenter.
Det är också här nyheten blir särskilt intressant för investerare.
Cisco har redan börjat redovisa betydande affärer från AI-infrastruktur. Under räkenskapsåret 2026 uppgick bolagets AI-infrastrukturintäkter till omkring fyra miljarder dollar.
Samtidigt rapporterade Cisco AI-order från stora molnkunder på sammanlagt cirka 9,3 miljarder dollar under samma räkenskapsår.
Inför räkenskapsåret 2027 räknar företaget med omkring 7,5 miljarder dollar i AI-infrastrukturintäkter.
| Ciscos AI-verksamhet | Miljarder dollar |
|---|---|
| AI-infrastrukturintäkter, räkenskapsåret 2026 | Cirka 4,0 |
| AI-order från stora molnkunder, räkenskapsåret 2026 | Cirka 9,3 |
| Prognos för AI-infrastrukturintäkter, räkenskapsåret 2027 | Cirka 7,5 |
Siffrorna avser Ciscos bredare AI-verksamhet, inte försäljning av USFP. Order och redovisade intäkter är dessutom olika mått och kan inte jämföras rakt av.
Det viktiga är att Cisco redan har en växande verksamhet inom nätverksinfrastruktur för AI. Bolaget behöver alltså inte vänta på att USFP blir färdigutvecklat för att dra nytta av datacenterutbyggnaden.
Cisco levererar bland annat nätverkskretsar, switchar, optiska lösningar och programvara. När nya AI-anläggningar byggs behöver kunderna ofta flera av dessa produkter samtidigt.
En ny modulstandard kan på sikt bidra till att Cisco säljer mer avancerad utrustning och ökar sitt värde per datacenterinstallation. Men det är ännu för tidigt att beräkna hur stora intäkter just USFP kan generera.
Nvidia investerar redan miljarder i optisk teknik
Nvidias roll är bredare än att bara sälja AI-processorer. Bolaget utvecklar även tekniken som kopplar samman processorerna.
Det gör optiska nätverk till en viktig del av Nvidias strategi.
I mars 2026 presenterade Nvidia strategiska avtal med de amerikanska optikföretagen Coherent och Lumentum. Nvidia meddelade investeringar på två miljarder dollar i vardera bolaget – totalt fyra miljarder dollar.
Syftet är bland annat att stödja utveckling och framtida tillverkningskapacitet inom avancerad optisk teknik. Avtalen omfattar också omfattande inköpsåtaganden.
Investeringarna ska inte förväxlas med beställningar av USFP. De visar däremot att Nvidia redan satsar stora pengar på den komponentmarknad som behöver växa när AI-datacentren blir större.
Det finns även en affärsmässig förklaring.
Om Nvidia kan erbjuda både processorerna och nätverkslösningarna som binder samman dem får företaget en starkare position i hela datacentret. Samtidigt minskar risken att brist på nätverkskapacitet begränsar efterfrågan på fler AI-chip.
Utvecklingen ska ses mot bakgrund av Nvidias snabbt växande verksamhet, som också framgår av Hurbra:s genomgång av Nvidias rapport i augusti 2026.
Vilka bolag kan gynnas av den nya tekniken?
En viktig följd av AI-utbyggnaden är att investeringarna sprids till fler delar av teknikindustrin.
Det handlar inte längre enbart om tillverkare av avancerade processorer. Även företag som levererar lasrar, fiberoptik, anslutningar och nätverkskomponenter får en större roll.
Några bolag är särskilt relevanta att följa.
Cisco kan dra nytta av en större marknad för avancerade nätverksväxlar och optiska anslutningar. Företaget är dessutom direkt involverat i utvecklingen av USFP.
Nvidia kan stärka sin samlade datacenterplattform. För Nvidia handlar möjligheten främst om att göra större AI-system mer effektiva och attraktiva för kunderna.
Amphenol och TE Connectivity är namngivna samarbetspartner i USFP-projektet. De arbetar med komponenter och anslutningsteknik som behövs för den nya konstruktionen.
Coherent och Lumentum är betydande leverantörer inom avancerad optik och laserteknik. Deras strategiska avtal med Nvidia gör dem relevanta för den bredare utvecklingen, även om avtalen inte är specifika USFP-beställningar.
Det är viktigt att skilja mellan att vara direkt involverad i en ny standard och att vara verksam på samma växande marknad.
En teknisk satsning leder inte heller automatiskt till högre vinster för alla leverantörer. Ökad konkurrens, prispress och stora investeringar i produktionskapacitet kan påverka marginalerna.
Svenska Sivers satsar på samma marknad
Det finns också ett svenskt börsperspektiv.
Sivers Semiconductors arbetar med fotonikteknik och avancerade optiska komponenter. I september 2026 meddelade företaget en investering på 30 miljoner dollar för att bygga ut sin fotoniktillverkning i Glasgow.
Målet är en framtida årlig produktionskapacitet på över 100 miljoner lasrar.
Sivers samarbetar även med GlobalFoundries kring teknik som kan användas i optiska kommunikationslösningar för AI-datacenter.
Bolaget är däremot inte presenterat som någon leverantör i det nya USFP-projektet.
Den relevanta kopplingen är i stället att både USFP och Sivers investeringar berör samma större utveckling: behovet av snabbare optiska förbindelser när AI-infrastrukturen byggs ut.
Hurbra har tidigare gått igenom Sivers investering på 30 miljoner dollar i AI-relaterad optik.
USFP möter konkurrens från en annan optisk teknik
Det är ännu inte säkert att den föreslagna USFP-standarden blir den dominerande lösningen för framtidens AI-nätverk.
En viktig konkurrerande teknik är co-packaged optics, ofta förkortat CPO.
Skillnaden handlar om var de optiska komponenterna placeras.
USFP bygger på utbytbara moduler som ansluts till nätverksutrustningen. En sådan lösning kan göra det enklare att byta enskilda komponenter och uppgradera befintliga system.
Med CPO placeras optiken betydligt närmare själva nätverkskretsen. Det kan minska behovet av energikrävande elektriska signalvägar och därmed förbättra effektiviteten.
Samtidigt medför CPO andra krav på integration, kylning och service.
Nvidia utvecklar redan lösningar inom båda områdena. Det finns därför ingen anledning att utgå från att USFP måste ersätta annan optisk teknik.
Olika tekniker kan komma att användas parallellt, beroende på datacentrets utformning och kundens krav.
För komponentleverantörerna blir teknikvalet viktigt. Företag som utvecklar produkter för en viss lösning kan gynnas om den får stort genomslag, men riskerar samtidigt att tappa affärer om kunderna väljer en annan standard.
När kommer USFP – och vad återstår?
Nvidia och Cisco har ännu inte angett något datum för när kommersiella USFP-produkter ska finnas tillgängliga.
Det finns inte heller några offentliggjorda försäljningspriser eller konkreta kundbeställningar kopplade till den nya standarden.
De presenterade prestandasiffrorna är bolagens egna uppgifter. De ska därför ses som tekniska mål och jämförelser, inte som oberoende verifierade resultat från färdiga kommersiella installationer.
Innan USFP kan bli en större intäktskälla behöver flera saker falla på plats. Bland annat måste specifikationerna utvecklas, komponenterna kunna tillverkas i stora volymer och datacenteroperatörerna välja att använda tekniken.
Även kostnaden per överförd datamängd blir avgörande. En snabbare modul är inte nödvändigtvis en bättre investering om priset blir alltför högt jämfört med konkurrerande lösningar.
Vad betyder satsningen för teknikfondsparare?
För investerare är den viktigaste slutsatsen att AI-investeringarna skapar efterfrågan långt utanför själva processormarknaden.
När molnföretag bygger större AI-system ökar behovet av nätverksväxlar, optiska moduler, lasrar, anslutningar och annan infrastruktur.
Cisco har redan betydande AI-intäkter, medan Nvidias miljardinvesteringar i Coherent och Lumentum visar hur viktigt bolaget anser att optisk teknik har blivit.
Samtidigt befinner sig USFP fortfarande på planerings- och utvecklingsstadiet. Ingen kan ännu slå fast hur stora intäkter tekniken kommer att skapa eller vilka leverantörer som slutligen får de största beställningarna.
Det som är konkret redan nu är kapitalflödet till nätverksinfrastrukturen. Frågan framöver är vilka företag som kan omvandla den ökande efterfrågan till uthållig försäljning och lönsamhet.